Åter till föregående sida? Klicka i bilden ovan

DHJ, Dannemora - Hargs Järnväg Av Rolf Sten

Snabbfakta Dannemora - Hargs Järnväg, (facts about DHJ) (2012-05-02)

Malmfälten i Dannemora och däromkring liggande bruken såg i järnvägen ett sätt att få billigare och effektivare transporter. Från gruva till bruk och vidare till utskeppningshamn.
    Clas Adelsköld fick i uppdrag att utarbeta ett förslag till järnväg från Dannemora till Nybols lastageplats vid Östersjön. Förslaget skulle också innehålla en bibana till Ramhälls gruvor.
    Adelsköld lämnade ett förslag till en 3 fots bana men kostnaderna var alltför höga varför han ombads räkna på ett billigare alternativ. Ett sådant billigare förslag på en bana med spårvidd 2,7 fot presenterades 2 oktober 1872. Kostnaden skulle uppgå till 980000 kronor inklusive rullande materiel.
   Inbjudan till aktieteckning utfärdades 14 april 1874. Kalkylerna visade att man skulle kunna göra en bra nettoinkomst varje år.
    Man beslöt att göra en ny kostnadskalkyl samt plan och profilritningar. Banan skulle ha spårvidden 3 fot (891mm) och gå mellan Dannemora och någonstans i närheten av Harg.. Uppdraget gick till C A Klintberg och hans förslag kostnadsberäknades till 1123542 kronor och 43 öre.
Koncession söktes och samtidigt fastställdes bolagsordningen, 9 april 1875, för Dannemora - Hargs Järnvägsaktiebolag.
   Koncessionen beviljades 16 juni 1875. Under ledning av ingenjören A N Almlöf hade arbetena starta redan i maj.
7 oktober 1876 öppnades den 39 kilometer långa sträckan Dannemora - Hargshamn för provisorisk godstrafik
2 januari 1878 öppnades samma sträcka för allmän trafik.
2 januari 1878 öppnades även den 8 kilometer långa bibanan Knaby - Ramhäll för godstrafik.
   Spåret hade belagts med räls vägande 14,8 kg/m. Största hjultryck var 2,5 ton och den största tillåtna hastigheten var satt till 30 km/t. Spårvidden var 891 mm.

Gimo järnvägsstation så som den såg ut innan Faringe - Gimo Järnväg anslöts till stationen. Foto Svenska Järnvägsföreningens 50-års skrift 1926.

Bibanan Risinge - Norrvällen
1913 begärdes koncession för ett bispår från Risinge till Norrvällen, 8, 2 kilometer. Kostnadsförslaget på 112000 kronor utan rullande materiel , var uppgjort av Unander & Jonson
    Koncession beviljades 12 december 1913 och under ledning av trafikchefen E Richnau hade arbetena redan påbörjats oktober 1912.
29 maj 1917 var man klara och trafiken kunde påbörjas. De huvudsakliga frakterna på denna bibana bestod av skogsprodukter.

Bandelen Lövstabruk - Norrmon
21 januari 1921 fick man koncession på en bibana 29 kilometer lång bana mellan Lövstabruk och Norrmon. Kostnaden var beräknad till 2700000 kronor och förslaget hade uppgjords av Unander & Jonson. Arbetena startade under ledning av trafikchefen E Richnau i juni 1918.
    Delen Norrmon - Vigselbo, 12 kilometer blev klar oktober 1918
Delen Vigselbo - Lövstabruk, 17 kilometer, blev klar 1 maj 1925
1 mars 1926 öppnades hela bandelen för allmän trafik.
    Det var främst godstrafik som förekom på denna bandel. Till och från bruken och gruvorna längs banan, Gubbo, Rörberg, Vigselbo och Lövstabruk

    1921 anslöt sig DHJ till en gemensam trafikförvaltning med SRJ. Den 1 januari 1926 fick SRJ aktiemajoritet i DHJ varvid DHJ ombildades till ett dotterbolag till SRJ. 1 januari 1935 inkorporerades det SRJ-ägda dotterbolaget Faringe - Gimo Järnvägsaktiebolag (FGJ) i DHJ.
- 1 juli 1951 förstatligades DHJ och ingick i ett särskilt statligt bolag
- 1 juli 1959 införlivades DHJ med Statens Järnvägar
- 1951 lades godstrafiken ned på bispåret Risinge - Norrvällen
- 1952 upphörde godstrafiken Lövstabruk - Gubbo.
- 15 oktober 1953 lades persontrafiken ned på sträckan Dannemora - Österbybruk
- 1954 lades godstrafiken ned på sträckan Gubbo - Norrmon
- 1958 lades all trafik ned på bispåret Knaby - Ramhäll
- 29 maj lades persontrafiken ned på sträckan Österbybruk - Hargshamn

- 1955 revs spåren upp på sträckan Risinge - Norrvällen
- 1956-1957 revs spåren upp på sträckan Norrmon - Lövstabruk
- 1959 revs spåren upp på sträckan Knaby - Ramhäll

 Breddning och förlängning till Hallstavik
   28 maj 1961 togs ett normalspårigt förbigångsspår i drift vid Dannemora. Detta spår knöt ihop den normalspåriga linjen från Örbyhus med den smalspåriga linjen Dannemora - Gimo. Den senare linjen hade försetts med en tredje skena så att normalspåriga tåg, från samma datum, kunde trafikera banan. detta innebar att normalspåriga vagnar kunde köras direkt mellan Örbyhus och Gimo.
    På den återstående smalspåriga sträckan Gimo - Hargshamn gick det sista smalspårståget 7 juli 1970. Sträckan hade förberetts för breddning till normalspår och redan den 3 augusti 1970 kunde det första normalspårståget rulla till Hargshamn
.
     16 kilometer söder om Hargshamn, i Hallstavik, startade Holmens Bruk ett pappersbruk 1915. Pappersbruket fick samma år järnvägsanslutning  via den smalspåriga Rimbo - Sunds Järnväg. Denna hade 1915 förlängts fram till pappersbruket bland annat genom att industribanan Skebo - Hallsta (Hallstavik) inlemmades i Rimbo - Sunds Järnväg.

    Sedan normalspåret färdigställts till Hargshamn kom SJ överens med Holmen om att bygga en, ny 17 kilometer lång, normalspårig linje mellan Hargshamn och Hallstavik. Denna togs i bruk 26 maj 1977 och därmed fick bruket tillgång till en mer rationell förbindelselänk med det normalspåriga järnvägsnätet.
1 juli 1977 lades officiellt godstrafiken ned på smalspåret mellan Hallstavik och Rimbo.

    Dagens linje Örbyhus - Dannemora - Hargshamn - Hallstavik trafikeras regelbundet av godståg. Under 2010 rustades större delen av bibanan bland annat med anledning av att malmtransporter från Dannemora till Hargshamn skulle och har startat under 2012.

Station och bangård i Harg 1902. Ett tåg från Hargshamn är på in till stationen. Foto: Nybergska samlingen, Sveriges Järnvägsmuseum.

 

Returtåg till DHJ "innehållsförteckning"