Åter till föregående sida?
Klicka i bilden ovan |
Rullande
Materiel (rolling stock)
av Rolf Sten |
|
M-loket (Steam engines class
M) |
De olika loktyperna vid Statens järnvägar
benämndes från början bara som snälltågslok,
lok för blandade tåg samt större eller mindre
godstågslokomotiv. Genom åren blev de olika loktyperna
alltför många varför man år 1876 införde
litterasystemet med bokstavsbeteckningar som angav vad det var
för typ av lok
De
allra första åren hade man inga speciella godstågslok
utan godset gick i de blandade tågen men efterhand som
godstrafiken ökade blev man tvungen att mer och mer börja
köra rena godståg respektive persontåg
Kapitelindelning
|
Det första M-loket (The
first M-engine) (1999-11-27) |
|
M-loket nummer 8 (48) "FINN" under år 1866 (Engine
No. 8 year 1866) (1999-11-27) |
|
Tekniska data på
M-loket (Technical data) |
|
|
|
Det enda M-loket |
När stambanorna började
byggas hade man räknat med att godstrafiken skulle kunna
skötas med de blandade tågen. Dessa kalkyler kom helt
på skam varför man i början av 1860-talet började
planera för speciella godstågslok.
För att skaffa sig erfarenhet från
andra leverantörer än Beyer, Peacock & Co, beslöt
man att köpa ett godstågslok från den engelska
järnvägen London & North Western Railway. De byggde
de flesta av sina lok i egen regi på järnvägens
verkstäder i Crewe.
Loket som köptes var
en sexkopplad tendermaskin med axelföljd C, det vill säga
tre drivande axlar. Drivhjulsdiameter 1550 mm. Tendern var tvċaxlig.
Loket kostade 54506 kronor och
60 öre och levererades under år 1862. Det registrerades
in på Södra Stambanan som nummer 8 "Finn"
vilket ändrades till nummer 48 år 1864 när den
gemensamma nummerserien infördes. År 1876. När
litterasystemet infördes fick loket littera "M".
Loket motsvarade inte förväntningarna
och dessutom var priset alldeles för högt varför
detta lok var det enda som kom att köpas från Crewe
och London & North Western Railway.
Loket fick en ny tender tillkopplad år
1869 men kom alltid att vara en udda maskin . Loket skrotades
redan år 1883.
SJ lok M nummer 48 (8) "FINN" fotograferat någon
gång i slutet av 1860-talet. Foto: Stig Nyberg |
|
Lok nummer 8 (48) "FINN"
under år 1866 |
Tar vi ett år
och ett lok ur Svensk Järnvägsstatistik kan vi konstatera
att lok nummer 48 "Finn", år 1866, var i tågtjänst
122 dagar.
Drog blandade tåg i 45,6 mil och
godståg i 1475,0 mil samt var i stationstjänst 50,7
mil. Sammanlagt genomlöpte loket 1571,3 mil varav 1520,6
mil med tåg fördelat på 124 tåg.
Loket förbrukade 375,0 kubikfot (10,6
m3) ved för påeldning, 395710 skålpund (1681,7
ton) stenkol för själva eldningen under tågtjänst.
kostnaden för ved och stenkol uppgick till 2957 kronor och
82 öre.
Förbrukningen av talg och
olja uppgick till 307,4 skålpund (130,6 kg). Detta till
en kostnad på 288 kronor och 33 öre.
Den sammanlagda årskostnaden för
reparation och underhåll av lok och tender blev 5785 kronor
och 91 öre.
|
Tekniska data på
M-loket |
Loket |
|
|
|
|
|
Axeltryck i tjänst. axel 2 |
9.60 ton |
Cylinderdiameter. |
432 mm |
Axeltryck i tjänst. axel 3 |
9.60 ton |
Slaglängd. |
610 mm |
Total vikt i tjänst |
28.90 ton |
Hjuldiameter. Drivhjul |
1550 mm |
Materialvikt |
25.90 ton. |
|
|
Adhesionsvikt |
28.90 ton. |
Hjulbas. |
4724 mm |
Dragkraft. |
3300kg |
Med tender. |
- |
Största hastighet |
- |
Största längd. |
- |
|
|
Största längd med tender |
- |
Tendern |
|
Panndiameter (invändigt) |
1187mm |
Hjuldiameter |
1067 mm |
Avstånd mellan tubplåtar |
- |
Hjulbas. |
2440 mm |
Plåttjocklek i rundpanna |
- |
Största längd |
- |
Ångtryck |
7 kg/cm2. |
Axeltryck axel 1 |
6.60 ton |
Antal tuber. |
192 |
Axeltryck axel 2 |
6.60 ton |
Total eldyta |
88.10 kvm |
|
|
Rostyta |
1.39 kvm. |
Vikt i tjänst |
13.20 ton. |
Pannans vattenrum |
|
Materialvikt |
- |
Pannans ångrum |
- |
Kolförråd |
- |
Axeltryck i tjänst. axel 1 |
9.60 ton |
Vattenförråd |
- |
Retur till historiskt "rullande" innehållsförteckning
© Rolf Sten
m_loket..html senast uppdaterad
2014-08-06
|