Åter till föregående sida? Klicka i bilden ovan

Södra stambanan The main southern line Av Rolf Sten

Föregående sida

Nästa sida

 

Södra stambanan Malmö - Falköping (Ranten)

1853 och 1854 -års riksdagar fattade beslut om att bygga bland annat södra stambanan. 1855 uppdrogs åt översten Nils Ericsson att ansvara för byggandet av södra stambanan.
Banbyggnaden indelades i två linjesträckningar. Falköping (Ranten) - Jönköping under ledning av K E Norström. Malmö - Jönköping under ledning av C G Beijer.
De första arbetena startade nästan samtidigt som arbetena med Västra stambanan. Terrasseringsarbetena igångsattes mellan Malmö och Lund i maj 1855.

Inte minst tack vare ett skickligt lobbyarbete från landshövding Troil i Malmö påbörjades SSB och fick sin första delsträcka öppnad samtidigt med Västra stambanans, även om utbyggnaden skedde i långsammare takt.
Flera tidigare undersökningar i enskild regi hade utpekat Lagadalen som lämpligaste sträckning för en järnväg till Skåne, men bland annat för att det visat sig kostsamt att från söder ansluta till Vättern vid Jönköping utan att uppge kravet på maximal lutning 10 ‰ valdes en östligare linje norrut från Finjasjön. Banan kom därmed närmare mittlinjen genom Sydsverige.
Terrasseringsarbetena igångsattes mellan Malmö och Lund maj 1855.
Som den undvek alla befintliga städer mellan Lund och Jönköping gav den upphov till en rad betydande stationssamhällen.
De besvärligaste anläggningsarbetena fanns på båda sidor av Jönköping.

SSB förvaltades relativt självständigt tills den färdigställdes 1864, och den rullande materielen hade då en egen nummerserie.
Några av de sydligaste stationshusen vittnar ännu om denna självständighet.

Första bandelen
Arbetet bedrevs i rask takt och den 1 december 1856 kunde den första trafiken vid Statens Järnvägar starta. Det var den 16 kilometer långa delsträckan mellan Malmö och Lund som då öppnades för allmän trafik.
Vidstående bild visar den tidningsannons som meddelade att bandelen Malmö - Lund skulle öppnas för trafik.

Malmö station och banhall, 1890-års utbyggnad. Foto efter gammalt vykort, samling Rolf Sten.

Lund station omkring 1907. Stationen öppnades för allmän trafik 1 december 1856. Stationshuset skymtar till vänster. Ångloket och tågsättet är lokaltåget till Malmö. Hitåt i bild är i riktning mot Malmö. Foto efter gammalt vykort. Samling Rolf Sten.

Invigning
Arbetena med banan gick i rask takt och 8 år efter den första bandelens öppnande, 1 december 1864, kunde hela den 381 kilometer långa Södra stambanan öppnas för allmän trafik.
Teckning visande Södra stambanans invigning i Jönköping den 1 december 1864. Teckning gjord av H. Kumlien.

Några bandata
Från 1856 till 1864 hade södra stambanan öppnats i etapper:
- Malmö - Lund 16 km 1 december 1856
- Lund - Örtofta 10 km 24 december 1857
- Örtofta - Höör 28 km 4 oktober 1858
- Höör - Sösdala 14 km 18 juli 1859
- Sösdala - Hässleholm 15 km 1 december 1860
- Hässleholm - Älmhult 51 km 1 augusti 1862
- Falköping (Ranten) - Mullsjö 38 km 8 november 1862
- Älmhult - Liatorp 16 km 1 december 1862
- Mullsjö - Jönköping 31 km 1 december 1863
- Alvesta - Lammhult 31 km 1 juni 1864
- Lammhult - Sandsjö (från 1922 Bodafors) 39 km 1 oktober 1864
- Sandsjö - Nässjö - Jönköping 60 km 1 december 1864

   Under banbyggnaden flyttade man på 4,645,000 kubikmeter jord och sprängde loss 61,500 kubikmeter berg
   Man anlade 745 avloppstrummor, 6 kulvertar och 54 broar
   Man anlade 500 vägövergångar samt byggde 69 vägportar och 18 vägbroar.
   Den ursprungliga rälsen var av järn och vägde 30,87 kg per meter. 1906 hade större delen av huvudspåret på sträckan Malmö - Nässjö fått den ursprungliga järnrälsen utbytt till stålräls vägande 40,5 kg per meter. På sträckan Nässjö - Falköping (Ranten) hade 34 kg per meter lagts in. Idag har större delen av stambanan räls vägande 60 kg per meter.
   När järnvägen invigdes fanns det 28 stationer samt ett antal lastplatser. Som bostäder till banvakterna uppfördes 178 banvaktsstugor

   1874 kunde man konstatera att kostnaden för banan, inklusive rullande materiel slutade på 24,653,697 kronor och 66 öre.

Ballingslöv station omkring 1900, belägen strax norr om Hässleholm. Stationen fanns inte då järnvägen öppnades för allmän trafik. Den tillkom först den 11 november 1871 då den öppnades för trafik. Bortåt i bild är i riktning mot Malmö. Foto: Samling Stig Nyberg.

I statens Järnvägars minnesskrift från 1906 beskrevs södra stambanan:
"Från västra stambanan utgår järnvägen i sydostlig riktning, berör mellan Sandhem och Mullsjö den djupt liggande sjön Stråken och är sedan framdragen till Habo, hvarifrån den i långa lutningar och delvis skarpa krökningar nedgår förbi Bankeryd till Vättern och Jönköping. Från nämnda stad stiger linjen över sluttningen mot den storartade Huskvarnadalen till Tenhult, å hvilken sträcka finnes en sammanhängande lutning af 10 ‰ å 11,2 kilometers längd, och är sedan framdragen förbi Forserum till den viktiga knutpunkten Nässjö, där den sedermera byggda Östra stambanan anknyter till södra stambanan.
   I närheten af Nässjö finnes den högst belägna punkten å statens järnvägar söder om Dalälfven. Rälens underkant ligger nämligen därstädes 315 meter öfver hafvets yta. Då Vätterns lägsta vattenyta är belägen 88 meter öfver havet, har således järnvägen å den 43 kilo meter långa sträckan mellan Jönköping och Nässjö måst höjas icke mindre än 227 meter.
   Från Nässjö är banan genom mestadels skogstrakter med omväxlande moss- och myrmarker framdragen förbi Säfsjö, Alfvesta och Elmhult, i hvars närhet gränsen mellan Småland och Skåne passeras, till Hessleholm. Å denna sträcka har banan i allmänhet ett mera gynnsamt läge i såväl plan som profil. Sålunda finnes mellan Alfvesta och Vislanda på ömse sidor intill en helt kort kurva med 3,000 meters radie raklinjer med en sammanräknad längd af omkring 17 km, och mellan sistnämnda station och Liatorp förekomma äfven raklinjer af betydlig längd.

Hässleholms station omkring 1900. Stationen öppnades för allmän trafik 1 december 1860. Bortåt i bild är i riktning mot Malmö. Foto efter gammalt vykort. Samling Rolf Sten.

   Söderut från Hessleholm ända till slutpunkten Malmö genomgår banan bördliga trakter och har å denna del mycket fördelaktiga såväl lutnings som krökningsförhållanden. Efter att hafva passerat Hör och den viktiga knutpunkten Eslöf framgår banan förbi Örtofta till Lund, sänker sig därifrån med lutning af 10 ‰ mot Höjeå, som öfvergås å en större bro, samt är sedan framdragen till Åkarp och framkommer slutligen till Malmö, i hvars nordvästra del statsbanans station är förlagd. Från banans utgångspunkt å vänstra stambanan eller från midten af stationshuset vid Falköping Ranten till midten af Malmö äldre stationshus är längden 380,9 kilometer.
   Hvilken stor betydelse södra stambanan har för samfärdseln torde framgå däraf att en eller flera järnvägar ansluta till densamma vid Vartofta, Jönköping, Nässjö, Säfsjö, Alfvesta, Vislanda, Elmhult, Hästveda, Hessleholm, Hör, Eslöf, Örtofta, Lund och Malmö, Hvarest järnvägen numera därjämte genom ångfärjor står i förbindelse med Köpenhamn och således med Europas kontinent. Rörelsen har å södra stambanan ock fått sådan omfattning, att på senare åren ytterligare ett hufvudspår måst anläggas mellan Arlöf och Hessleholm, och då från förstnämnda plats den staten numera tillhöriga Malmö - Billesholms järnväg löper jämsides med statsbanan till Malmö, är hela den 83,2 km. långa sträckan Malmö - Hessleholm som trafikerad som dubbelspårig bana.
   De största terrasseringsarbetena förekomma å de långa lutningarna å ömse sidor om Jönköping, men i öfrigt har anläggningen af södra stambanan icke kräft några särskild t anmärkningsvärda arbeten af detta slag. Vid Jönköping måste för banvallens skyddande mot de våldsamma vågor, som från den lättrörliga Vättern vid starka nordliga vindar brytas mot stranden, anordnas kraftiga vågbrytare och strandskoningar."

Nässjö station omkring 1914. Bortåt i bild är i riktning söderut. Foto: Samling Stig Nyberg.

Och sedan

Södra stambanan i detalj  Järnvägsdata 2009, Svenska Järnvägsklubben.

Längd
Ursprungligen totalt 382 km, idag totalt 594 km.

Trafikförändringar
1856-12-02 *Malmö–Lund, 16 km, allmän trafik
1857-12-23 *Lund–Örtofta, 10 km, allmän trafik.
1858-10-04 *Örtofta–Höör, 28 km, allmän trafik.
1859-07-18 *Höör–Sösdala, 14 km, allmän trafik.
1860-12-01 *Sösdala–Hässleholm, 15 km, allmän trafik.
1862-08-01 *Hässleholm–Älmhult, 51 km, allmän trafik.
1862-11-08 *Falköping–Mullsjö, 38 km, allmän trafik.
1862-12-01 *Älmhult–Liatorp, 16 km, allmän trafik.
1863-09-01 *Liatorp–Alvesta, 32 km, allmän trafik.
1863-12-01 *Mullsjö–Jönköping, 32 km, allmän trafik.
1864-06-01 *Alvesta–Lammhult, 31 km, allmän trafik.
1864-10-01 *Lammhult–Sandsjö, 39 km, allmän trafik.
1864-12-01 *Sandsjö–Jönköping, 59 km, allmän trafik.
1970-05-31 †Älmhult–Alvesta, 47 km, lokal persontrafik.
1971-05-23 †Falköping–Nässjö, 113 km, lokal persontrafik i huvudsak.
1975-06-01 †Hässleholm–Älmhult, 51 km, lokal persontrafik.
1976-08-01 †Alvesta–Nässjö, 87 km, lokal persontrafik.
1979-06-11 †Eslöv–Hässleholm, 50 km, lokal persontrafik i huvudsak.
1995-06-12 *Norrköping C–Mjölby, 79 km, lokal persontrafik (Östgötatrafiken).
1995-08-14 *Mjölby–Tranås, 37 km, lokal persontrafik (Östgötatrafiken).
1996-01-08 *Tranås–Nässjö, 52 km, lokal persontrafik (Jönköpings Länstrafik).

Trafik
a) 1991-08-19 startades en ”fjärrpendel” (Norrköping)–Nyköping–Stockholm (tåguppehåll också i Vagnhärad) genom samarbete mellan SJ och kommunerna Nyköping och Trosa.
b) Godstrafiken i Nyköping sköttes 1991-06-10–1997-12-31 av TGOJ varefter den nedlades.

Omläggning
a) 1993-05-20 togs en planskild, dubbelspårig anslutning till WSB i bruk i Järna. Linjen omlagd ~5 km på grund av byggarbeten för Grödingebanan.
b) 1995 fick banan vid ombyggnad av Katrineholm C en ny och flackare ingång söderifrån
c) 1996-12-08 öppnades ett triangelspår i Katrineholm för direkt gång mot Västra stambanan västerut (första tåg 1997-01-03).

Elektrifiering
1932-11-16 Mullsjö–Forserum, 53 km.
1932-12-16 [Falköping]–[Mullsjö], 38 km, och [Forserum]–Nässjö, 17 km.
1933-04-04 Malmö–Eslöv, 34 km.
1933-07-23 [Nässjö]–Alvesta, 87 km.
1933-09-02 [Eslöv]–Hässleholm, 50 km.
1933-10-01 [Hässleholm[–[Alvesta], 98 km.

Dubbelspår
1900-10-01 Malmö C–Lund, 16 km. I Lund infogades LTJ:s ingångsspår. Två spår Arlöv–Malmö C sedan 1886.
1901-10-01 Lund–Eslöv, 18 km.
1904-05-01 Eslöv–Höör, 20 km.
1904-10-01 Höör–Hässleholm, 29 km.
1920-09-15 Nässjö–Grimstorp, 10 km.
1921-10-01 Grimstorp–Sandsjö, 6 km.
1923-08-13 Bodafors (Sandsjö)–Sävsjö, 12 km.
1942-12-16 Hässleholm–Ballingslöv, 9 km.
1952-06-15 Alvesta–Blädinge, 7 km.
1952-09-29 Blädinge–Vislanda, 7 km.
1953-06-10 Moheda–Alvesta, 12 km och Sävsjö–Stockaryd, 11 km.
1953-12-01 Lidnäs–Moheda, 7 km, och Stockaryd–Rörvik, 9 km.
1954-10-01 Lammhult–Lidnäs, 12 km.
1954-10-11 Rörvik–Lammhult, 8 km.
1955-06-10 Ballingslöv–Hästveda, 10 km.
1955-08-15 Hästveda–Osby, 11 km.
1955-10-17 Vislanda–Eneryda, 12 km.
1956-09-01 Eneryda–Diö, 11 km.
1957-05-15 Osby–Killeberg, 12 km.
1957-10-01 Diö–Älmhult, 11 km.
1957-12-02 Älmhult–Killeberg, 9 km.

Trespår
1922 Malmö godsbangård–Arlöv, 2 km, godstågsspår parallellt med dubbelspåret.

Linjeblockering manuell
1900-10-01 Arlöv–Malmö.
1905-04-06 Stångby–Arlöv.

Linjeblockering automatisk
1925-06-05 Arlöv–Malmö (fr.o.m. 1981-02-04 räknat till Malmö C stn).
1935-05-15 Lund–Arlöv och Arlöv–Malmö gbg (från 1981-02-04 räknat till Malmö gbg).
1945-06-10 Hässleholm–Lund (sista kvarvarande sträcka med dvärgsignaler på högerspår, ersatt av ny anläggning 1981).
1949 Ballingslöv–Hässleholm (sista nyanlagda sträcka med dvärgsignaler på högerspår, ersatt av ny anläggning 1960).
1959 Alvesta–Eneryda.
1960 Eneryda–Ballingslöv och Lidnäs–Alvesta.
1960-05-29 Lammhult–Lidnäs.
1961-09-01 Nässjö–Stockaryd.
1961-09-29 Stockaryd–Lammhult.

Fjärrblockering
1940 Rocksjön fp, lokal fjärrstyrning; Jönköping.
1976-03-01 (Falköping)–(Bankeryd); Göteborg.
1976-03-25 Bankeryd–(Jönköping); Göteborg
1976-05-30 (Jönköping)–(Nässjö); Göteborg..
1979-06-11 (Arlöv)–(Lund C)–(Eslöv), dsp; Malmö.
1981-02-04 Arlöv stn, lokal fjärrstyrning; Malmö C.
1981-06-29 (Hässleholm)–(Höör)–(Eslöv), dsp; Malmö.
1981-11-30 Höör stn; Malmö.
1985-09-30 (Hässleholm)–(Älmhult), dsp; Malmö.
1986-09-29 Jönköping stn; Göteborg.
1987-10-05 (Älmhult)–(Alvesta), dsp; Malmö.
1988-07-07 Älmhult stn; Malmö.
1992-05-24 Simonstorp–[Åby], dsp; Norrköping.
1992-06-17 Strångsjö–[Simonstorp], dsp; Norrköping.
1992-08-18 (Katrineholm)–[Strångsjö], västra spåret; Norrköping.
1992-08-20 (Katrineholm)–[Strångsjö], östra spåret; Norrköping.
1993-02-22 Eslöv stn, delvis och tidvis; Malmö.
1993-02-28 (Norrköping)–Fiskeby, dsp; Norrköping
1993-06-13 [Fiskeby]–(Linköping), dsp; Norrköping
1993-09-01 Linköping stn, tidvis; Norrköping.
1994-01-10 (Linköping)–(Mjölby), dsp; Norrköping.
1995-04-10 Eslöv stn, helt; Malmö.
1995-06-09 (Alvesta)–(Nässjö); dsp, Malmö.
1995-06-12 Linköping stn och Norrköping stn, helt; Norrköping.
1996-01-29 (Mjölby)–(Boxholm, delvis)–(Nässjö), dsp; Malmö.
1996-03-30 Boxholm stn, helt; Malmö.
1996-10-01 Katrineholm stn, tidvis; Stockholm.
1997-05-08 Lund C stn; Malmö.
1998-10-01 Katrineholm stn, helt; Stockholm
2002-09-23 Mjölby stn; Norrköping.
2004-04-05 Hässleholm stn, tidvis; Malmö.

ATC
1981-06-29 (Arlöv)–(Lund)–(Eslöv).
1981-10-12 Lammhult–(Alvesta).
1981-11-09 (Eslöv)–(Höör)–(Hässleholm).
1981-12-14 (Nässjö)–[Lammhult] och (Alvesta)–(Hässleholm).
1982-05-03 Höör stn.
1983-02-07 Eslöv stn.
1983-04-18 (Falköping)–(Jönköping).
1983-09-05 (Jönköping)–(Nässjö).
1984-02-13 Nässjö stn.
1984-03-14 Jönköping stn.
1984-06-28 Hässleholm stn
1984-07-11 Falköping stn..
1984-11-05 Alvesta stn.
1985-03-18 Lund stn.
1985-11-25 Arlöv stn.
1996-11-25 Malmö C stn.
1998-11-25 Malmö gbg.

Nollpunkt
Stockholm C för Katrineholm–Malmö C, via Falköping för Falköping–Bankeryd och via Nässjö för Bankeryd–Nässjö.

Anmärkning
a) Viss bangårdsdel av Malmö stn tidvis benämnd Malmö lokalstation.
b) Tågfärjorna Malmö–Köpenhamn började gå 1895-10-07 varvid Malmö Å inrättades. Vagnar norrifrån fördes först in till Malmö C stn varefter de drogs ut till Frihamnsviadukten och via det nyanlagda förbindelsespåret till färjestationen. Godsfärjelinje Malmö–Trave-münde öppnad 1987-08-17.
c) Malmö frihamn fick 1922 denna tullstatus..

Litteratur
- Allan Sigward Lundin, Från Prins August till Skåningen, 1956.
- Då och nu i Nässjöbygden, 1978.
- Nässjö, knutpunkt på höglandet, 1988 (SJK 44).
- Sven-Eric Nilsson, ”Södra stambanans väg till Osby”, Osby hembygdsförenings årsbok 1993–1998.
- Josef Rydén (red.), Järnvägar. Då och nu i Nässjöbygden, 1994.
- Gunnar Sandin, Kring Lund C, 1999.
-”Järnvägen i Höör 150 år”, Skånska Järnvägar 3/2008.
- & Anders Olsson, ”Stad är vid stad fast knuten med järnband”, 2006.
- Järnvägshistoria i Hästveda, 2002.
- Evert Cixthenson, Hässleholm … Järnvägshistoria fram till 1930-talet, 2002.
- Bengt-Arne Bengtsson, Östra stambanan, 2007.
- Ragnar Hellborg, Järnvägen i Eslöv, 2008.

 

Föregående sida

Nästa sida

Returtåg till södra stambanan innehållsförteckning

© Rolf Sten
sj_ssb_text.html senast uppdaterad 2018-12-06