Retur till föregående sida? Klicka i bilden

Rullande Materiel (rolling stock) av Rolf Sten

De första D, Da, Db - loken (Steam engines class D, Da, Db)

   De olika loktyperna vid Statens järnvägar benämndes från början bara som snälltågslok, lok för blandade tåg samt större eller mindre godstågslokomotiv. Genom åren blev de olika loktyperna alltför många varför man år 1876 införde litterasystemet med bokstavsbeteckningar som angav vad det var för typ av lok
     De allra första åren hade man inga speciella godstågslok utan godset gick i de blandade tågen men efterhand som godstrafiken ökade blev man tvungen att mer och mer börja köra rena godståg respektive persontåg.
  1862 sattes de första snälltågen i trafik och som dragkraft till dessa anskaffades speciella snälltågslok, A-loken. Under åren som följde förbättrades spårstandarden på banorna och hastigheten kunde ökas för person- och snälltågen. Detta ställde ökade krav på loken vilket innebar att man behövde en snabbare och starkare maskiner.

Innehållsförteckning
(Gör ditt val och klicka på den lila pilen make your choice and click at the arrow)

	D, Da, Db - loken (D, Da, Db - engines) (2003-10-22)
	Tekniska data på D, Da, Db - loken (Technical data)
	Ritning på på D, Da, Db - loken (Drawing)

SJ Da-lok nummer 200 "UNDEN" i Skövde 1900. Loket såldes till skrot 1914. Foto: Stig Nyberg.

De första D, Da, Db - loken

I takt med stambanornas utbyggnad ökade kraven på dragkraft till de olika tågsorterna, snälltåg, persontåg, blandade tåg samt renodlade godståg. Efterhand som banorna förbättrades och man därigenom kunde köra både fortare och tyngre tåg infann sig behovet av nya loktyper.
   Den som ledde den här utvecklingen var överdirektören Fredrik Almgren som 1874 startade ett konstruktionskontor på SJ:s maskinavdelning.
    Bland de första arbetena var att ta fram konstruktionsritningar för nya loktyper där man så långt som möjligt skulle kunna använda samma lokdelar och detaljer. Tanken var att man även skulle kunna använda samma reservdelar till alla de nya loktyperna.
  De första modellerna blev snälltågslok (C, Ca), godståg (K, Ka) samt lok för blandade tåg (D, Da). Ångpannan och cylindrarna fick samma dimension. Totalvikten var densamma för alla typerna, likaså ångpannans arbetstryck. Armaturer, lagerboxar, fjädrar och de flesta rörliga maskindelarna var likadana för alla tre typerna. De tvåaxliga tendrarna var i standardutförande och användes av alla tre loktyperna. Alla modellerna var tenderlok med utvändiga cylindrar. Det enda som skilde dom år det var storleken på drivhjulen samt antalet drivande axlar.
   D, Da - loken hade axelföljden 1B-2. Det vill säga 1 löphjul och två drivande hjulaxlar följt av en tvåaxlig tender.
   De första 18 loken levererades 1875 från Borsigs verkstäder i Berlin. Dessa lok numrerades vid SJ som nummer 179 - 184, 199 - 210. Det första loket fick namnet "SÖDERTÖRN"
  1876 levererades ytterligare fyra lok, Den här gången från den svenske tillverkaren Nydqvist & Holm (NOHAB) i Trollhättan. Dessa fick numren 211 - 214.
  1877 levererades ytterligare tre lok, även den här gången från en Svensk tillverkare. Motala Verkstad levererade det här året loken som fick nummer 238 - 240.
   1878 var det dags för ännu en leverans av D-lok. Den här gången fick Nydqvist & Holm (NOHAB) ordern på två lok. Loken numrerades som nummer 259, 260.
1880 - 1881 var det dags för en ny leverans bestående av fem lok. Dessa levererades av Motala Verkstad och numrerades 290 - 294.
   Under åren 1883 - 1885 fick Motala Verkstad order på ytterligare åtta lok. Dessa numrerades 320 -327. Lok 327 blev för övrigt de sista D-loket som fick namn, "VÄNE".
1886 - 1887 levererades de sista D-loken. Ordern gick till Motala Verkstad som fick leverera tio stycken lok. Dessa numrerades 347 - 356.
   1891 levererades de tre sista loken. Dessa var försedda med en annan typ av ångpanna varför dessa lok fick ett nytt littera, Db. Loken levererades av Motala Verkstad och numrerades 4000 - 402.
   Sammanlagt levererades 53 stycken D-lok till SJ. Genomsnittskostnaden per lok uppgick till 48 500 kronor.

De tre sista D-loken levererades som Db eftersom de hade en annan typ av panna, jämför med bilden längst upp på denna sida. Db-loket ovan, nummer 401, är fotograferat på gamla stallspåret i Sundsvall år 1900, det vill säga spåret till det stall som låg nere vid hamnen. Foto: Stig Nyberg.

1886 ändrades lokens littera till Da. 1890 fick man på nytt ändra lokens littera i och med att vissa lok fick ångpannor med ett annat tubantal. Loken Da inom nummerintervallet 179 - 322 fick littera Da1 och loken i intervallet 323 - 356 littera Da2.
   Da1-loken 182, 239 byggdes 1904 om till Da2.
   Da2-loken 327, 351 byggdes 1904 respektive 1897 om till Da1.
   
   259 "WASSBOTTEN" och lok 315 såldes 1918 till Mjölby - Hästholmens Järnväg, MHJ, där de som nummer 5 respektive 4 var i bruk till 1927 - 1928 då de skrotades.
   324 "MÖRE" såldes 1916 till Bergslagernas Järnvägar, BJ, där det som BJ A302 var i bruk till 1926 då det skrotades.

D-loken gjorde under många år god tjänst i både person - och godståg men efterhand som större och starkare lok levererades blev D-loken alltmer överflödiga och slopades.
  Under åren 1911 - 1928 skrotades alla loken utom ett lok. Nummer 347 kom att leva kvar till eftervärlden. Det överfördes 1922 till Sveriges Järnvägsmuseum och där kan det fortfarande beskådas.





Ovanstående foto visar Da-lok 294 "MO" framför lokstallet i Höganäs någon gång i början av 1900-talet . Loket slopades 1918 och skrotades samma år. Personalen på bilden är antagligen de som var stationerade i Höganäs när fotot togs.

Bilden till vänster är en delförstoring av ovanstående foto. Mannen till vänster är Axel Braun född 1877. Foton Johnny Braun

Tekniska data på D - loken

Loket
Cylinderdiameter	394 mm	Axeltryck i tjänst. axel 2	11,25 ton
Slaglängd.	559 mm	Axeltryck i tjänst. axel 3	9,80 ton
Hjuldiameter. Drivhjul	1570mm	Total vikt i tjänst	32,20 ton
Hjuldiameter. Löphjul	1098 mm	Materialvikt	29,45 ton.
Hjulbas.	3900 mm	Adhesionsvikt	21,1 ton.
Plåttjocklek i rundpanna	13 mm	Tillåten hastighet	75 km/t
Ångtryck	10 kg/cm2.	Längd lok + tender   13290 mm Tender (2-axlig) Hjuldiameter 1098 mm Hjulbas 2600 mm Vikt i tjänst 21,3 ton Materialvikt 10,2 ton Kolförråd 3,8 ton Vattenförråd 7,3 kbm
Antal tuber.	154
Total eldyta	76,10 kvm
Rostyta	1,7 kvm
Pannans vattenrum	2,75 kbm
Pannans ångrum	1,4 kbm
Axeltryck i tjänst. axel 1	11,15 ton