Return to "rullande" main page
Retur till föregående sida?
Klicka i bilden

 Rullande Materiel (rolling stock)

av Rolf Sten



De första H, Hb - loken (Steam engines class H, Hb) 

   De olika loktyperna vid Statens järnvägar benämndes från början bara som snälltågslok, lok för blandade tåg samt större eller mindre godstågslokomotiv. Genom åren blev de olika loktyperna alltför många varför man år 1876 införde litterasystemet med bokstavsbeteckningar som angav vad det var för typ av lok
    
 De allra första åren hade man inga speciella godstågslok utan godset gick i de blandade tågen men efterhand som godstrafiken ökade blev man tvungen att mer och mer börja köra rena godståg respektive persontåg.
  I takt med stambanornas ökande längd ökade även transporterna. Godstrafikens ökning var sådan att man snabbt behövde fler godstågslok. H-loken var resultatet av ett sådant "akut" beslut.


Innehållsförteckning
(Gör ditt val och klicka på den lila pilen make your choice and click at the arrow)
H, Hb - loken (DH, Hb - engines) H, Hb - loken (DH, Hb - engines) (2003-10-22) 
Tekniska data på H, Hb - loken - loken (Technical data) Tekniska data på H, Hb - loken - loken (Technical data) 
Ritning på på H, Hb - loken (Drawing) Ritning på på H, Hb - loken (Drawing)  


The H-engine "DAG"
H-lok nummer 153 "DAG". Loket skrotades så sent som 1951. Foto från SJ-jubileumsskrift 1856-1906.



De första H, Hb - loken 
I takt med stambanornas utbyggnad ökade kraven på dragkraft till de olika tågsorterna, snälltåg, persontåg, blandade tåg samt renodlade godståg. Efterhand som banorna förbättrades och man därigenom kunde köra både fortare och tyngre tåg infann sig behovet av nya loktyper.
   Den som ledde den här utvecklingen var överdirektören Fredrik Almgren som 1874 startade ett konstruktionskontor på SJ:s maskinavdelning.
    Bland de första arbetena var att ta fram konstruktionsritningar för nya loktyper där man så långt som möjligt skulle kunna använda samma lokdelar och detaljer. Tanken var att man även skulle kunna använda samma reservdelar till alla de nya loktyperna.
  De första modellerna blev snälltågslok (C, Ca), godståg (K, Ka) samt lok för blandade tåg (D, Da). Ångpannan och cylindrarna fick samma dimension. Totalvikten var densamma för alla typerna, likaså ångpannans arbetstryck. Armaturer, lagerboxar, fjädrar och de flesta rörliga maskindelarna var likadana för alla tre typerna. De tvåaxliga tendrarna var i standardutförande och användes av alla tre loktyperna. Alla modellerna var tenderlok med utvändiga cylindrar. Det enda som skilde dom år det var storleken på drivhjulen samt antalet drivande axlar.

Det akuta behovet av lok till godstågen gjorde att man i väntan de nya godstågsloken snabbt var tvungna att beställa ett antal lok från Sharp, Stewart & Co i Manchester.
   1874 - 1875 beställdes 12 stycken godstågslok med axelföljden C-2, det vill säga 3 drivande axlar följt av en tvåaxlig tender. Cylindrarna var placerade mellan lokets ramar. Loken var i sin konstruktion mycket lika de G-lok som hade levererats från Beyer, Peacock & Co 1866.
   1874 levererades de första åtta loken. Dessa numrerades 149 - 156. Det först levererade loket fick namnet "GRANMAR".
   1875 levererades de återstående fyra loken. Dessa numrerades 175 - 178.
Medelpriset per lok blev 51 800 kronor.

Under åren 1899 - 1903 fick alla loken utom 151 och 178, nya modernare ångpannor. För att hålla isär loken fick de ombyggda nytt littera, Hb
    Sedan lok 151 "SAXE" slopats 1907 och lok 178 "ARNE" 1905 littrerades de kvarvarande Hb-loken om till det gamla litterat H.
   Lok 156 "ATLE" slopades 1922 och såldes 1923 till Malmö - Simrishamns Järnväg, MSJ, vilka 1924 sålde det vidare till Bjärred - Lund - Harlösa Järnväg, BLHJ, där det som lok nummer 1 tjänstgjorde till 1936 då det skrotades.
  Lok 153 "DAG slopades 1922 och såldes 1923 till SSA i Hasslarp. Där var det till 1950 då det flyttades till SSA i Säbyholm. 1951 såldes loket som skrot.
   Loken verkar ha varit av mycket bra kvalité. De SJ-lok som kom att tjänstgöra längst var loken 150, 152 och 175 . Dessa lok skrotades 1935, 1936 respektive 1936. Deras sista tjänstgöring var vid skopkransväxlingen i Luleå malmhamn.


To page top



Tekniska data på Hb - loken

Loket  
Cylinderdiameter 406 mm Axeltryck i tjänst. axel 2 11,72 ton
Slaglängd. 610 mm Axeltryck i tjänst. axel 3 8,06 ton
Hjuldiameter. Drivhjul 1380 mm Total vikt i tjänst 31,50 ton
Hjuldiameter. Löphjul  - Materialvikt 29,26 ton.
Hjulbas. 4495 mm Adhesionsvikt 31,5 ton.
Plåttjocklek i rundpanna 13 mm Tillåten hastighet 60 km/t
Ångtryck 10 kg/cm2.
Längd lok + tender   13850 mm
Tender (2-axlig)
Hjuldiameter 1088 mm
Hjulbas 2896 mm
Vikt i tjänst 19,7 ton
Materialvikt 9,70 ton
Kolförråd 3,00 ton
Vattenförråd 7,00 kbm
Antal tuber. 184
Total eldyta 82,52 kvm
Rostyta 1,45 kvm
Pannans vattenrum 2,24 kbm
Pannans ångrum 0,92 kbm
Axeltryck i tjänst. axel 1 11,72 ton

Ritning på H - loken

Ritning. Drawing H engines
Ovanstående ritning visar SJ H-lok i utförande som Hb.

To page top

Return to "Rullande" main page
Retur till historiskt "rullande" innehållsförteckning




© Rolf Sten
h_loken..html senast uppdaterad
2004-10-30