Åter till föregående sida? Klicka i bilden ovan

UGJ, Uppsala - Gävle Järnväg Av Rolf Sten

Bibanan Örbyhus - Dannemora (branch line) (2004-03-05)

Öppnad för malmtrafik 21 april 1874. För allmän trafik öppnades banan 15 december samma år.
Banans längd var 9,0 kilometer och den var belagd med järnräls som vägde 21,5 kg per meter.
Största lutning var 10 ‰ och minsta kurvradie 297 meter.
Största tillåtna hastighet var satt till 21,4 km/t.
Inne på gruvområdet i Dannemora anlade gruvbolaget 1875 ett spårsystem som uppgick till 1300 meter.
   I Dannemora, på bangårdens västra del, uppfördes ett parallellstall i trä med ett spår och intill detta ett friliggande vattentorn. Någon kolgivningsanordning eller vändskiva fanns inte utan man var där hänvisad till Örbyhus. Stallet finns kvar men används till andra ändamål.
Den ursprungliga järnrälsen byttes under åren 1884 - 1888 till 24,8 kg:s stålräls. Hastigheten höjdes 1907 till 50 km/t.
Vidstående bild visar banans så kallade profil.

1876 anslöts den smalspåriga (891 mm) Dannemora - Hargs Järnväg, DHJ, till Dannemora station. DHJ invigdes i sin helhet 2 januari 1878.
   Persontrafiken Örbyhus - Dannemora upphörde 1 november 1951. På DHJ reducerades persontrafiken efterhand för att slutligen läggas ned 29 maj 1960.

Bilden från år 1900 visar Dannemora station med ett persontåg som just inkommit från Örbyhus. Stationen öppnades officiellt 5 december 1875. Dannemora gruvor ligger till vänster i bild. Foto: Nybergska samlingen, Sveriges Järnvägsmuseum.

Förlängning till Hallstavik
Mellan Dannemora och Gimo togs ett treskensspår i bruk 28 maj 1961. Samtidigt driftsattes ett förbigångsspår i Dannemora mellan UGJ och DHJ vilket innebar att normalspåriga vagnar kunde köras direkt mellan Örbyhus och Gimo.
    På den återstående smalspåriga sträckan Gimo - Hargshamn gick det sista smalspårståget 7 juli 1970. Sträckan hade förberetts för breddning till normalspår och redan den 3 augusti 1970 kunde det första normalspårståget rulla till Hargshamn.
     16 kilometer söder om Hargsham, i Hallstavik, startade Holmens Bruk ett pappersbruk 1915. Pappersbruket fick samma år järnvägsanslutning  via den smalspåriga Rimbo - Sunds Järnväg. Denna hade 1915 förlängts fram till pappersbruket bland annat genom att industribanan Skebo - Hallsta (Hallstavik) inlemmades i Rimbo - Sunds Järnväg.
    Sedan normalspåret färdigställts till Hargshamn kom SJ överens med Holmen om att bygga en, ny 17 kilometer lång, normalspårig linje mellan Hargshamn och Hallstavik. Denna togs i bruk 26 maj 1977 och därmed fick bruket tillgång till en mer rationell förbindelselänk med det normalspåriga järnvägsnätet. 1 juli 1977 lades officiellt godstrafiken ned på smalspåret mellan Hallstavik och Rimbo.

Den ursprungliga 7 kilometer långa Bibanan Örbyhus - Dannemora är efter förlängningen till Hallstavik hela 61 kilometer lång.
    Under 2010 rustades större delen av bibanan bland annat med anledning av att malmtransporter från Dannemora till Hargshamn skulle starta under 2012.

UGJ lok E nummer 5 "TRYGG" fotograferat i Dannemora 1932-05-26. Foto: Tore Westerman.

Bangårdsritning över UGJ och DHJ spår i Dannemora vid slutet av 1950-talet.
Vill du se en större ritning? Klicka i bilden till vänster.

På nedanstående sätt beskrivs bibanan i Svenska Järnvägsföreningens minnesskrift 1876-1926
Ö r b y h u s-D a n n e m o r a, 9 km. Banan leder genom skogsmarker åt öster till Dannemora, föreningsstation med Dannemora - Hargs järnväg. Från de stora gruvfält, som utbreda sig i denna trakt, hämtas järnmalm av ypperlig, mer än 50-procentig, föga svavel- och fosforhaltig beskaffenhet. I Dannemora gruvor har malmbrytning ägt rum ända sedan år 1481. Först på 1600-talet började dessa gruvor bearbetas med större intensitet, och ett rationellare bedrivande gjorde den uppländska järntillverkningen till en faktor av rang. Dannemorajärnets världsberömdhet skapades, och de många bruksanläggningarna, såsom Österby, Gimo, Söderfors, Lövsta, Älvkarleö m. fl. blevo mönsterbruk för den övriga svenska järntillverkningen. Det ekonomiska välståndet befordrade och gynnade byggnadslusten hos traktens stormän, som läto uppföra ett flertal ståtliga slott och herresäten, såsom Vik, Skokloster, Lövsta, Forsmark och Salsta,

Åter till sidans början

Föregående sida

Nästa sida

Returtåg till UGJhistorik innehållsförteckning

© Rolf Sten
ugj_historik_07..html senast uppdaterad 2004-03-05