Åter till föregående sida?
Klicka i bilden ovan |
Inlandsbanan
The inland
line
Av Rolf
Sten |
|
Föregående sida |
|
Nästa sida |
|
|
Linjen Sveg
- Brunflo, 169,7 km. |
Vidstående
karta visar de alternativa förslag som diskuterades rörande
Inlandsbanans sträckning mellan Sveg och Brunflo. Vi Du
se en större karta? Klicka i bilden!
På Inlandsbanans södra
sträcka Kristinehamn - Brunflo (Östersund) blev den
här linjedelen den enda som byggdes från början
avsedd som en del av Inlandsbanan.
Linjen utgår från norra änden
av Svegs bangård på den redan då befintliga
Orsa-Härjedalens järnväg (OHJ). OHJ köptes
av staten 1918 och införlivades med SJ 1 januari 1919.
Linjen följer Ljusnans dalgång mot
öster till Älvros där den kröker åt
nordost och går över vattendelaren mot Hoan. "Framkommen
till trakten av Ytterhogdal och så nära denna betydande
ort, som förhållandena medgivit, viker banan av mot
nordväst samt följer Hoan förbi överhogdal
upp till Bryngelhögen och vidare med något mera nordlig
riktning till Röjan för att sedermera gå rakt
i norr förbi Kvarnsjö, Älderkrogen och Åsarna,
där Ljungan korsas, fram till Storsjöns södra
ände. Linjen följer sedan östra stranden av denna
sjö, varvid erbjuda sig storartade vyer över sjön
med Oviksfjällen och andra höjdpartier blånande
i väster. Under tiden passeras Billstaån invid det
natursköna Hackås, varefter linjen böjer av något
åt öster mot sjön Näckten, vid vars norra
ände den får helt ostlig riktning, korsande den vattendelare,
som här åtskiljer Indalsälvens och Ljungans flodsystem.
Detta senare beröres vid Locknesjöns nordvästra
ände, varifrån järnvägen med huvudsakligen
nordlig riktning går fram till Brunflo för att där
sammanlöpa med tvärbanan genom Jämtland."
Banan är byggd med en minsta
kurvradie på 400 meter.
Sveg station ligger 358 meter över havet och Brunflo på
326 meter. Banans högsta punkt, 421 meter ligger vid vid
östbodarne mellan Röjan och Kvarnsjö.
Den lägsta punkten 279 meter, finns vid Linån mellan
Ytter- och Överhogdal. vid Banans längd är 169,7
km.
Vid bygget grävdes skärningarna
ut för hand utom vid den största, vid Älderkrogen,
där 26 300 kbm jord utschaktades med grävmaskin.
Ett antal brora byggdes. Den över Ljungan har ett fackverksspann
på 61,8 meter.
Bron över Billstaåns dalgång krävde på
93,3 meter. Den utfördes med en lätt och elegant kontinuerlig
plåtbalkskonstruktion och mellan landfästena understödd
av fyra pendelbockar. (Se ovanstående bild).
I fyra fall byggdes broarna av granit- eller
betongvalv, det största med 15 meter spann av granit över
Solnån. Ett annat större arbete var kulverten under
den stora bankfyllnaden över Alån. Den byggdes helt
av granit med 8,7 meters valv och en längd av 23,2 meter.
Ritningen visar Svegs bangård 1921. Vill du se en större
bangårdsbild? Klicka i bilden!
Rälsen som lades var begagnad från andra
statsbanor och vägde 27,5 kg per meter. Avståndet
mellan sliprarna var 755 mm.
De befintliga stationerna vid Sveg och Brunflo (Vill
Du se en ritning över Brunflos bangård 1921? Klicka
HÄR!)
byggdes ut och efter linjen anlades 6 stationer, 8 håll-,
last- och mötesplatser, 4 håll- och lastplatser, 3
mötesplatser samt en hållplats.
De större trafikplatserna var närmast
avsedda att betjäna nedan angivna viktigare orter:
- Svegs station med det omkringliggande samhället.
- Ytterhogdals station och byn med samma namn.
- Röjans station de stora byarna Klövsjö, Böle
och Rätan.
- Åsarnas station och by samt trakterna kring landsvägen
upp till Storsjö by. - Svenstaviks station med Berg och
områdena längs landsvägen väster om Storsjön
upp mot Myssjö.
- Vid Skanderåsens håll-, last- och mötesplats
anlades ett hamnspår, avsett för sjötrafiken
på den djupt inskurna Bergsviken. Efter järnvägens
färdigställande har till denna trafikplats anslutits
en landsväg som förbindelseled från södra
änden av Näckten och Gillhov.
- Orterna längs Storsjöns östra strand och kring
Näckten betjänas av trafikplatserna vid Hackås,
Näckten och Fåker, vilka de båda senare senare
även förmedlar trafiken på Oviken och andra väster
om Storsjön liggande byar.
- Ångsta trafikplats är avsedd att tillgodose trafikbehovet
för bygden väster om Locknesjön.
Trots att banbygget pågick
till större delen under första världskriget och
den därpå följande kristiden genomfördes
arbetet under inga nämnvärda svårigheter. Dock,
under några år, blev det dock nödvändigt
för arbetsledningen att ordna med livsmedel till arbetarna.
Innan den successivt framdragna rälsläggningen
möjliggjorde transporter med tåg, transporterades
arbetsmateriel och andra förnödenheter med häst
på befintliga vägar eller på för ändamålet
av statens järnvägsbyggnader byggda transportvägar.
Den längsta transportväg som man var tvungen att bygga
blev hela 25 kilometer lång och gick mellan Älvros
och Ytterhogdal.
Byggnadsarbetena, påbörjades
våren 1913 vid Brunflo och gick därifrån söderut.
Hösten 1918 sattes byggandet igång
även från Sveg och fortsatte mot norr. Rälsläggningen
norrifrån och söderifrån möttes sommaren
1921 omkring 2,5 km norr om Ytterhogdals station. På platsen
har inristats på ett rullstensblock följande inskription:
"Här möttes den 21 juli 1921 norr- och söderifrån
kommande skenläggning å järnvägsbyggnaden
Brunflo - Sveg och sammanknöts därmed genomgående
statsbanelinjen Östersund - Kristinehamn."
(Bilden nedan visar platsen där de bägge rälsläggarlagen
mötte varandra. Foto ur SJ:s 75-års historik 1906-1931.)
Efterhand som bandelarna blev klara öppnades
de för allmän trafik:
- Brunflo - Hackås 31 kilometer, 15 december 1916
- Hackås - Svenstavik 21 kilometer, 15 december 1917
- Svenstavik - Åsarna 15 kilometer, 1 juli 1918
- Åsarna - Sveg 102 kilometer, 21 september 1922.
Banans beräknade kostnad
hade ursprungligen kalkylerats till 11 250 000 kr. Men kostnaderna
steg på grund av att den så gott som helt och hållet
kom att byggas under första världskriget och den därefter
följande kristiden med då kraftigt stigande priser.
Slutsumman blev 24 373 000 kronor, inklusive
816 800 kronor för rullande materiel. Anslagen för
banbygget beviljades under åren 1913-1922 och uppgick sammanlagt
till 26 073 000 kronor. Man lyckades bygga banan 1,7 miljoner
billigare, trots kristiden!
Ett persontåg passerar över Billstaån någon
gång på 1930-talet. Tåget dras av ett L-lok.
Foto efter gammalt vykort. Samling Rolf Sten
|
Föregående sida |
|
Nästa sida |
|
|
Returtåg till Inlandsbanan "innehåll" |
© Rolf Sten
inlb_sodra_2.html senast uppdaterad 28 april 2004
|