Return to previous page
Åter till föregående sida?
Klicka i bilden ovan

VTJ, Växjö - Tingsryds Järnväg 

Av Rolf Sten

Previous page Föregående sida   Nästa sida Next page

VTJ, Växjö - Tingsryds Järnväg
Sedan
det blev klart att det skulle byggas en järnväg mellan Tingsryd och Bredåkra (BTJ) ökade intresset från Växjö att bygga en järnväg mellan Tingsryd och Växjö för att därigenom få förbindelse med Blekinge.
   Kaptenen vid Väg- och Vattenbyggnadskåren, L Broomé och ingenjören W Lindegren hade gjort upp ritningar och kostnadsförslag på en 44,8 kilometer lång järnväg med spårvidd 1067 mm mellan Tingsryd och Växjö. Kostnaden var beräknad till strax under en miljon kronor. Bilden nedan visar VTJ förste styrelseordförande. Borgmästaren K H Bergendahl.
VTJ förste styrelseordförande. Borgmästaren K H Bergendahl.   Med detta som underlag sökte landssekreteraren F Ohlsson, löjtnant K Hummerhielm, friherre A W Rappe, kronolänsmannen F Wieslander, borgmästaren K H Bergendahl samt konsul H Petri koncession för järnvägen.
   Koncessionen beviljades 22 november 1895 och 22 januari 1896 konstituerades Växjö - Tingsryds Järnvägsaktiebolag, WTJ. Den första styrelsen bestod av K H Bergendahl (ordförande), A W Rappe, lantbruksingenjören A Roos, lantbrukaren A Johansson i Sunnansjö samt H Petri.
   Järnvägsbygget började sommaren 1896 med C G Borgström som entreprenör. Kostnaden uppgick till 350 000 kronor och då ingick bara själva banbyggnaden.
   28 november 1897 öppnades den 45 kilometer långa järnvägen för allmän trafik. Spårvidden var 1067 mm och rälsvikten var 17,2 kilo per meter. Största tillåtna hastighet var 40 km/tim.
   
I svensk Järnvägsstatistik beskrevs den nya banan på följande sätt: Linien Vexiö - Tingsryd, anlagd på grund af koncession, som den 22 November 1895 meddelades åt Vexiö-Tingsryds jernvägs aktiebolag, hvars ordning samma dag faststäldes, tillhör nämnda bolag och öppnades för trafik den 28 November. Enligt den vid koncederandet godkända byggnadsplanen, som i enskilda delar ändrades och kompletterades den 31 December 1895, 13 November 1896 samt 5 Februari och 30 April 1897, utgår linien från Vexiö - Alfvesta-banans station i Vexiö och sträcker sig söderut till Bredåkra - Tingsryds-banans norra ändstation Tingsryd. De vid denna bana befint-liga stationerna äro: Vexiö, Tegnaby (9 km.), Krokvik (15 km.), Ingelstad (17 km.), Uråsa (25 km.), Snappahem (27 km.), Väckelsång (31 km.), Qvarnamåla (37 km.) och Tingsryd (45 km.; alla afstånd räknade från Vexiö).

Part of Växjö yard year 1920
Utsikt över Växjö på 1920-talet med järnvägen i förgrunden. Stationshuset med sitt perrongtak syns ungefär mitt i bilden. Spåren närmast i bild tillhörde VTJ och utfarten till Tingsryd gick till höger i bild. Foto efter gammalt vykort, samling Rolf Sten.

Bilden nedan visar VTJ förste trafikchef J A Bergström, 1897-1908.
VTJ förste trafikchef J A Bergström.    När banan invigdes 1897 hade man följande vagnar: Personvagnar, en tvåaxlig och två boggivagnar, en tvåaxlig kombinerad tvåaxlig postvagn. Vidare hade man 52 tvåaxliga godsvagnar.
    Banans dragkraft bestod av ånglok och de två första levererades från Nydqvist & Holm 1897. Dessa var så kallade tanklok och hade axelföljden 2B, två löpaxlar och två drivande axlar. Loken fick inventarienumren 1 och 2 och som vanligt på den här tiden fick loken namn, "WEXIÖ" och "INGE". År 1900 levererades ytterligare ett lok, i samma utförande som de tidigare och från samma tillverkare. Loket numrerades som nummer 3 och fick namnet "HELGE". Banans fjärde och sista ånglok köptes 1921. Det var ett tanklok med axelföljden 2B1 tillverkat av Kalmar verkstad. Det numrerades som nummer 4. Loket fick aldrig något namn.
Tingsryds stationshus
Ovanstående bild kommer från Svenska Järnvägsföreningens historik 1926. Den visar Tingsryds station. Föreningsstation med Bredåkra - Tingsryds Järnväg, BTJ. Åt höger i bild gick järnvägen mot Bredåkra och åt vänster mot Växjö.
  
    Från 1908 ingick järnvägen i gemensam trafikförvaltning, Växjö Järnvägar, med Karlskrona - Växjö, Växjö - Alvesta och Växjö - Åseda - Hultsfreds järnvägar. 1913 köpte WTJ Hönshylte - Kvarnamåla Järnväg, HKJ. Denna bana kvarstod dock som självständig järnväg men ingick i den gemensamma trafikförvaltningen.
   1932 såldes HKJ till Karlshamn - Vislanda - Bolmens Järnväg, KVBJ.
   När Östra Värends Järnväg öppnades 1922 kom även denna att ingå i den gemensamma trafikförvaltningen.
Ritningen visar järnvägarnas inbördes förhållande i Växjö. Grön linje VÅHJ. Röd linje Växjö - Alvesta Järnväg. Gul linje Karlskrona - Växjö Järnväg. Blå linje Växjö - Tingsryds Järnväg


   I juli 1941 förstatligades WTJ och kom därefter att uppgå i Statens Järnvägar.
  Maj 1965 lades persontrafiken ned och i mars 1971 upphörde godstrafiken.
Därefter revs spåren upp.
Lokstallet i Växjö 1946
VTJ lokstall i Växjö på SJ-tiden, 5 juli 1946. Loken är från vänster SJ 4000 (före detta VTJ 1), SJ 4022 (före detta VTJ 3) samt SJ 4019 (före detta MBlJ 27).
Personerna på bilden är inte kända. Om någon vet vilka de är så hör gärna av er till
 Foto: Nybergska samlingen, Sveriges Järnvägsmuseum.

Efter drygt 116 år skattade VTJ lokstall åt förgängelsen. Krister Persson tog den här bilden 2014-02-24. På den här platsen kommer det bland annat byggas ett nio våningar högt hus.
Efter drygt 116 år skattade VTJ lokstall åt förgängelsen. Krister Persson tog den här bilden 2014-02-24. På den här platsen kommer det bland annat byggas ett nio våningar högt hus.

Källor: Svenska Järnvägsföreningens 50-års skrift från1926, Svensk järnvägsstatistik samt järnvägsdata.

Till sidans början. To page top
 
Previous page Föregående sida   Nästa sida Next page

  Return to VTJ table of content
  Returtåg till VTJ "innehållsförteckning"

© Rolf Sten
vtj_fakta.html senast uppdaterad 2014-02-24