BLJ, Byvalla - Långshyttans Järnväg , Banan

Åter till föregående sida?
Klicka i bilden ovan
Byvalla - Långshyttans Järnväg

av Rolf Sten

***Banan (The line)***
*Gör ditt val och klicka på den röda pilen. Make your choice and click at the red arrow*
	*Banan i tekniska termer* (The line technical data) (1998-05-05)
	*Ombyggnad till normalspår?* (Change to standard gauge?) (1998-05-05)

BLJ godståg på väg mot Byvalla. Loket är nummer 6.
(BLJ freight train somewhere at the line, bound for Byvalla. Foto: Stig Nyberg

Banan i tekniska termer (The line, technical data)

Den nya järnvägen , BLJ, kunde i tekniska termer sammanfattas som så:

ÅR 1883 1925

Spårlängd i sidospår . km 1 4

Största lutning i huvudspår. 0/00 20 20

Rälsvikt. kg/m 11,2 20-25

Största tillåtna axeltryck. ton 5 8,6

Spårvidd. meter 0,891 0,891

Spårlängd i huvudspår. km 26,7 26,7

Största tillåtna hastighet. km/t 20 35

När BLJ planerades hade man tänkt använda delar av den rullande materielen från den gamla kommunikationsleden mellan Långshyttan och Born. Dessa vagnars låga bärighet gjorde att man inte behövde lägga in kraftigare räls än 11,2 kg/m. Detta val kom menligt att begränsa den nya banans kapacitet när det gällde vagnarnas vikt och därmed även transportkapaciteten. Axeltrycket sattes till 5 ton och den största tillåtna hastigheten till 20 km/t.
Behovet av transporter ökade kraftigt varför man ganska snart var tvungen att höja banans bärighet. Efterhand byttes all räls i huvudspåret till kraftigare vägande 19,8 - 24,8 kg/m. I och med detta kunde axeltrycket och därmed vagnarnas lastförmåga höjas till 8,6 ton. På köpet kunde man även höja hastigheten till 35 km/t.
Några andra större förändringar av banan gjordes inte. Underhållet bestod i huvudsak av utbyte av slitna räler och växlar. Naturligtvis byttes sliprarna efterhand som de slets ut. Ballastkompletteringar gjordes också med jämnamellanrum.

Banans lutning, den så kallade banprofilen, var ganska kraftig kraftig. De största lutningarna var på 20 ‰.
Långshyttans höjd över havet är 110, 5 meter och Byvalla ligger på 135,8 meter. Banans högsta punkt låg mellan Lerhyttan och Valla Gård och var cirka 150 meter över havet.
Lutningarna innebar inte några större svårigheter för tågen. Det var möjligen vid starten från Stjärnsund mot Byvalla som det kunde vara problem eftersom banan genast började stiga upp mot Villingen.

Ovanstående bild: BLJ godståg på väg mot Byvalla. Loket är troligen "THOR". Större bild? Klicka i bilden.. (BLJ freight train somwhere at the line, bound for Byvalla. Larger picture? Click at the photo) Foto: Kopierat ur Svenska Järnvägsföreningens 50-års skrift 1926.

Ombyggnad till normalspår? (Change to standard gauge?)

BLJ anslutning till det övriga järnvägsnätet var ju via Byvalla där allt gods var tvunget att lastas om. Under de första åren spelade det inte så stor roll eftersom arbetskraften var förhållandevis billig. Efterhand som åren gick blev omlastningarna allt dyrare genom de ökande lönekostnaderna.
    1946 gjordes en analys över kostnaderna för breddning till normalspår (1435 mm). Den visade ganska snart att omlastningsproblemen bara skulle flyttas till Långshyttan. Detta på grund av att man inte kunde bredda alla spåren inom bruksområdet utan mycket stora kostnader. Man föreslog att normalspår skulle dras fram till de ställen inom bruket där man lastade de produkter som skulle sändas ut från bruket. För de interna transporterna skulle smalspåret behållas.
    Efter linjen behövdes sex kurvor förses med kraftigare överbyggnad. Ett antal kurvor med snäv kurvradie skulle behöva byggas om. För ångloksdragna persontåg var minimiradien 300 m och för rälsbussar 200 m.
Ingångskurvorna i Byvalla och Långshyttan skulle behållas genom att hastigheten begränsades. Den befintliga rälsen skulle bytas mot tyngre.
Kostnaden för ombyggnaden kalkylerades till 1,6 miljoner kronor, därav 0,3 miljoner inom bruksområdet.
    Bolaget tvekade inför kostnaderna och någon ombyggnad kom aldrig till stånd.

Föregående sida

Nästa sida

Returtåg till BLJ innehållsförteckning