Åter till föregående sida? Klicka i bilden ovan

Östra stambanan  The main eastern line Av Rolf Sten

Snabbfakta Östra stambanan Katrineholm - Norrköping - Nässjö

Sedan västra och södra stambanan hade öppnats för allmän trafik såg man från regeringens sida behovet av att få en så kort och snabb förbindelse som möjligt mellan Stockholm - Malmö och Danmark. Dessutom var det väsentligt att ordna med järnvägsförbindelse med Norrköping och Linköping.
   Totalkostnaden för Östra stambanan var beräknad till 19,7 miljoner kronor. Avsikten var att bygga i etapper och 1862 - 1863-års riksdag anvisade därför 4,135 miljoner kronor för den första etappen vilken hade bestämts att bli sträckan Katrineholm - Norrköping.

Byggs i etapper

Katrineholm - Norrköping
Under ledning av distriktsingenjören A R A Adelsvärd började arbetet med bandelen Katrineholm - Norrköping i juli 1863. Den här bandelen innehöll det byggnadsmässigt svåraste avsnittet. Passagen över Kolmården och ner mot Åby gjorde att banan på en ganska kort sträcka skulle sänka sig från en höjd på 65 meter över havet till endast 3 meter.
   Arbetet med var klart 1866 och den 48 kilometer långa bandelen öppnades för allmän trafik 3 juli.

Katrineholms järnvägsstation omkring 1916. Stationshuset syns till vänster i bild. Till höger om detta ligger järnvägshotellet. Till vänster i bild är i riktning mot Göteborg respektive Norrköping. Foto efter gammalt vykort.

Norrköping - Nässjö
Bland annat på grund av ansträngda statsfinanser samt oenighet om banans sträckning kom det att dröja innan banbygget fortsattes.
   I april 1871 startades arbetet på nytt. Nu under ledning av distriktsingenjören K E Norström fram till dennes död i september 1871. Efterträdare blev distriktsingenjören O F Zander under vilkens ledning som Östra stambanan färdigbyggdes.
   Den 47 kilometer långa bandelen Norrköping - Linköping öppnades för allmän trafik 16 oktober 1872
   Sträckan Linköping - Mjölby, 32 kilometer, öppnades för allmän trafik 11 maj 1873.
   Den 16 kilometer långa sträckan, Mjölby - Boxholm öppnades för allmän trafik 20 juli 1874.
   Den 9 kilometer långa sträckan Boxholm - Sommen öppnades för allmän trafik 20 juli 1874.
   Den 24 kilometer långa sträckan Nässjö - Aneby öppnades för allmän trafik 20 juli 1874.
   Den återstående, 40 kilometer långa sträckan Sommen - Aneby, öppnades för allmän trafik 23 november 1874
   Därmed var hela den 216 kilometer långa Östra stambanan öppnad för allmän trafik.

Invigning
Den högtidliga invigningen av Östra stambanan skedde 23 november 1874 då kung Oscar II, i Nässjö, förklarade Östra stambanan i sin helhet öppnad för allmän trafik.
   I Statens Järnvägars historik från 1906 beskrivs östra stambanan enligt följande:
   Banan utgår i sydlig riktning från västra stambanan vid Katrineholm, passerar vattendraget mellan sjön Viren och Djulasjön, följer sedan stranden af Strångsjön och stiger därpå, efter att hafva öfvergått en vik af sjön Fjälaren, med 10 ‰ uppför den stora landthöjden Kolmården.
   I en för järnvägsanläggning svårarbetad och delvis mycket bergig terräng sänker sig banan därefter mot Simonstorp, hvarifrån den är framdragen utefter flera sjöar förbi Stens bruk till Grafversfors. Därifrån nedgår banan i branta lutningar mot slättlandet väster om Bråviken och är sedan medels en lång kurva indragen till den på norra sidan af Norrköpings stad förlagda stationen, från hvilken ett längre spår är utlagdt till hamnen.

Bilden visar hur linjen mellan Åby och Graversfors passerar passerar Storängsberget på en klipphylla. I och med dubbelspårsutbyggnaden 1964 ersattes den här linjesträckningen av en ny som till stor del gick i tunnlar. Bortåt i bild var i riktning mot Katrineholm. Foto SJ 50-års historik från 1906.

  Från Norrköping är banan utlagd i nordvästlig riktning, tills den passerat landthöjden norr om Eneby kyrka, hvarefter den med sydlig riktning öfvergår Motala ström vid Fiskeby och sedan mot väster framgår till Eksund. Härifrån har linjen ända till Mjölby hufvudsakligen sydvästlig riktning, öfvergår därunder Göta kanal vid Norsholm och på en större bro Stångån vid Linköping, hvarifrån den genom en bördig slättbygd är fram dragen till Mjölby.
   Vid Kimstad ansluter järnvägen från Finspång, hvilken bana under år 1906 framdragits till Norrköping, vid Norsholm tillstöta den från Finspång öfver Kimstad dragna järnvägen samt järnvägen till Västervik och vid Linköping ansluta östra centralbanan och mellersta Östergötlands järnväg samt vid Mjölby den af enskildt bolag byggda och sedermera af staten inköpta banan från Hallsberg.
   Från Mjölby, där järnvägen erhållit sydlig riktning, går den förbi Boxholm till norra änden af sjön Sommen och är sedan framdragen till Tranås. Härifrån går banan mot norra änden af Säbysjön samt vidare till den högt belägna Nässjö station å södra stambanan.

Tunneln vid Graversfors. I och med dubbelspårsutbyggnaden 1964 ersattes den här linjesträckningen av en ny som till stor del gick i tunnlar. Foto SJ 50-års historik från 1906.

Några bandata
Vid byggandet av Östra stambanan gjordes omfattande arbeten.
  På bandelen Katrineholm - Norrköping sprängdes två tunnlar, den ena 58 meter och den andra 28 meter.
   Stora mängder jord och berg blev omflyttat, 2 945 628 kubikmeter jord och 166 755 berg.
   Man byggde 421 avloppstrummor, 4 kulvertar samt 32 broar.
Bland de större broarna kan nämnas bron över Motala ström vid Fiskeby. Den bestod av 2 spann på vardera 29,69 meter.
Den andra stora bron var över Stångån i Linköping. Den var 183,07 meter lång och bestod av 26 spann vilka hade en spännvidd varierande mellan 6,64 och 6,2 meter samt en 22,15 meter lång svängbro.
Längs banan fanns det ytterligare en svängbro, denna över Göta kanal vid Norsholm.
   Antalet vägkorsningar som byggdes var 316 plankorsningar, 18 vägbroar samt 20 vägportar.

Den första bron över Stångån vid Linköping. Bortåt i bild är i riktning mot Norrköping. 1911 ersattes den här bron av en ny dubbelspårsbro. Den nya bron placerades alldeles till höger om den gamla. Foto SJ 50-års historik från 1906.

   För banpersonalen uppfördes 114 banvaktstugor varav 10 banvaktsstugor var så kallade "dubbla" avsedda för två banvakter.
  Rälsen på banan var stålräls som vägde mellan 31 -32 kilo per meter.
Inför banans öppnande hade man byggs 23 stationer med tillhörande bangårdar samt 1 hållplats.
  I 1882-års bokslut kan man konstatera att hela Östra stambanan kostade 14 139 782 kronor och 98 öre.

Boxholms station år 1916. Bortåt i bild är i riktning mot Nässjö. Foto: Stig Nyberg

Och sedan

Under åren som gått har naturligtvis förutsättningarna ändrats radikalt.
Stationer har tillkommit och tagits bort. Banvaktstugorna har rivits eller sålts.
Rälsen på banan väger idag 50 till 60 kg per meter och tågen rullar med en hastighet upp till 200 km/t.
Delar av bana har byggts om, vissa kurvor har rätats ut. Med anledning av dubbelspårsbyggnaden gjordes en 4 kilometer lång ombyggnad mellan Graversfors och Åby. Vid denna ombyggnad sprängdes tre nya tunnlar, 307, 201 respektive 520 meter.
De två tunnlar som funnits sedan tidigare slopades i och med dubbelspårsbygget. Den nya sträckan togs i bruk 15 november 1964.
Vid Katrineholm ombyggdes banans anslutning till stationen 1995.
I samband med stambanan Järna - Nyköping - Åbys anslutning till Östra stambanan vid Åby flyttades Åby station omkring 250 meter österut. Detta skedde 1 oktober 1915.

Dubbelspår
Ganska snart visade det sig att banans kapacitet inte räckte till. Efterhand har därför banan byggts ut med ytterligare ett spår. Denna utbyggnad påbörjades där kapacitetsbehovet var som störst.
   I och med att stambanan Järna - Nyköping - Åby anslöts till Östra stambanan blev även sträckan Åby - Norrköping, 7 kilometer, den första att få dubbelspår. Detta togs i drift 1 oktober 1915.
    Därefter har sträckan Norrköping - Nässjö, etappvis, byggts ut med dubbelspår. Hela denna bansträcka blev dubbelspårig i och med att delen Mjölby - Strålsnäs, 11 kilometer, öppnades för dubbelspårsdrift 15 juni 1951.
   På sträckan Katrineholm - Åby var det de 11 kilometrarna Katrineholm - Strångsjö som 2 juni 1957 öppnades för dubbelspårsdrift.
   "Den sista länken" i dubbelspårsutbyggnaden var Simonstorp - Åby, 16 kilometer. Här öppnades dubbelspårsdriften 15 november 1964 och därmed hade hela Östra stambanan byggts ut för dubbelspårsdrift.

Elektrifiering
Elektrifieringen av Östra stambanan skedde i tre etapper.
   27 juli 1932 öppnades de 48 kilometrarna mellan Katrineholm och Norrköping för elektrisk drift.
   18 december 1932 öppnades sträckan Norrköping - Mjölby, 78 kilometer, för elektrisk drift.
   2 april 1933 öppnades det sista sträckan, Mjölby - Nässjö 89 kilometer, för de elektriska tågen och därmed hade hela Östra stambanan elektrifierats.

Fjärrblockering (fjb)
Även fjärrblockeringen av Östra stambanan infördes i etapper.
   21 november infördes lokal fjärrstyrning av Ståthöga och 20 november 1968 blev sträckan Åby - Norrköping fjärrstyrd.
   Efter det har den ena sträckan efter den andra tillkommit. I och med att Katrineholms station blev fjärrstyrd 1 oktober 1998 kan man säga att hela Östra stambanan är fjärrblockerad.

ATC, Automatisk tågkontroll
ATC infördes på Östra stambanan med början på sträckan Katrineholm - Norrköping, 23 februari 1981. I och med att ATC installerades på Linköpings station 24 december 1984 hade hela stambanan fått detta säkerhetssystem installerat.

Mjölby station på 1920-talet. Till höger i bild är i riktning mot Nässjö. Foto efter gammalt vykort.

 

Föregående sida

Nästa sida

Returtåg till östra stambanan innehållsförteckning

© Rolf Sten
sj_ostra_stamb_snabbf.html senast uppdaterad 13 oktober 2002