|
Rullande
Materiel (rolling
stock)
Första överhettningsloket
med system Schmidt.
First steam-engine with overheating system Schmidt
Följande är kopierat
ur en broschyr som Nydqvist & Holm, år 1905, gav ut
i samband med att man levererade det första svenska loket
med överhettningssystem system Schmidt.
|
NYDQVIST & HOLM
-------------
TELEGRAFADRESS:
WERKSTADEN
ÖFVERHETTNINGSLOKOMOTIV
FÖR BERGSLAGERNAS JERNVÄGAR LEVERERADT
AF NYDQVIST &, HOLM, TROLLHÄTTAN
S. H. T,
Det gynnsamma resultat
, som i utlandet ernåtts med öfverhettad ånga
å lokomotiv enligt Schmidts system, har föranledt
oss att träda i förbindelse med uppfinnaren för
tillgodogörandet af systemets fördelar vid svenska
jernvägar. Sedan vi sålunda förvärfvat tillverkningsrätten
för Skandinavien, tillåta vi oss härmed fästa
Eder uppmärksamhet på de möjligheter till driftkostnadernas
nedbringande, som förefinnas vid användandet af högt
öfverhettad ånga å lokomotiv enligt Schmidts
system.
Den öfverhettade ångans
fördelar har sin grund deri, att den minskar cylinderkondensationen
hvilken vid våt ånga i ett, vanligt lokomotiv med
tvillingmaskin kan uppgå till 40 % eller med andra ord:
40 % af den i pannan genererade ångan går förlorad
utan att uträtta något nyttigt arbete.
Möjligheten att hindra cylinderkondensationen
är större i samma mån som öfverhettningen
är hög, hvadan andra system, som arbeta med lägre
öfverhettning, ej åstadkomma så stor ångbesparing.
Schmidts öfverhettare, anordnad i tuberna, utmärker
sig derjemte för reglerbarhet och åtkomlighet af alla
dess delar.
Utom den direkta vinsten
af lägre kolförbrukning genom minskad kondensation
mot cylinderväggarne kunna större cylindrar användas,
hvarigenom lokomotivets dragkraft ökas; eller kan pannans
1ifslängd vid samma effekt af lokomotivet som förut
betydligt förlängas, då vid minskad ångåtgång
pannan ej så mycket anstränges. En bidragande, orsak
härtill är äfven de låga ångtryck,
som med fördel äro användbara vid öfverhettad
ånga .
Det är sålunda klart
att begagnandet af öfverhettad ånga erbjuder stora
ekonomiska fördelar, och hafva äfven under den korta
tid, som systemet varit kändt, många jernvägsförvaltningar
skyndat att tillgodogöra sig dess fördelar,. Ibland
den stå preussiska statsbanorna främst med 181 st
öfverhettnings- lokomotiv. dels levererade , dels under
tillverkning. Utom vid övriga tyska Jernvägar har systemet
införts vid belgiska, rysk ,Österrikiska och ungerska
Jernvägar.
I Sverige har det första
öfverhettningslokomotivet levererats af oss till Bergslagernas
Jernvägar. Derjemte är ett dylikt under tillverkning
för Statens Jernvägar.
Vi meddela på
nästa sida (se nedan) resultatet af mätningar,
utförda i tågtjenst å Bergslagernas Jernvägar
dels med ofvannämnda öfverhettningslokomotivet och
dels med ett vanligt snälltågslokomotiv af samma typ.
Trollhättan i Augusti
1905
NYDQVIST & HOLM
Jämförande profkörningar mellan de äldre
af jernvägens snälltågslokomotiv (lok n:o 51)
och det nya lokomotivet n:o 52 med öfverhettning (system
W Schmidt) i snälltågen 1 och 2 å linien Åmål
- Göteborg den 4, 5, och 7 Aug. 1905.
Lok. af samma typ |
Be-
sparing
i %
medelst
Lok. 52 |
|
Utan
Öfverhettning |
Med
Öfverhettning |
Lok. 51
4 - 5
-----
8 |
Lok. 52
5 - 6
-----
8 |
Lok. 52
6 - 7
-----
8 |
Lok. 52
Medeltal |
Utgjorda vagnaxelkilometer. |
8364 |
9512 |
9512 |
9512 |
|
Framförd bruttolast, Tonnkilometer
|
61042,9 |
67596,7 |
66825,9 |
67211,3 |
Kolförbrukning
. Kg |
3425 |
2905 |
2825 |
2865 |
Vattenförbrukning
liter. |
23675 |
20640 |
20240 |
20440 |
Vattenförbrukning pr kg. kol
liter |
6,9 |
7,1 |
7,2 |
7,1 |
kolförbrukning pr 100 vagnaxelkm
. Kg. |
40,9 |
30,5 |
29,7 |
30,1 |
26,4 |
Vattenförbrukning pr 100 vagnaxelkm
. Liter |
283 |
|
|
215 |
24,0 |
Kolförbrukning pr tonnkilometer bruttolast
Kg. |
0,0561 |
0,0430 |
0,0423 |
0,0426 |
24,1 |
Vattenförbrukning pr tonnkilom. Bruttolast . L. |
0,388 |
|
|
0,304 |
21,6 |
Ångans medeltemperatur å linien Åmål
- Mellerud & Mellerud - Åmål
.............
Ångans medeltemperatur å linien Mellerud - Göteborg
& Göteborg - Mellerud
.....
Ångans maximitemperatur å linien Mellerud - Göteborg
& Göteborg - Mellerud............. |
275 |
|
280 |
290 |
Anm. Vid beräkning af bruttolasten
hafva personvagnarne uppförts med half last.
Stenkol: Prima Lambton Walsend.
Åmål den 10 Aug. 1905
O. NYSTRÖMMER.
|
Vad hände
sedan med loket |
Loket som hade tillverkningsnummer 775 registrerades vid Bergslagernas
Järnvägar, BJ, som A nummer 52. När BJ förstatligades
1948 fördes loket över i SJ:s littrerings- och nummersystem
där det kom att bli SJ C7 1814.
Loket slopades 1967.
Wolf Clarke, ordförande i NOHAB:s ångloksklubb,
berättar vad som hände sedan:
"I samband med lokets försäljning/överflyttning till NOHAB-fabriken där
en grupp entusiaster hade slagit vakt om lokets öde, fördes loket
tillfälligt över till JVM. Loket friköptes av firman NOHAB/Bofors ett halvt
år efter ankomst till NOHAB 1973 för summan 15 000 kr och skänkte loket för
en krona till de NOHAB-anställda entusiaster som hade initierat lokets
räddning och bildat NOHABs Ångloksklubb, en förening som i begynnelsen var
öppen endast för NOHAB anställda . I gåvobrevet fanns ett förbehåll som vi i
NOHABs ångloksklubb först 1992-11-30 fick hävt. Loket är sedan dess helägt
utan förbehåll av NOHABs Ångloksklubb i Trollhättan."
Retur till historiskt "rullande" innehållsförteckning
© Rolf Sten
bj_52..html senast uppdaterad
2014-07-26
|