Ångloken littera R vid Statens Järnvägar, SJ, Steamengine, class R

Retur till föregående sida?
Klicka i bilden

Rullande Materiel (rolling stock)

av Rolf Sten

Ångloken littera R vid Statens Järnvägar (Steamengines class R)

***Innehållsförteckning***
*(Gör ditt val och klicka på den lila pilen, make your choice and click at the arrow)*
	*Allmänt om ånglok vid Statens Järnvägar* (steamengines in general) (2003-08-26)
	*R- loken* ( R - engines) (2003-08-26)
	*Tekniska data på R - loken* (Technical data)
	*Ritning på på R - loken* (Drawing)

Leveransfoto på R 974. Foto: Statens Järnvägars jubileumsskrift 1906.

Allmänt om ånglok vid Statens Järnvägar

De olika loktyperna vid Statens järnvägar benämndes från början bara som snälltågslok, lok för blandade tåg samt större eller mindre godstågslokomotiv. Genom åren blev de olika loktyperna alltför många varför man år 1876 införde litterasystemet med bokstavsbeteckningar som angav vad det var för typ av lok
De allra första åren hade man inga speciella godstågslok utan godset gick i de blandade tågen men efterhand som godstrafiken ökade blev man tvungen att mer och mer börja köra rena godståg respektive persontåg. Persontrafiken mellan vissa orter blev av den omfattningen att man såg sig tvingade att införa särskild lokaltrafik. Mot den här bakgrunden utvecklades med tiden särskilda ånglok för gods- och persontrafiken.
Samtidigt ökade även behovet av särskilda så kallade växlingslok och av den anledningen utvecklades de så kallade tankloken. Det vill säga lok som saknade tender. Kol och vattenförråd fanns på själva loket. Tankloken hade också den fördelen att de fick gå lika fort framåt som bakåt vilket i sin tur gjorde att man inte var i behov av vändskiva på den slutstation som tåget hade.

R-loken

En av anledningarna till att den här loktypen konstruerades och beställdes var att de hittillsvarande loken, littera Ma, på Malmbanan, Kiruna - Riksgränsen inte orkade dra lika många lastade vagnar till Riksgränsen som de nya norska loken orkade att dra tomma upp från Narvik till Riksgränsen. (Lokbyte mellan Norska och Svenska ånglok skedde i Riksgränsen fram till 1 juni 1924). Det kom helt enkelt upp för många tomma vagnar från Norge och man fick problem att hantera de tomma tågen eftersom det hittillsvarande systemet med heltåg ( lika många vagnar i tågen i båda riktningarna) bröts.

Man beslutade att beställa ett ånglok som kunde dra lika många lastade vagnar som de norska loken orkade att dra tomma upp från Narvik. Kravet var att loket skulle orka dra ett 1600 ton tungt tåg i stigning 10 ‰ och med en hastighet på minst 10-12 km/t. Med dessa krav skulle man dessutom slippa ha påskjutande lok vid stigningen från Abisko.
   Beställning gjorde på fem lok med axelföljden E-4 det vill säga 5 drivande axlar och en 4-axlig boggitender. Den första leveransen skedde 1908 från Motala Verkstad då 2 lok levererades. Dessa numrerades vid SJ som nummer 974 och 975
   Nästa leverans var från Nydqvist & Holm, NOHAB, som 1909 levererade 3 lok som numrerades 976 - 978. Därmed hade SJ fått de starkaste kolvånglok som någonsin byggts i Sverige.
   Några fler lok kom ej att byggas eftersom elektrifieringen av Malmbanan gjorde ångloken överflödiga.
   Tre av loken fick sin fortsatta tjänst på norra stambanan och två, 974 och 975, såldes 1935 till Gävle - Dala Järnväg, GDJ. Vid GDJ numrerades loken R3 69 , 70. R3 69 skrotades 1946 efter rambrott och R3 70 återkom till SJ 1948 då GDJ förstatligades. Vid SJ återfick loket sitt gamla nummer, 975.
   När SJ 1963 vill köpa tillbaka det tidigare loket F 1200 ( F-loken hade sålts till Danska Statsbanorna 1937) användes R977 som bytesobjekt. Loket skrotades i Danmark samma år.
   Av de tre kvarvarande loken slopades 975 och 978 1973. R 976 finns kvar och kan beses på Sveriges Järnvägsmuseum.

R 978 någonstans på Malmbanan år 1916. Foto: Ludvig Block.
(Fotografen Ludvig Block var det här året vid malmbanan för att studera elektrifieringen vilket även innefattade ett besök vid Porjus kraftverk. Ludvig blev senare chef för Stockholms kraftverk. Källa: Thomas Tell)

Tekniska data på R-loken

Loket

Cylinderdiameter, högtryck

700 mm

Total vikt i tjänst

84,8 ton

Slaglängd

640 mm

Materialvikt

76,8 ton

Hjuldiameter. Drivhjul

1300 mm

Adhesionsvikt

84,8 ton

Hjuldiameter. Löphjul

Dragkraft

18,8 Mp

Hjulbas.

5800 mm

Tillåten hastighet

50 km/t

Plåttjocklek i rundpanna

18 mm

Ångtryck

12 kg/cm2.

Längd lok + tender	19850 mm
Tender (4-axlig)
Hjuldiameter	970 mm
Hjulbas	5400 mm
Vikt i tjänst	45,2 ton
Materialvikt	21,2 ton
Kolförråd	4,0 ton
Vattenförråd	20 kbm

Överhettningsyta.

57,0 kvm

Total eldyta

196,9 kvm

Rostyta

3,15 kvm

Pannans vattenrum

Pannans ångrum

Ritning på R-loken

Ovanstående ritning visar SJ R-lok

Retur till historiskt "rullande" innehållsförteckning"

Källor: Svensk Järnvägsstatistik, Statens Järnvägar historiker från 1906, 1931 och 1956.
Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar, samt Sveriges Järnvägsmuseum