Åter till föregående sida? Klicka i bilden ovan

RHJ, Ronehamn - Hemse Järnväg   Av Rolf Sten

Snabbfakta RHJ, Ronehamn - Hemse Järnväg (facts about RHJ ) (2000-03-03)

Ett antal personer, bland annat Th Säterwall, sökte och fick 1897 koncession på en järnväg mellan Ronehamn och Hemse. Järnvägen skulle bli 10 kilometer lång och ha 891 mm spårvidd.
   1899 bildades Ronehamn - Hemse Järnvägsaktiebolag (RHJ). Bolaget fick Kunglig Majestäts tillstånd att överta koncessionen.
   Ingenjören Erik Andersson blev arbetsledare för banbygget. Detta startade 1900 och pågick fram till 1902. Redan 1901 var banan så pass färdig att man kunde framföra inofficiella godståg i samband med årets betkampanj.
Först den 15 februari 1903 kunde banan öppnas för allmän godstrafik.
   Förutom ändstationerna fanns det stationer vid Antsarfve och Mattsarfve.
   Banan hade belagts med
räls vägande 15 kg/meter.

Vidstående tidtabell från 1917 visar hur tågen på RHJ gick, stationerna och deras inbördes avstånd.
   
    Huvudspåret var 10 kilometer långt och längden
på sidospåren uppgick till 1,3 kilometer.
   Den allmänna persontrafiken startade drygt ett år senare, 1 maj 1904, då med en begagnad ångvagn inköpt från Vikbolandsbanan.
   Järnvägens ekonomi blev från första början ansträngd och förlusten låg i medeltal på drygt 3000 kronor per år.
   Styrelsen för RHJ framställde en önskan att Gotlands Järnväg, GJ, skulle överta driften av RHJ. Från GJ:s sida fanns inget intresse av detta.
1917 begärde därför styrelsen hos Kunglig Majestät att få lägga ned järnvägen, riva upp spåren och sälja materielen.
   Den 3 juni 1918 beslutade bolagsstämman att försätta RHJ i konkurs och säga upp all personal. Den första järnvägsnedläggelsen på Gotland var ett faktum.
   På en exekutiv auktion januari 1919 inropades hela järnvägen av Thure Holmqvist till det facila priset 15500 kronor.
    Protesterna blev mycket kraftiga Man försökte med alla medel att stoppa rivningen för att i stället åter få igång trafiken på järnvägen.
    Rivningen av banan påbörjades i augusti 1920. En månad senare startade en juridisk process som gick ut på att stoppa rivningen. Under tiden som denna process pågick fullbordades rivningen av banan.
    Processen avslutades i juli 1923 och beslutet gick inte de protesterandes väg. Skingringsförbudet upphävdes. RHJ var uppriven och borta.

Vill Du läsa mer om järnvägarna på Gotland rekommenderas boken "Gotlands Järnvägar av John Kvarnstedt". ISBN 91-7400-086-1.

Källor: "Gotlands Järnvägar", Svenska Järnvägsföreningens 50-års skrift från1926, Järnvägsdata samt Svensk järnvägsstatistik.

 

 

Returtåg till Historiskt och sidan "smalspåriga järnvägar"

© Rolf Sten
rhj.htm senast uppdaterad 3 mars 2000