Retur till föregående sida?
Klicka i bilden |
Rullande
Materiel (rolling stock)
av Rolf
Sten |
|
De första
H, Hb - loken (Steam
engines class H, Hb) |
De olika loktyperna vid Statens järnvägar
benämndes från början bara som snälltågslok,
lok för blandade tåg samt större eller mindre
godstågslokomotiv. Genom åren blev de olika loktyperna
alltför många varför man år 1876 införde
litterasystemet med bokstavsbeteckningar som angav vad det var
för typ av lok
De
allra första åren hade man inga speciella godstågslok
utan godset gick i de blandade tågen men efterhand som
godstrafiken ökade blev man tvungen att mer och mer börja
köra rena godståg respektive persontåg.
I takt med stambanornas ökande längd ökade
även transporterna. Godstrafikens ökning var sådan
att man snabbt behövde fler godstågslok. H-loken var
resultatet av ett sådant "akut" beslut.
Innehållsförteckning
(Gör ditt
val och klicka på den lila pilen make your choice and click
at the arrow)
|
H, Hb - loken (DH, Hb - engines) (2003-10-22) |
|
Tekniska data på
H, Hb - loken - loken
(Technical
data) |
|
Ritning på på
H, Hb - loken
(Drawing) |
H-lok nummer 153 "DAG". Loket skrotades så
sent som 1951. Foto från SJ-jubileumsskrift 1856-1906.
|
De första
H, Hb - loken |
I takt med stambanornas utbyggnad ökade kraven
på dragkraft till de olika tågsorterna, snälltåg,
persontåg, blandade tåg samt renodlade godståg.
Efterhand som banorna förbättrades och man därigenom
kunde köra både fortare och tyngre tåg infann
sig behovet av nya loktyper.
Den som ledde den här utvecklingen var
överdirektören Fredrik Almgren som 1874 startade ett
konstruktionskontor på SJ:s maskinavdelning.
Bland de första arbetena var att
ta fram konstruktionsritningar för nya loktyper där
man så långt som möjligt skulle kunna använda
samma lokdelar och detaljer. Tanken var att man även skulle
kunna använda samma reservdelar till alla de nya loktyperna.
De första modellerna blev snälltågslok
(C,
Ca), godståg (K,
Ka) samt lok för blandade tåg (D, Da). Ångpannan
och cylindrarna fick samma dimension. Totalvikten var densamma
för alla typerna, likaså ångpannans arbetstryck.
Armaturer, lagerboxar, fjädrar och de flesta rörliga
maskindelarna var likadana för alla tre typerna. De tvåaxliga
tendrarna var i standardutförande och användes av alla
tre loktyperna. Alla modellerna var tenderlok med utvändiga
cylindrar. Det enda som skilde dom år det var storleken
på drivhjulen samt antalet drivande axlar.
Det akuta behovet av lok till godstågen gjorde att man
i väntan de nya godstågsloken snabbt var tvungna att
beställa ett antal lok från Sharp, Stewart & Co
i Manchester.
1874 - 1875 beställdes 12 stycken godstågslok
med axelföljden C-2, det vill säga 3 drivande axlar
följt av en tvåaxlig tender. Cylindrarna var placerade
mellan lokets ramar. Loken var i sin konstruktion mycket lika
de G-lok
som hade levererats från Beyer, Peacock & Co 1866.
1874 levererades de första åtta
loken. Dessa numrerades 149 - 156. Det först levererade
loket fick namnet "GRANMAR".
1875 levererades de återstående
fyra loken. Dessa numrerades 175 - 178.
Medelpriset per lok blev 51 800 kronor.
Under åren 1899 - 1903 fick alla loken utom 151 och 178,
nya modernare ångpannor. För att hålla isär
loken fick de ombyggda nytt littera, Hb
Sedan lok 151 "SAXE"
slopats
1907 och lok 178 "ARNE" 1905 littrerades de kvarvarande
Hb-loken om till det gamla litterat H.
Lok 156 "ATLE" slopades 1922 och
såldes 1923 till Malmö - Simrishamns Järnväg,
MSJ, vilka 1924 sålde det vidare till Bjärred - Lund
- Harlösa Järnväg, BLHJ, där det som lok
nummer 1 tjänstgjorde till 1936 då det skrotades.
Lok 153 "DAG slopades 1922 och såldes
1923 till SSA i Hasslarp. Där var det till 1950 då
det flyttades till SSA i Säbyholm. 1951 såldes loket
som skrot.
Loken verkar ha varit av mycket bra kvalité.
De SJ-lok som kom att tjänstgöra längst var loken
150, 152 och 175 . Dessa lok skrotades 1935, 1936 respektive
1936. Deras sista tjänstgöring var vid skopkransväxlingen
i Luleå malmhamn.
|
Tekniska data
på Hb - loken |
Loket |
|
|
|
Cylinderdiameter |
406 mm |
Axeltryck i tjänst. axel 2 |
11,72 ton |
Slaglängd. |
610 mm |
Axeltryck i tjänst. axel 3 |
8,06 ton |
Hjuldiameter. Drivhjul |
1380 mm |
Total vikt i tjänst |
31,50 ton |
Hjuldiameter. Löphjul |
- |
Materialvikt |
29,26 ton. |
Hjulbas. |
4495 mm |
Adhesionsvikt |
31,5 ton. |
Plåttjocklek i rundpanna |
13 mm |
Tillåten hastighet |
60 km/t |
Ångtryck |
10 kg/cm2. |
Längd lok + tender |
13850 mm |
Tender (2-axlig) |
Hjuldiameter |
1088 mm |
Hjulbas |
2896 mm |
Vikt i tjänst |
19,7 ton |
Materialvikt |
9,70 ton |
Kolförråd |
3,00 ton |
Vattenförråd |
7,00 kbm |
|
Antal tuber. |
184 |
Total eldyta |
82,52 kvm |
Rostyta |
1,45 kvm |
Pannans vattenrum |
2,24 kbm |
Pannans ångrum |
0,92 kbm |
Axeltryck i tjänst. axel 1 |
11,72 ton |
|