Åter till föregående sida? Klicka i bilden ovan

Uniformer och tjänstetecken vid Sveriges järnvägar av Rolf Sten

Välj bland följande:
(Markera på den gröna pilen. Make your choice and click at the green arrow)

	Kort historisk bakgrund
	Uniformsreglemente vid Sveriges enskilda järnvägar 1921

Personalen vid Statens Järnvägars trafikavdelning i Sollefteå uppställda i sina uniformer på trappan till Sollefteå stationshus. Året är omkring 1910-1915. Alla är uniformerade enligt SJ reglemente som fastställdes 30 december 1908. Den korta mannen i nedre radens mitt är troligen stationsinspektorn Gustaf Ludvig Ernst von Post, född 1844. Mannen till höger på den nedre raden är Carl Axel Sten, född 30 maj 1880. Är det någon av läsarna som vet mer om männen på bilden är jag tacksam om Du hör av dig via e-post till Foto: Rolf Sten
Vill du se en större bild? Klicka i bilden!

Kort historisk bakgrund 
När de första järnvägarna öppnades för trafik blev det uppenbart att man på något sätt måste kunna skilja ut vilka som arbetade vid järnvägen och gärna även vilken "funktion" som den personen hade.
Vid Statens Järnvägar likväl som vid de enskilda järnvägarna blev detta med uniformer, tjänstetecken och och tillhörande reglemente en livligt diskuterad fråga.
När det gällde de enskilda järnvägarna handlades frågan av Svenska Järnvägsföreningen. I 50-årsskriften från 1926 beskriver man de olika frågor som föreningen arbetat med under de gångna 50 åren.

En av frågorna var:
UNIFORMSFRÅGAN
Ett sådant ärende är till exempel frågan om personalens tjänsteuniform. I detta liksom i så många andra avseenden togo de äldre enskilda järnvägarnas förvaltningar exempel av Köping - Hults järnväg. Uniformen inskränkte sig under järnvägarnas första tid i regel till att viss i yttre tjänst använd personal bar uniformsmössa, vilken, vad tjänstemännen angick, var försedd med ett bevingat hjul. I allmänhet var detta tjänstetecken - »flygaren», som den kallas - vid de enskilda järnvägarna försett med vederbörande järnvägs initialer, placerade i form av en krona. Tjänstemännen vid Köping - Hults järnväg buro emellertid till en början en flygare, som var försedd med kunglig krona. Enligt uppgift av en minnesgod järnvägsman var orsaken till användandet av denna symbol för staten, att bolagets namn var »Kungliga aktiebolaget för järnväg mellan Köping och Hult» I Den övriga personalen - »betjäningen», som den tidigare kallades - bar å mössan järnvägens initialer samt tjänstenumret, i silver.
Något formligt beklädnadsreglemente för järnvägspersonalen fanns emellertid icke förrän år 1870, då ett sådant den 5 april fastställdes för viss personal vid Statens järnvägar. Dessa bestämmelser följdes efter hand även vid de enskilda järnvägarna. Vissa järnvägar såsom Bergslagernas och en del banor i södra Sverige tillämpade emellertid något härifrån avvikande uniformsbestämmelser. Sålunda var det tjänstetecken, som stationsföreståndarna vid Bergslagernas järnvägar skulle bära vid förrättande av tågtjänst, av blå färg, medan det å flertalet av järnvägarna - liksom fortfarande är fallet - var rött. Gradbeteckningen var vid sistnämnda järnvägar, liksom den är nu, något olika den vid övriga järnvägar, men färgen å densamma liksom å knappar och andra garnityr var dock från början lika vid samtliga järnvägar, nämligen för tjänstemännen gul (guld) och för betjäningen vit (silver).
(Mannen på nedanstående bild är stationskarlen, senare banvakten, Oscar Sten, född 30 september 1895. På mössan framgår hans tjänstgöringsnummer, 1877, vid Statens Järnvägar. 1917 avskaffades bestämmelsen att tjänstgöringsnumret skulle finnas på mössan.    På rockslagsmärkena står det SJ-T vilket visar att han hör till trafikavdelningen och är en av de lägre ordinarie anställda. Motsvarande rockslagsmärken fanns för banavdelningen, SJ-B, och maskinavdelningen, SJ-M. Foto: Rolf Sten)

Uniformsfrågan upptogs till behandling av föreningen först den 17 mars 1890, då man diskuterade frågan »är ett uniformsreglemente behövligt och likartade gradbeteckningar önskliga vid föreningens järnvägar». Denna diskussion gav dock endast till resultat, att föreningen beslöt framhålla önskvärdheten av att tjänstebeteckningen för stationsföreståndarna borde vid samtliga banor utgöras av ett rött band omkring uniformsmössan. Uniformsfrågan förekom därefter ånyo till behandling vid marssammanträdet 1897, då en kommitté tillsattes att utarbeta förslag till bestämmelser i ärendet, och skulle dessa enligt det direktiv, som gavs kommittén, i huvudsak vara lika med dem, som gällde för Statens järnvägar. Sedan kommittén framlagt sitt förslag, och detta varit föremål för föreningens prövning å icke mindre än sju sammanträden, godkändes detsamma efter att flera gånger hava omarbetats, vid föreningens sammanträde i Hälsingborg den 21 augusti 1899.
Emellertid väcktes år 1908 fråga om utarbetande av ett nytt uniformsreglemente inom föreningen. Den närmaste anledningen härtill var, att ett nytt uniformsreglemente då var under utarbetande för den lägre personalen vid Statens järnvägar, enligt vilket den förutvarande uppdelningen i tjänstemän och betjänte skulle upphöra och uniformsgarnityren för all personal skulle bliva i »guld». Föreningens styrelse bordlade emellertid då liksom senare -1909 -frågan, bl. a. med anledning därav, att Statens järnvägars då införda uniformsreglemente gjorts till föremål för ett flertal anmärkningar. Sedan emellertid statsbanans uniformsreglemente slutligen fastställts, upptog föreningens styrelse ånyo denna fråga och tillsatte en femmannakommitté att utarbeta förslag till nytt uniformsreglemente för de enskilda järnvägarnas personal. Kommitténs förslag förelåg i februari 1912, och styrelsen beslöt då att för granskning utsända detsamma till distrikten. Enligt förslaget skulle uniformen bliva i huvudsak lika den vid Statens järnvägar fastställda, och gradbeteckningen skulle alltså bliva endast i guld. På grund av de anmärkningar, som från distrikten riktades mot förslaget, beslöt emellertid styrelsen i juni 1912, »att detsamma för närvarande icke skulle föranleda någon styrelsens åtgärd».
Uniformsreglementet av 1899, vars bestämmelser tillämpades vid nästan samtliga enskilda järnvägar, avlöstes den 21 mars 1921 av det då av föreningens styrelse fastställda nya reglementet. Enligt de nya - nu gällande -bestämmelserna indelas personalen vid Sveriges enskilda järnvägar med hänsyn till uniformsbestämmelserna i 10 olika grupper. Skyldighet att vara iklädd uniform åligger i allmänhet endast tjänstemän i grupperna 1-8 och endast under tjänstgöring i yttre tjänst. Uniformsknapparna äro nu liksom vid Statens järnvägar för samtliga grupper av gul metall eller förgyllda och gradbeteckningen utföres med guldgaloner. Å mössan bäres nu av samtliga grupper ett bevingat hjul, som i olikhet mot vad förut var fallet icke är försett med monogram.

Retur till sidans början

Returtåg till blandat innehållsförteckning

© Rolf Sten
uniform-tjanstet.html senast uppdaterad 16 januari 2002