Åter till föregående sida? Klicka i bilden ovan

Kosta - Lessebo Järnväg, KLJ Kosta Järnväg, Kosta J,    Av Rolf Sten

Föregående sida

Nästa sida

Kosta - Lessebo Järnväg, KLJ & Kosta Järnväg, Kosta J,

Kostasystemet
I början av 1880-talet undersökte det småländska glasbruket Kosta, möjligheten att förbättra transporterna till och från bruket.
   Dåvarande disponenten Axel Hummel (se vidstående bild) hade hört talas om det järnvägssysystem som den franske teknikern P Décauville hade utvecklat. Systemet omfattade transportabla såväl som fasta lokalbanor med spårvidder från 400 till 600 mm.
   Hummel fastnade för detta system och fick för brukets räkning i uppgift att anlägga en 16 kilometer lång bana mellan Kosta glasbruk och Lessebo station vid Karlskrona - Växjö Järnväg. Den här typen av järnväg kom att gå under namnet "Kostasystemet".
   Banan byggdes utan koncession eftersom den i huvudsak gick på bolagets egen mark och skulle bara trafikeras med gods för bolagets eget behov.
   Järnvägsanläggningen utfördes på ett förenklat sätt. Skarpa kurvor på 120 meter förekom likväl som stigningar på 25 - 28,5 - 33,3 ‰. Spårvidden var 600 mm och rälsen hade en vikt på 9 kg/m.
   Banan öppnades för bolagets egen trafik 1 juli 1888.

Lessebo 1910. Anslutningsstation med Karlskrona - Växjö Järnväg, CWJ. KLJ persontåg tåg med lok nummer 1 "KOSTA" väntar in anslutande CWJ persontåg från Karlskrona. Bortåt i bild är i riktning mot Karlskrona. Foto: Nybergska samlingen, Sveriges Järnvägsmuseum.

Lessebo 1937. Foto: Nybergska samlingen, Sveriges Järnvägsmuseum.

Öppnas för allmän trafik
Efterhand framkom behovet att öppna banan för allmän gods- och persontrafik varför man 19 mars 1889 begärde koncession för allmän trafik.
   Det visade sig att det förenklade byggsättet inte var tillräckligt bra för få tillstånd för allmän trafik. Ett antal förbättringar krävdes. De skarpa kurvorna ställde speciella krav på den rullande materielen. Bland annat krävdes att lokomotivet skulle ha minst 6 eller 8 hjul och ledat så att det klarade kurvorna. Vagnarna måste vara försedda med boggier om korgen/lastgolvet var längre än 4 meter. Axelavstånden fick inte överstiga 2 meter.
   För själva banan krävdes att ballasten ökades och att största lutning inte fick överstiga 29 ‰. Stängsel skulle uppföras och de befintliga broarna av trä skulle bytas till broar av järn.
   Dessa krav accepterades och efter nödvändiga ombyggnader öppnades järnvägen för allmän trafik 20 augusti 1891. Järnvägens signatur blev KLJ, Kosta - Lessebo Järnväg.
Ritningen till vänster visar hur Kosta - Lessebo Järnväg anslöts till Karlskrona - Växjö Järnväg i Lessebo.
  Innan öppnandet hade banan ändrats så att den maximala lutningen var 28,5 ‰, minsta kurvradie på linjen var 120 m. I ingångskurvan till Lessebo var kurvradien 90 m och i växlar 60 m. Högsta tillåtna axeltryck var 4,8 ton och största tillåtna hastighet var 20 km/t.

Kosta - Lessebo Järnvägs minsta lok "PYSEN". Loket fick 1908 inventarienumret 4. I förarhytten syns lokförare Henningfelt. Foto: Nybergska samlingen, Sveriges Järnvägsmuseum.

Vid banans öppnande för godstrafik 1888 bestod den rullande materielen bestod från början av lokomotiv. Det ena var ett tenderlok konstruerat med Mallets system. Loket hade en ångpanna men med två maskinerier varav det ena maskineriet var ledat och därmed möjliggjorde gång i skarpa kurvor. Varje maskineri var 2-axligt och lokets axelföljd blev därmed BB. Till loket hörde en tvåaxlig tender. Loket fick vid nummer 1 och namnet "KOSTA". Det andra loket var ett tvåaxligt tanklok som fick namnet "PYSEN". Båda loken var tillverkade av Décauville Ainé i Frankrike. I samband med banans öppnande för allmän trafik 1891 levererades ännu ett Malletlok, utan tender. Det var tillverkat på licens av Munktells i Eskilstuna. Detta lok fick namnet A MALLET och numrerades som nummer 2. Namnet ändrades 1901 till "LESSEBO".
   14 stycken tvåaxliga godsvagnar hade levererats från Décauville Ainé. För persontrafiken hade en personboggivagn levererats från en Belgisk firma.

Vidstående leveransfoto visar Kosta Järnvägs Malletlok nummer 2 "A MALLET". Foto: Svenska Järnvägsföreningens minnesskrift 1926.

Förlängning till Målerås
Axel Hummel hade stora planer. Han begärde koncession på en förlängning av banan från Kosta till Oskarshamn något som avslogs av myndigheterna men däremot skulle det vara möjligt att få tillstånd för kortare delsträckor.
   Hummel begärde då 1895 koncession för en förlängning från Kosta till Målerås station på Nybro - Sävsjöströms Järnväg.
   Ritningar och kostnadsförslag hade uppgjorts av S Engström. Enligt honom skulle största lutning vara 25 ‰. Minsta kurvradie på linjen skulle vara 150 m och rälsen skulle ha en vikt på 9 kg/m. Banan skulle bli 13,4 kilometer lång och kostade var beräknad till 124 561 kr.
   Myndigheterna som yttrade sig i denna fråga hade olika åsikter men ansåg ändå att koncessionen kunde beviljas under förutsättning att ytterligare ett ånglok och en personvagn inköptes. Koncessionen beviljades 31 december 1895.
   1898 började arbetet med banans förlängning till Målerås och 1 april 1898 kunde linjen öppnas för allmän trafik. Ritningen ovan till vänster visar hur Kosta Järnväg anslöts till Nybro - Sävsjöströms Järnväg i Målerås

Kosta järnvägsstation i början av 1900-talet. Bortåt i bild är i riktning mot Målerås. Foto: Nybergska samlingen, Sveriges Järnvägsmuseum.

Med anledning av banans förlängning till Målerås köptes ännu ett tanklok av Malletkonstruktion. Loket tillverkades av Orestein & Koppel i Berlin och levererades 1901. Loket fick namnet "MÅLERÅS" och numrerades som nummer 3. På bilden som är tagen 15 februari 1918 syns stationsskrivare K Höglander och lokförare Ahlberg. Foto: Nybergska samlingen, Sveriges Järnvägsmuseum.

Järnvägsbolagen
13 maj 1897 hade Kosta Järnvägsaktiebolag konstituerats och bolagets första verkställande direktör blev disponenten Axel Hummel. 2 april och 13 maj 1898 överläts koncessionerna för Kosta - Lessebo och Kosta Målerås Järnvägar till Kosta Järnvägsaktiebolag.
   Hela järnvägssträckan Lessebo - Kosta - Målerås, 30 kilometer, kom därmed att trafikeras som en järnväg med namnet Kosta Järnväg. Den rullande materielens märkning, KLJ, kom dock aldrig att ändras.
   Hummel fortsatte att försöka få banan förlängd enligt den ursprungliga planen till Oskarshamn. Detta misslyckades varför trafiken på sträckan Kosta - Målerås aldrig kom att bli av någon större omfattning. Den naturliga och största trafikströmmen gick mellan Kosta och Lessebo.

   1905 ombildades järnvägsbolaget till Kosta Nya Järnvägsaktiebolag och som ny verkställande direktör valdes C G Fogelberg. Bolagsombildning kom inte att medföra några större förändringar för järnvägsbolaget.

Vagnar enligt Décauvilles system. Foto: Svenska Järnvägsföreningens minnesskrift 1926.

Trafiken minskar, nedläggning
Bansträckan mellan Kosta och Målerås visade år efter år på sämre resultat och efterhand årliga förluster medan sträckan Kosta - Lessebo visade på årliga vinster.
   Mot den här bakgrunden begärde man hos Kunglig Majestät i maj 1925 att helt få lägga ned trafiken på den 14 kilometer långa sträckan Kosta - Målerås samt att riva upp banan.
   Myndigheterna ställde sig avvisande till detta. Bolaget valde då att minska trafiken till ett absolut minsta möjliga för att inte bryta mot koncessionskraven. Några år senare och efter en förnyad framställning fick man tillstånd att lägga med den förlustbringande bandelen. 1 oktober 1931 lades all trafik ned på sträckan Kosta - Målerås. 1934 revs spåren upp.
  Samtidigt med ovanstående begäran om trafiknedläggning begärde man att få lägga ned persontrafiken på sträckan Kosta - Lessebo. Även detta medgavs vilket innebar att persontrafiken helt upphörde på Kosta Järnväg 1 oktober 1931.
   I och med nedläggningen av linjen Kosta - Målerås återtog bolaget 1934 sitt ursprungliga namn, Kosta - Lessebo Järnväg, KLJ.
   Några år senare kom beskedet om nedläggning av den återstående bandelen. 1 maj 1948 nedlades den återstående godstrafiken mellan Kosta och Lessebo. Banan revs upp samma år och därmed hade det smalspåriga, 600 mm, järnvägsnätet minskat med ytterligare 16 kilometer.

För den som vill läsa mer om Kosta Järnväg rekommenderas den mycket intressanta boken "Kosta Järnväg" skriven av Lennart Welander och utgiven 1988. Du kan låna den på bibliotek eller köpa ett eget exemplar från ÖSlJ

I svenska Järnvägsföreningen minnesskrift från 1926 beskrevs Kosta Järnväg enligt följande:
Kosta järnväg (Lessebo - Målerås), 30 km.
Från Lessebo station, föreningsstation med Karlskrona-Växjö järnväg, vid Lessebo bekanta pappersbruk går linjen genom kärrig furuskog till Ekeberga station samt fortsätter genom likartad trakt, dock förbi några höga bergknallar, till Kosta station vid det bekanta glasbruket. Banan går därefter genom mossig skog förbi Ideholms station till, Målerås, föreningsstation med Kalmar järnvägar. Skogstrakten mellan Kosta och Målerås kallas Gråstensmon och är nästan obebodd.
I närheten av Målerås ligga flera glasbruk, en industri, som i dessa trakter är blomstrande.


Kosta järnvägsstation omkring 1924. Till höger i bild är i riktning mot Målerås.
Foto: Svenska Järnvägsföreningens minnesskrift 1926.
 

 

Föregående sida

Nästa sida

Returtåg till KLJ innehållsförteckning

© Rolf Sten
kosta_fakta.html senast uppdaterad 2008-10-12