Rullande Materiel (rolling stock)                                                      av Rolf Sten ©

 

O-loken (Steam engines class O)

De olika loktyperna vid Statens järnvägar benämndes från början bara som snälltågslok, lok för blandade tåg samt större eller mindre godstågslokomotiv. Genom åren blev de olika loktyperna alltför många varför man år 1876 införde litterasystemet med bokstavsbeteckningar som angav vad det var för typ av lok
     De allra första åren hade man inga speciella godstågslok utan godset gick i de blandade tågen men efterhand som godstrafiken ökade blev man tvungen att mer och mer börja köra rena godståg respektive persontåg. Persontrafiken mellan vissa orter blev av den omfattningen att man såg sig tvingade att införa särskild lokaltrafik. Samtidigt ökade även behovet av särskilda så kallade växlingslok. Det var mot den bakgrunden som man anskaffade de första så kallade tankloken. Det vill säga lok som saknade tender. Kol och vattenförråd fanns på själva loket.

Kapitelindelning
(make your choice and click at the arrow)

	O-loken (O-engines)(2001-04-09)
	Lok nummer 25 "Balder" under år 1866 (Engine No. 25 year 1866) (2001-04-09)
	Tekniska data på O-loken (Technical data)

De första O-loken

Västra och Södra Stambanan byggdes efterhand ut från Göteborg och Stockholm respektive Malmö. Ju längre delsträckorna blev från respektive ändstationer desto längre tid blev de befintliga loken ute på sina turer.
    Den lokala trafiken var inte speciellt stor under de första åren, varför de befintliga loken räckte till.
    Lokaltrafiken, både gods- och persontrafik, ökade i takt med att bandelarna blev allt längre. De tillgängliga loken fick alltmer att göra. Bristen på dragkraft gjorde sig alltmer gällande.

   För att klara lokaltrafiken och växlingen beställdes tre stycken tanklok från Beyer, Peacock & co.
    Loken levererades under år 1862 och registrerades in som Södra Stambanan nummer 7 "Blenda".( Från år 1864 som nummer 47 i den gemensamma SJ-serien). De andra två loken registrerades på Västra Stambanan som nummer 24 "Frey" och 25 "Balder". Innan loken, år 1876, fick sitt littera "O" benämndes de inofficiellt för "Balder"-typen. Alla loken fick sina namn ur den nordiska mytologin.
    Att det blev tanklok för lokaltrafiken berodde till stor del på att dessa inte behövde vändas på vändskiva vid sina respektive ändstationer. Loken fick gå med samma hastighet fram- som backgående och man var därigenom inte beroende av att det fanns vändskivor på stationerna som loken trafikerade.

Loken var sidotanklok med axelföljden 1-B. Det vill säga en löpaxel följd av 2 kopplade drivaxlar. Drivhjulsdiametern var 1532 mm. Innerliggande cylindrar och slidskåp.
Loken kostade 42707 kronor och 80 öre per styck.

Loken fick vid litterasystemets införande år 1876 litterat "O". År 1882 fick lok nummer 25 en ny panna varför loket fick littera Ob medan de två övriga fick littera Oa.
    Lok nummer 47 skrotades år 1894.
    Lok nummer 24 slopades år 1903 varefter det såldes vidare till Frövifors bruk där det senare gick till skrot.
   Lok nummer 25 "Balder" kom att "överleva" längst. Loket slopades år 1906 och såldes år 1909 till Landskrona - Hälsingborgs Järnvägar där det inregistrerades som nummer 12. Loket skrotades år 1915 och därmed hade denna något udda loktyp skattat åt förgängelsen.

Ovanstående bild visar SJ Oa-lok nummer 47 "Blenda". Foto: Stig Nyberg.

Lok nummer 25 "Balder" under år 1866

Om vi tar en titt i Svensk Järnvägsstatistik från år 1866 och väljer loknummer 25 "Balder" kan vi konstatera följande.
   Loket var i tågtjänst under 206 dagar. Drog under den tiden blandade tåg 4,2 mil och godståg i 3652,0 mil samt var i stationstjänst 108,8 mil. Sammanlagt genomlöpte loket 3765,0 mil varav 3656,2 mil som dragkraft i tåg. Sammanlagt 407 tåg.
    Loket förbrukade 835,0 kubikfot (23,6 m3) ved för påeldning, 730220 skålpund (310,3 ton) stenkol för själva eldningen under tågtjänst. Kostnaden för ved och stenkol uppgick till 4947 kronor och 84 öre.
   Förbrukningen av talg och olja uppgick till 899,0 skålpund (382,1 kg). Detta till en kostnad på 607 kronor och 99 öre.
   Den sammanlagda årskostnaden för reparation och underhåll av loket blev 5440 kronor och 3 öre.

Tekniska data på O-loken (Ob)

Loket
Slaglängd.	508 mm	Axeltryck i tjänst. axel 2	12.20 ton
Hjuldiameter. Drivhjul	1532 mm	Axeltryck i tjänst. axel 3	12.05 ton
Hjuldiameter. Löphjul	1088 mm	Total vikt i tjänst	33.20 ton
Hjulbas.	4191 mm	Materialvikt	27.10 ton.
Största längd.	8466 mm	Adhesionsvikt	24.25 ton.
		Dragkraft.	3130 kg
Panndiameter (invändigt)	1168 mm
Avstånd mellan tubplåtar	2902 mm
Plåttjocklek i rundpanna	13 mm
Ångtryck	10 kg/cm2.
Antal tuber.	153
Total eldyta	70.15 kvm
Rostyta	1.30 kvm.
Pannans vattenrum	2.10 kbm
Pannans ångrum	1.30 kbm
Axeltryck i tjänst. axel 1	8.95 ton

Ovanstående ritning visar SJ O-lok i utförande som Oa.

Retur till historiskt "rullande" innehållsförteckning

© Rolf Sten
o_loken..html senast uppdaterad 2004-10-30