Ur hvar 8 dag 1902 Vi meddela i dagens nummer bilden af en af grundläggarne och skaparen af Nydqvist & Holms verkstäder i Trollhättan, ingeniör Johan Henrik Antenor Nydqvist, som den 31 sistlidne januari ingick i sitt 86:te år. Han föddes i Stockholm nämnda dag 1817 och föräldrarne voro chirurgie magistern Herman Nydqvist, läkare i Botkyrka och Salems församlingar samt vid Tumba pappersbruk och Elisabeth Kristin Nordqvist. Efter att hafva erhållit undervisning först i hemmet
och sedan i en helpension i Fogelsta gård i grannsocknen Salem, sändes han
till Stockholm. Här genomgick han Jakobs skola och därpå dåvarande
Teknologiska Institutet, hvarifrån han erhöll afgångsbetyg hösten 1833. I
hög grad arbetssam sträfvade han tidigt för att försörja sig själf samt
erhöll i januari 1834 anställning vid ett under anläggning varande spinneri
i Mölndal, hvilken befattning han bibehöll till våren 1836. Tillsammans med
sin äldre broder, som på denna resa dog under första uppehållet i Chemnitz,
begaf han sig då till utlandet och arbetade i åtskilliga verkstäder i
Sachsen, Österrike, Schweiz och Elsass, hvarefter han, erbjuden
verkmästareplatsen vid Brefvens bruk i Nerike, antog detta erbjudande och
återvände till fäderneslandet. Vid Brefvens bruk stannade han till våren
1847, då han tillsammans med en kamrat från Teknologiska Institutet, I. M.
Lidström, och C. O. Holm, hvars bekantskap blifvit gjord under vistelsen i
Mölndal, öfverenskom bildandet af en egen verkstad, som efter flere förslag
förlades till Trollhättan och från en mycket ringa början småningom
utvecklat sig till en af de största verkstäder i landet, i hvarje fall den
största privata verkstad. Då Lidström hastigt bortrycktes under 1850 års
kolerafarsot, öfvertogs firman och verkstaden af Nydqvist och Holm och,
sedan den senare år 1871 utträdde ur firman, af Nydqvist ensam. Som of van nämnts grundlades verkstaden 1847 och hade
för ändamålet af Nya Trollhätte Kanalbolag på perpetuelt arrende upplåtits
ett mindre område på kanalens västra sida. Här uppfördes den första
byggnaden, i hvilken inrymdes förutom de få maskiner, som funnos och delvis
förfärdigats på platsen, gjuteri, smedja, plåtslageri m.m. samt ett mindre
kontorsrum och boningsrum, där ägarne denna tid bodde. På så sätt har verkstaden ständigt utvecklat sig och
tillverkningsvärdet vuxit. År 1880 levererades sålunda endast 9 st.
lokomotiv under det att antalet växte år 1890 till 20 st. och förlidet år
till ett i veckan, hvaraf de flesta af nu använda stora typer.
Tillverkningsvärdet har naturligtvis ökats i samma mån och uppgick 1900 till
c:a 3 000 000 kronor, hvilket tal för år 1901 ställer sig ännu högre.
Antalet vid verkstaden anställde personer uppgår f. n. till c:a 1.100 man
och tills nu
levererade lokomotiv till 653 st. Af dessa hafva utom det större
antalet, som levererats till svenska statsbanorna och enskilda banor, äfven
ett flertal lokomotiv leverets till norska, danska och finska statens
järnvägar samt enskilda norska och danska järnvägar. Vid verkstaden finnes eget vattenverk och stående
brandvakt. Arbetarne vid verkstaden äro icke i ordets egentliga mening
olycksfallsförsäkrade, men i sådant fall lämnas arbetarne direkt från firman
motsvarande understöd resp. ersättning.
|