Åter till föregående sida? Klicka i bilden ovan

KTJ, Västra Klagstorp - Tygelsjö Järnväg Av Rolf Sten

Västra Klagstorps - Tygelsjö Järnväg, KTJ Signaturen VKTJ användes från början.
Nedanstående text kommer från Svenska Järnvägsföreningens historik 1876-1926.
Den beskriver förhistorien, tillkomst och åren fram till 1925.
Text som är skriven med annan stilsort, Arial, är tillägg och kommentarer gjorda av Rolf Sten.

Klagshamns station omkring 1900. De två personvagnarna är järnvägens hela personvagnspark. Den vita byggnaden mellan stationshuset och vagnsättet är järnvägshotellet. Till vänster i bild är i riktning mot Tygelsjö. Foto: Nybergska samlingen, Sveriges Järnvägsmuseum.

Denna järnväg, i dagligt tal benämnd "Klagshamnsbanan", har för sin tillkomst att tacka ett litet kalkstensbrott, beläget inom Västra Klagstorps socken vid Öresund, varest ägarna under långliga tider idkat brytning och bränning för eget behov. I mitten av 1890-talet inköpte ett danskt konsortium flera sammanhängande, smärre gårdar och hemmansdelar omkring den gamla kalkstensgraven, och nu började brytning och förädling av kalksten i sådan omfattning, att en järnvägsförbindelse blev nödvändig.
   Såsom representanter för de danska intressenterna beslöto löjtnanten i Väg- och vattenbyggnadskåren INGEMAR PETERSSON, Stockholm, disponenten CHR. JÖNSSON, Landskrona, vice häradshövdingen PER BENDZ, e. o. hovrättsnotarien REINH. BENDZ och grosshandlaren CARL PETERSSON i Malmö att bilda ett aktiebolag med 660 st. aktier a 500 kr. för anläggande av järnväg mellan Västra Klagstorps kalkbrott och Tygelsjö station å Malmö - Trälleborgs järnväg samt uppgjorde stiftelseurkund härför med inbjudan till aktieteckning. Konstituerande stämma hölls i Malmö den 15 maj 1897, varvid, efter konstaterande, att det stipulerade aktiekapitalet tecknats med 1 aktie av envar av inbjudarna samt med 300 aktier av direktören H. E. BONNE och 355 aktier av bankiren JOHANNES HENRIQUES i Köpenhamn, beslut fattades om bildandet av Västra Klagstorp - Tygelsjö järnvägsaktiebolag. Till styrelse valdes direktören H. E. BONNE, vice häradshövdingen P. BENDZ och löjtnanten INGEMAR PETERSSON.
Koncession å järnvägsanläggningen beviljades av K. M:t den l l juni 1897, och bolagsordningen stadfästes den 20 juli s. å.
   Järnvägen byggdes av direktören H. E. BONNE med löjtnanten INGEMAR PETERSSON som byggnadschef efter av denne uppgjorda ritningar och kostnadsförslag och uppläts för allmän trafik den 26 okt. 1898.
   Järnvägens förste trafikchef blev Gustaf Gotthard Andersson. Se bilden ovan.

Hamnen i Klagshamn. Spår finns på båda sidor av hamnbassängen. Spåren till vänster här treskensspår vilket gör att även vagnar med smalare spårvidd kan framföras. De smalare spåren hör till kalkbrottets och cementfabrikens interna spårsystem. Vagnarna är smalspårsvagnar. Bilden är tagen omkring 1920. Foto: Svenska Järnvägsföreningens minnesskrift 1876-1926.

Nedanstående bild visar Klagshamns cementfabrik och är tagen omkring 1920. Foto: Svenska Järnvägsföreningens minnesskrift 1876-1926.

Banan och rullande materiel
Kostnaden för banans byggande kom att uppgå till 480 000 kronor inklusive rullande materiel. För dessa pengar hade man fått en normalspårig 4,1 kilometer lång järnväg. Rälsen hade en vikt på 17,2 kg per meter, minsta kurvradie var 300 meter, största lutning 10 ‰ och största tillåtna hastighet var satt till 25 km/t.
   Som dragkraft till tågen hade man köpt två begagnade tanklok. För persontransporterna hade man köpt två tvåaxliga personvagnar och för godstrafiken 56 tvåaxliga vagnar.
För lokens drift och underhåll uppfördes 1898 i Klagshamn ett rundstall med fyra platser. I anslutning till stallet byggdes en 6 meters vändskiva, kolförråd och ett fristående vattentorn.

Leveransfoto på KTJ lok nummer 4 år 1905. Foto: Nybergska samlingen, Sveriges Järnvägsmuseum.

Banans ånglok
Lok nummer 1
Tanklok med axelföljd C tillverkat av Manning Wardle i England 1870. Köptes 1897 begagnat från Nässjö - Oskarshamns Järnväg, NOJ nummer 11. Loket skrotades 1928
Lok nummer 2
Sadeltanklok med axelföljd B1 tillverkat av Stephenson i England 1869. Köptes 1897 begagnat från Maribo - Banholm Järnväg i Danmark (lok nummer 2). Loket skrotades 1913
Lok nummer 3
Nytt sadeltanklok med axelföljd C tillverkat av Nydqvist & Holm i Trollhättan 1902. Såldes 1939 till Malmö - Limhamns Järnväg, MLJ. Skrotat 1951.
Lok nummer 4
Nytt sadeltanklok med axelföljd C tillverkat av Nydqvist & Holm i Trollhättan 1905. Såldes 1939 till Malmö - Limhamns Järnväg, MLJ. Loket såldes vidare till Riga i Lettland 1942.
Lok nummer 5
Tanklok med axelföljd C tillverkat av Atlas 1886. Köptes 1913 begagnat från Lund - Trelleborgs Järnväg, MTJ nummer 5. Loket tillhörde Klagshamns cementverk. Användes under åren 1934 -1936 vid Hököpinge sockerbruk. Loket skrotades 1936

Ännu ett lok fanns vid järnvägen men var inte registrerat med något inventarienummer. Loket var ett sadeltanklok med axelföljd B1, tillverkat för statens Järnvägsbyggnader (SJB), av Beyer Peacock & Co i England 1865. Det fick namnet "BORE" och registrerades som nummer 3. 1896 togs det över av SJ och fick littera Qå nummer 507. 1904 köptes det av MTJ som behöll det några år för att 1908 sälja det vidare vidare till Helsingborg - Råå - Ramlösa Järnväg, HRRJ, där det fick nummer 6. Loket såldes 1919 vidare till Åhus hamn där det var i bruk tills det skrotades 1922.

KTJ lok nummer 3 här i Malmö omkring 1940. Loket såldes till Malmö - Limhamns Järnväg 1939 och man har tydligen ännu inte hunnit märka om loket till sin nya hemmabanas signatur, MLJ. Foto: Nybergska samlingen, Sveriges Järnvägsmuseum.

Stora planer
Initiativtagarna till den lilla järnvägen hyste stora planer på järnvägens utveckling och förlängning österut. Planerna stannade emellertid vid att Klagstorps kalkbrotts a.-b., som var huvudintressenten i järnvägsbolaget, sökte tillstånd att anlägga en järnväg från Tygelsjö till Svedala. Koncession beviljades av K. M:t den 22 april 1898, men välbetänkt nog lät sökanden densamma förfalla. På nyåret 1899 övergingo både kalkbrottsbolaget och järnvägsbolaget till svenska intressenter.
   Järnvägen, som helt äges av Klagshamns cementverks a.-b., förut benämnt Klagstorps kalkbrotts a.-b., är att betrakta såsom en bruksbana och anlades på sin tid efter samma lätta typ, som tillämpades å Malmö - Trälleborgs järnväg. Då denna 1904 omlagts med 25 kg. räls, utbyttes även å Klagshamnsbanan den ursprungliga 17,5 kg. rälsen emot 25 kg. räls.
I Klagshamn har efter järnvägens tillkomst uppväxt ett rätt stort samhälle. Utom Klagshamns cementverks a.-b:s anläggningar finnes här en fabrik för tillverkning av sprit ur fodermelass. Som en sevärdhet förutom bruksanläggningarna, av vilka den stora kalkstensgraven med sina olikartade formationer icke är minst intressant, kan man räkna hamnen. Den ligger omkring 1,6 km. från stranden, och fyllningen till järnvägsbanken hitut har erhållits genom avschaktning i den vidsträckta kalkstensgraven, som även lämnat och fortfarande lämnar material till stora landvinningar från Öresund på ömse sidor av hamnspåret. Ännu ha emellertid dessa områden icke i nämnvärd grad tagits i anspråk för de ändamål initiativtagarna tänkte sig, och järnvägens rörelse har gått mycket tillbaka.

Järnvägens enda mellanstation, Ängsholm. Bilden är tagen 1908 och visar ett ankommande tåg med lok nummer 1 som dragkraft. Bortåt i bild är i riktning mot Tygelsjö. Foto: Nybergska samlingen, Sveriges Järnvägsmuseum.

Trafik och ekonomi
Brukets fabrikater, cement, kalksten och flinta, vilka utgör huvudparten av banans godstrafik, distribueras allt mer och mer sjöledes, och persontrafiken har under de senare åren varit i stadigt nedgående på grund av den tilltagande biltrafiken, som i konkurrensen gynnas av banans sträckning och ortsförhållandena.
   Aktiekapitalet har icke undergått någon förändring sedan bolaget konstituerades, och bolaget har hittills icke lämnat någon utdelning.

Gemensam administration
Malmö Järnvägar var namnet på det samarbete som nedanstående järnvägsbolag hade etablerat.
   Redan 1891 hade Malmö - Billesholms Järnväg, MBJ och Malmö - Trelleborgs Järnväg, MTJ kommit överens om att administrativt samordna sin verksamhet. I detta samarbete fanns stora rationaliseringsvinster att hämta. I takt med att fler järnvägar byggdes och började sin trafik kom fler att ansluta sig till det administrativa samarbetet. Dessa var: Trelleborg - Rydsgårds Järnväg, TRJ, Malmö -Simrishamns Järnväg, MSJ, Malmö - Kontinentens Järnväg, MkontJ, Västra Klagstorps - Tygelsjö Järnväg, KTJ samt Hvellinge Skanör - Falsterbo Järnväg, HSFJ.
  När MkontJ och MBJ förstatligades 1909 respektive 1896 lämnade dessa samarbetet. KTJ lämnade samarbetet 1936.
   Samarbetet mellan de återstående bolagen kom att fortsätta fram till förstatligandet av banorna i början av 1940-talet.

KTJ, Västra Klagstorp - Tygelsjö Järnväg. Klagshamn station 1900. Ett persontåg med lok nummer 2 i spetsen står klart för avgång mot Tygelsjö. Loket till höger är okänt. 15 maj 1927 lades persontrafiken ned. 1939 upphörde godstrafiken. Officiellt lades järnvägen ned 1963. Spåret är upprivet. Foto: Nybergska samlingen, Sveriges Järnvägsmuseum.

Vad hände sedan?
Persontrafiken vid banan var inte den huvudsakliga trafikuppgiften. Antalet resande minskade efterhand i början av 1920-talet. Detta ledde till nedläggning av persontrafiken vilket skedde 15 maj 1927.
   Godstrafiken var också något som minskade under åren. Främst berodde detta på att mer och mer av frakterna skickades via sjötransport.
   Fram till och med 1936 var det järnvägens egen personal som skötte trafiken på banan men från början av år 1937 var det personal från cementverket som svarade för denna uppgift.
   Från 15 maj 1935 minskade godstrafiken på så vis att de tidigare reguljära godstågen ersattes av godstågstrafik vid behov. Officiellt upphörde den reguljära godstrafiken först 1939.
Den enda återstående trafik som förekom på banan efter 1939 var bettransporter vilka upphörde 1945.
   Den formella nedläggningen av banan skedde först 1963 men då hade spåren sedan läge var obrukbara. Spåren revs efter detta år.
   I svensk järnvägs- och stationsförteckning fanns Klagshamn kvar till 1 oktober 1966!

Signaltavlan ovan betyder "Stopp".
KTJ är borta och här rullar inga tåg längre!

Åter till sidans början

Föregående sida

Nästa sida

Returtåg till innehållsförteckning