Åter till föregående sida? Klicka i bilden ovan

HKJ, Hönshylte - Kvarnamåla Järnväg Av Rolf Sten

HKJ, Hönshylte - Kvarnamåla Järnväg
27 maj 1897 beviljades koncession på en järnväg mellan Hönshylte gård, 2,6 kilometer norr om Ryds station på Karlshamn - Vislanda Järnväg och Kvarnamåla station på Växjö - Tingsryd Järnväg. Koncessionen hade sökts av häradshövdingen V Ekenman, grosshandlaren R Ternström, trafikchefen P Svanbeck samt herrarna G R Rosengren, A F Petersson och J L Hagelberg. Ritningar och kostnadsförslag hade gjorts av dåvarande trafikchefen vid Karlshamn - Vislanda Järnväg, P Svanbeck.
Banan skulle ha spårvidden 1067 mm och bli 21 kilometer lång.
17 september 1898 bildades och konstituerades Hönshylte - Kvarnamåla Järnvägsaktiebolag. Den första styrelsen bestod av borgmästaren F Söderbergh (ordförande. Se vidstående bild), grosshandlaren C Schmidt, trafikchefen P Svanbeck, förre riksdagsmannen A F Petersson samt badintendenten C R Rosengren.
   Banbyggnaden började 3 mars 1899 i bolagets egen regi med trafikchefen P Svanbeck som arbetschef.
    22 oktober 1900 öppnades järnvägen för allmän trafik och kostnaden för banan uppgick då till 548 515 kronor inklusive rullande materiel. Banan var 20,8 kilometer lång med spårvidd 1067 mm. Rälsvikten var 17,2 kilo per meter och den största tillåtna hastigheten var 40 km/tim. Vid stående bild visar HKJ förste trafikchef, P Svanbeck.
   Järnvägens första lok levererades 1900 från Nydqvist & Holm i Trollhättan. Det var ett tanklok med axelföljden 2B (två löpaxlar och två drivande axlar). Loket fick nummer 1 och namnet "ST. SIGFRID".
1912 såldes loket till Blekinge Kustbanor (BKB) och i stället köpte man ett begagnat lok från BKB, nummer 5. Det här loket var också ett tanklok men hade axelföljden 1B och var tillverkat av Ljungrens Mekaniska Verkstad 1899. Vid HKJ fick loket överta nummer 1.
  1905 köptes ytterligare ett lok. Den här gången ett fabriksnytt tanklok från Nydqvist & Holm. Axelföljden var 1B och loket numrerades som nummer 2.
   Inför trafikstarten, 1900, hade HKJ köpt 14 stycken 2-axliga godsvagnar. Några år senare inköptes även 2 stycken tvåaxliga personvagnar. Att HKJ under åren inte köpte något större antal egna vagnar berodde på att vagnar tillhandahölls vid behov av de järnvägar med vilka man hade gemensam trafikförvaltning.

Ovanstående bild är ur Svenska Järnvägsföreningen historik från 1926 och visar broarna över Mörrumsån i närheten av Norraryd.

I Svenska Järnvägsföreningens minnesskrift från 1926 beskrivs HKJ på följande sätt:
"Hönshylte - Kvarnamåla Järnväg, 21 km. Från Norraryds station å Karlshamn - Vislanda Järnväg går banan i nordostlig riktning genom skogstrakt, passerar kanalen från sjön Åsnen på en bro i ett 25 m. spann, går därefter över Mörrumsån på en bro i två spann om 30 m. förbi Sjöryds station, genom huvudsakligen lövskog och förbi sjön Åsnen till Urshults station. Samhället som är tätt bebyggt, har sågar, kvarn m. fl. industrier och är utförselorten för den i socknen högt uppdrivna fruktodlingen. Från Urshult går banan genom odlade marker och mindre skogspartier väster om Rössjön förbi Rösmåla station, norr om Hyllesjön till Kvarnamåla station å Växjö - Tingsryds Järnväg."

Tåg från Kvarnamåla är på väg in mot Urshults station. Tåget dras av lok nummer 2. Bilden är tagen omkring 1940. Foto: Samling Rolf Sävström.

Ovanstående bild visar Kvarnamåla station omkring år 1915 - 1920. Stationen var HKJ:s föreningsstation med Växjö - Tingsryds Järnväg, WTJ.
   Loket på bilden har just ankommit från Norraryd med ett blandat tåg bestående av både gods- och passagerarvagnar. Loket är HKJ nummer 1. Det vill säga det lok som 1912 köptes begagnat från Blekinge kustbanor, före detta BKB nummer 5.
   Tågpersonalen har ställt upp sig för fotografen. Från vänster lokeldaren, lokföraren samt konduktören. Om de två första personerna finns inga kända uppgifter med däremot är konduktören känd. Det är Karl Fabian Sjöblom född 11 april 1873 i Skatelövs församling. Han började sin anställning vid HKJ som packmästare 1900, samma år som järnvägen öppnades för allmän trafik. 1903 avancerade han till konduktör och det är som sådan vi ser honom på bilden. 1929, 56 år gammal, blev han stationsförman på Rösmåla station. Foto: Rolf Sävström

   Järnvägens trafikförvaltning var under åren 1900 - 1903 gemensam med KVBJ och förlagd till Karlshamn. 1904 förlades den till Växjö och under åren 1913 - 1932 var den gemensam med Växjö Järnvägar.
   24 november 1903 beslöt man att bolaget skulle gå i konkurs på grund av för låga inkomster. Vid auktionen som följde inropades järnvägen av grosshandlaren L L Liberg vilken i sin tur sålde järnvägen vidare till AB Nordiska Kreditbanken. Ett nytt bolag med namnet Hönshylte - Kvarnamåla nya Järnvägsaktiebolag bildades.

Nya ägare
1913 köpte Växjö - Tingsryds Järnvägsaktiebolag, WTJ, samtliga aktier i HKJ. Formellt kom järnvägen att bestå som ett självständigt järnvägsbolag fram till 1932 då WTJ sålde den till Karlshamn - Vislanda - Bolmens Järnväg, KVBJ. Även med den nye ägaren kom järnvägen att drivas som ett fristående järnvägsbolag.

För att rationalisera driften sattes enbemannade motorvagnar in i trafiken i stället för de dyrare ångloksdragna tågen. Bilden är tagen i Urshult i slutet av 1930-talet. Den tvåaxliga rälsbussen som tillverkades av Nydqvist & Holm, NOHAB, i Trollhättan levererades till Karlshamn - Vislanda - Bolmens Järnväg 1936. Den kom från början att användas på sträckan Karlshamn - Vislanda men kom senare att överföras till HKJ. Vid förstatligandet 1943 kom rälsbussen att få littera Yo1r, senare Yo1t. Inventarienumret blev 489. Rälsbussen slopades 1956. Foto: Samling Rolf Sävström. 

Såld till Statens Järnvägar
   1943 förstatligades HKJ och kom därmed att uppgå i Statens Järnvägar.
Maj 1965 lades persontrafiken ned och i mars 1971 gick det sista godståget. Rivningen av spåren påbörjades och våren 1972 var allt borta.

Ovanstående bild är tagen i Norraryd under SJ-tiden, 1943. Den visar lokaltåget som gick mellan Norraryd och Kvarnamåla. Loket på bilden är SJ C8r 4038, före detta HKJ nummer 2. Foto: Stig Nyberg.

Källor: Svenska Järnvägsföreningens 50-års skrift från1926, Svensk järnvägsstatistik samt järnvägsdata.

 

Returtåg till HKJ "innehållsförteckning"

© Rolf Sten
hkj_fakta.html senast uppdaterad 2004-12-14