Åter till UGJ snälltågslok? Klicka i bilden ovan

Snälltågslok vid Uppsala - Gävle Järnväg, UGJ Av Olof Palm

B-LOKEN (UGJ express engine class B)

	Historik UGJ B-lok (History)
	Tekniska data (Technical data)
	Dragkraft & effektkurvor (traction power & effect cam diagram)

  

Historik UGJ B-lok (History)

UGJ lok B - lok nummer 23 vid Gävle Central troligen år 1907. Observera det äldre utförandet på skorstenen. Foto: Olof Palm. Samling Rolf Sten.

De Falubyggda kompoundloken.
Vid 1900-talets ingång ägde UGJ 21 lok. Av dessa var alla, utom de 5 A-loken, av utpräglad godstågstyp. Nummer 17 till och med 21 var kompoundlok. UGJ var ju från början också tänkt som en bruksbana med transporter av väsentligen malm, järn och trä.
   Emellertid krävde den nya tiden sitt. Banstandarden förbättrades till största tillåtna hastighet (sth). 70 km/h, vilket i sin tur dikterades av krav från samtrafiken med SJ och GDJ. Man hade bland annat genomgående personvagnar Stockholm-Dalarna.
   GDJ ägde sedan 1903 4 stycken praktfulla 2-B kopplade snälltågslok tillverkade i Falun (sedermera SJ littera C10) med kompoundmaskineri, 470/740x610, samma maskineri, som för övrigt fanns i GDJs Mogulkopplade godstågslok från 1901-02. Dessa kom nu att stå som förebild när UGJ inledde förhandlingar med Faluverkstaden. Bolagets krav var 2-B koppling, kompoundmaskineri, 1850 mm drivhjul och prestanda att forcera en stigning av 10 o/oo i 60 km/h med 245 ton vagnvikt (7 boggievagnar).
    Den 9 december 1905 skrevs kontrakt med Falun på 3 stycken enligt nämnda specifikation och till ett pris av 63.000 kr per styck. Redan i januari nästa år ändrades kontraktet, så att loken i stället skulle göras 2-C-kopplade. Man hade nämligen upptäckt, att axeltrycket i annat fall skulle uppgå till 19.5 ton, vilket banan inte tillät. Därmed blev dessa lok Sveriges första sexkopplade lok avsedda för ren snälltågstrafik.
    I de diskussioner, som föregick denna ändring, ingick förebilder från såväl österrikiska, bayerska som engelska järnvägar. De färdiga loken var magnifika och givetvis banans stolthet. Man inlämnade till SJ en särskild anhållan om att få gå in på Uppsala station med så stora lok!
    Fullt tydligt ser man släktskapen med de tidigare omnämnda GDJ-loken; samma drivhjulsdiameter (som förresten skulle komma att traderas till de följande snälltågsloken vid UGJ), de uteliggande slidskåpen och de på ett karakteristiskt sätt brutna gångborden.

 

UGJ B nummer 24 vid Uppsala lokstall någon gång på slutet av 1920-talet. Foto: Olof Palm

Som alla kompoundlok gav dessa upphov till sällsamma ljudspektakel. Den stora lågtryckcylindern och det rekordhöga panntrycket på 16 kp/cm2 höjde ångstötarna till en enastående akustisk nivå. Vid fullt pådrag lättade hela fyren! Jag minns från min barndom i Ytterharnäs hur man kunde höra tåg 8 starta i Skutskär och 10 min senare avgå från Harnäs och sedan med stängd regulator och ljudligt snörvlande luftvägsventiler passera Yttharnäs hållplats.
   Allteftersom de kraftigare fyrcylindriga loken anskaffades, kom Faluloken alltmer ur bruk. Tågparet 7/8 drogs dock ända in på 30-talet av företrädesvis 24:an, som fått sin ursprungliga turbingnistsläckare ersatt med sotskåpsgaller och vanlig svagt konisk gjuten skorsten, som mycket skämde dess utseende.
     Vid förstatligandet av UGJ hade nr. 23 rambrott och skrotades omgående. Nr. 22, som var nyrenoverad, och 24 ommärktes till OKd 1517 resp 1518 och lär en tid gått på norrlandslinjer. Under denna tid fick även 24:an rambrott. De båda loken skrotades 1934 respektive 1938.

Vill Du läsa mer om loken vid UGJ så rekomenderas boken: Uppsala - Gäfle Järnvägar, lokomotiven och deras personal. Den är skriven av Bernt Forsberg och utgiven av Frank Stenvalls förlag. ISBN 91-7266-135-6

Vill Du läsa mer om HELA UGJ finns en reproduktion av UGJ: 50-års historik 1874 - 1924 att köpa. Klicka HÄR för mer information

   

Dragkraft & effektkurvor (traction power & effect cam diagram)

Den gula kurvan anger dragkraften och den svarta anger effekten.

    Dragkraft och efektkurvorna visar att gynnsammaste hastigheten ligger mellan 60 och 70 km/h, då loken utvecklar drygt 900 HP. Sth. var 90 km/h men de stora drivhjulen tillät säkert betydligt högre farter.

Retur till sidan"UGJ snälltågslok"

© Rolf Sten
ugj_b.htm senast uppdaterad 26 april 1999