Åter till föregående sida? Klicka i bilden ovan

Rullande Materiel (rolling stock)    av Rolf Sten

 

K, Ka, Kb-loken (Steam engines class K, Ka, Kb)

   De olika loktyperna vid Statens järnvägar benämndes från början bara som snälltågslok, lok för blandade tåg samt större eller mindre godstågslokomotiv. Genom åren blev de olika loktyperna alltför många varför man år 1876 införde litterasystemet med bokstavsbeteckningar som angav vad det var för typ av lok
     De allra första åren hade man inga speciella godstågslok utan godset gick i de blandade tågen men efterhand som godstrafiken ökade blev man tvungen att mer och mer börja köra rena godståg respektive persontåg.
   

Kapitelindelning

	De första K, Ka, Kb-loken (The first K, Ka, Kb-engines) (2002-10-04)
	Kb-loket nummer 272 "JERNHÖS" under år 1880 (Engine No. 272 year 1880) (1999-11-27)
	Tekniska data på Kb-loken (Technical data)

De första K, Ka, Kb-loken

1874 öppnades ett konstruktionskontor vid Statens Järnvägars maskinavdelning. Avsikten var bland annat att få så många liknande och utbytbara delar på de kommande lokkonstruktionerna som möjligt.
   Den som ledde den här utvecklingen var överdirektören Fredrik Almgren och bland de första arbetena var att ta fram konstruktionsritningar för nya loktyper där man så långt som möjligt skulle kunna använda samma lokdelar och detaljer.
   De första modellerna blev snälltågslok (C, Ca), lok för blandade tåg (D, Da) samt godståg (K, Ka). Ångpannan och cylindrarna fick samma dimension. Totalvikten var densamma för alla typerna, likaså ångpannans arbetstryck. Armaturer, lagerboxar, fjädrar och de flesta rörliga maskindelarna var likadana för alla tre typerna. De tvåaxliga tendrarna var i standardutförande och användes av alla tre loktyperna. Alla modellerna var tenderlok med utvändiga cylindrar. Det enda som skilde dom år det var storleken på drivhjulen samt antalet drivande axlar.

Godstrafiken vid SJ utvecklades på den här tiden mycket starkt eftersom allt fler sträckor på stambanorna färdigställdes och öppnades för trafik. Behovet av godstågslok ökade.
   Under 1875 levererades från Borsig i Berlin tio stycken sex-kopplade godstågslok med tvåaxliga tendrar. Loken littrerades som K och fick nummer 215-224. Trots vissa brister fungerade loken till belåtenhet, till och med så bra att man beslöt att beställa ytterligare lok.
    Den här gången gick beställningarna till både Borsig och till svenska tillverkare. Samtidigt passade man på att göra de konstruktionsförändringar som man ansåg behövdes. De två viktigaste förändringarna bestod i att cylinderdiametern ökades samt att ångpannans diameter och ångrum gjordes något större.
I och med dessa nybeställningar ändrades littreringen på de första K-loken till Ka och de nya loken fick littera Kb.

Kb-lok nummer 231 "ERIK" tillverkat av Borsig 1876. Foto: Sveriges Järnvägsmuseum.
   Kb-loken levererades under åren 1876 till 1880 och den första leveransen kom från Borsig 1876. Dessa lok numrerades 229-233.
Året därpå levererade Nydqvist & Holm, i Trollhättan, ytterligare tre lok vilka numrerades 241-243.
     Från Motala Verkstad kom under åren 1878-1879 loken med nummer 244-254. Där emellan levererade Nydqvist & Holm, under 1879, loken nummer 263-265. Den sista leveransen av Kb-lok gjorde Motala Verkstad, under åren 1879-1880. Dessa numrerades som 266-275 och kom att bli den sista nytillverkningen av denna loktyp. Det var i den här nummerserien som vi hittar vår "bekant" nummer 272 "JERNHÖS" (se nedan). Totalt blev det 32 stycken lok tillverkade.
     Den här nya typen av ångpanna blev så lyckad att flera av Ka-loken försågs med denna panntyp. Det var Ka-loken 215, 216, 219, 222 och 224 som, under åren 1888 till 1902, ombyggdes och därmed även littrerade om till Kb. På lok 224 byttes både cylindrar och panna till Kb-typ medan resten av loken bara fick pannan utbytt.
Totalt kom antalet lok av Kb-typ att bli 37 stycken.
    Kvarvarande Ka (K)-lok slopades och skrotades under åren 1906-1913.

Kb-loken kom att under många år tjänstgöra i den tunga godstågstjänsten en tjänst som verkligen "frestade" på materialet. Tiden tog ut sin rätt och efterhand föll loken för åldersstrecket. Under åren 1911 till 1920 skrotades alla Kb-lok utom ett.
    Det var det första svensktillverkade loket nummer 241 "Rask" som kom att överleva ända fram till 1961. Det såldes år 1916 till Storvik Sulfit AB där det under namnet "Thorestorp" kom att tjänstgöra fram till skrotning 1961.
   Som tidigare nämnts kom K-loken att bli stilbildare. Flera loktyper med huvudlitterat K kom att utvecklas, till exempel Kc och Kd .

Kb-lok nummer 272 "JERNHÖS" under år 1880

 Ibland kan det vara små detaljer som sätter fantasin i rörelse. Till exempel en liten mässingskylt på en äldre ånglokslykta, "S.S. 272". Vad låg bakom dessa siffror. Det visade sig att S.S stod för Sveriges Statsbanor och 272 var numret på det lok som lyktan had suttit på.
    Lyktan (se vidstående bild) hade alltså suttit på Sveriges Statsbanors godstågslokomotiv "Jernhös", Littera Kb nummer 272. Det sex-kopplade loket byggdes av Motala Verkstad 1879 och hade verkstadens tillverkningsnummer 32.
Beställare av loket var SJ ( på den här tiden Sveriges Statsbanor ) som, till priset 49 000 kr, fick loket levererat i början av 1880. Loket "döptes" till "Jernhös", fick littera Kb och inventarienummer 272.
    När det första tjänstgöringsåret var till ända kunde man konstatera att loket hade varit i tågtjänst 246 dagar.
    Under dessa dagar hade det dragit snälltåg i 4.2 mil, blandade tåg i 369.2 mil, godståg i 2025.5 mil och som ensamt lok samt i stationstjänst 493.4 mil.    Sammanlagt kom loket att första året rulla hela 2892.5 mil.
Dessa milsiffror ska ses mot bakgrunden att Sveriges Statsbanors totala längd var det här året endast 200.3 mil.
    För driften under det första året förbrukade loket 732 kubikfot ( 191.6 m3 ved till påeldningarna samt 600459 skålpund (255.25 ton) stenkol till själva eldningen. Kostnaden för bränslet blev 3065.16 kr.
   Under samma tid förbrukades 828.8 skålpund (352 kg) oljor och 396 skålpund (168 kg) talg. Kostnaden för detta blev 387.07 kr, putsningsmaterial 102,11 kr samt för löner (stalltjänsten) 505.69 kr. Förutom dessa kostnader blev den löpande reparationskostnaden för första året, 528.65 kr.
    Loket kom att i trettio år göra god tjänst åt sin ägare SJ. Under 1910 togs beslut att loket skulle avställas och redan året därpå föll bilan, loket skrotades.
    Inte allt gick till förgängelsen. Så här 90 år senare, vittnar en gammal loklykta fortfarande om detta loks existens. Tyvärr kan vi inte tala om VAR på loket som lyktan satt men det torde väl vara av underordnad betydelse.

Ritning över Kb-lok

Tekniska data på Kb-loken

Loket
		Axeltryck i tjänst. axel 2	- ton
Cylinderdiameter.	419 mm	Axeltryck i tjänst. axel 3	- ton
Slaglängd.	559 mm	Total vikt i tjänst	34,30 ton
Hjuldiameter. Drivhjul	1386 mm	Materialvikt	31,50 ton.
		Adhesionsvikt	34,30 ton.
Hjulbas.	3700 mm	Dragkraft.	4,6 Mp
Med tender.	9640 mm	Största hastighet	60 km/t
Största längd.	- mm
Största längd med tender	13298 mm	Tendern
Panndiameter (invändigt)	1260 mm	Hjuldiameter	1089 mm
Avstånd mellan tubplåtar	3260 mm	Hjulbas.	2600 mm
Plåttjocklek i rundpanna	-	Största längd	-
Ångtryck	10 kg/cm2.	Axeltryck axel 1	- ton
Antal tuber.	162	Axeltryck axel 2	- ton
Total eldyta	81.36 kvm
Rostyta	1.70 kvm.	Vikt i tjänst	20.30 ton.
Pannans vattenrum		Materialvikt	10.20 ton
Pannans ångrum	-	Kolförråd	3.0 ton
Axeltryck i tjänst. axel 1	- ton	Vattenförråd	8.3 kbm

Retur till historiskt "rullande" innehållsförteckning

© Rolf Sten
k_loken..html senast uppdaterad 2004-10-30