Uniformer vid järnvägen
Uniformer infördes på ett tidigt stadium vid Europas järnvägar. Banornas organisation var uppbyggd efter militära mönster och ofta var gamla fortifikationsofficerare starkt engagerade i järnvägsprojekten. Självfallet ville dessa inte mista sina stiliga uniformskläder bara för att de övergick i civil tjänst, och vips så var järnvägsuniformen född. De tidigaste uniformerna är också nära nog kopior av flottans dito från samma tid.

I Sverige kan de första ansatserna till järnvägsuniformer spåras i t.ex. "Reglor för Wagnförare vid Christinehamns Jernväg" av år 1850, där det påpekas att: "Wagnförare skall alltid under körningstiden ha sin bricka med wagnens nummer på hatten eller mössan (---)".

Till vänster en av de äldsta knapparna för betjänte från Bergslagernas Järnvägar.

Det bevingade järnvägshjulet blev snart varumärke för järnvägen på olika slags trycksaker men i fråga om uniformer dominerade här i landet loksiluetten som symbol långt in på 1870-talet. Detta hängde förmodningen samman med att SJ och de allra tidigaste järnvägarna skaffade sin första materiel från England, där loksiluetten och inte det bevingade hjulet var den vanligaste symbolen. Flera järnvägar ska dessutom ha beställt sina första uniformsknappar också just från England.

Till vänster ett tidigt bevingat hjul för betjänte med järnvägens monogram, WAJ, Wäxjö - Alvesta  Järnväg.