Åter till föregående sida? Klicka i bilden ovan

DJ, Dalslands Järnväg Fredrikshald - Sunnanå Järnväg Av Rolf Sten

2/2

Rullande materiel
Som dragkraft till tågen köptes från början fem stycken ånglok från Nydqvist & Holm i Trollhättan, NOHAB. Alla loken var så kallade tenderlok.
   De tre första loken hade axelföljden B1-2, det vill säga två drivande axkar följda av en löpaxel samt en tvåaxlig tender. Loken fick namnen "KRONPRINSEN", "HERTIG CARL" samt "ERIK SPARRE". Lokens inventarienummer blev 1-3. Lok 1 och 2 levererades 1877 och användes från början som byggnadslok vid banans rälsläggning och grusning. Lok nummer 3 levererades 1879.
   De övriga två loken hade axelföljden C-2, det vill säga tre drivande axlar följt av en tvåaxlig tender. De här loken fick namnen "FREDRIKSHALD" och "LANDSHÖFDINGEN". Inventarienumren blev 4 och 5. Loken levererades 1879.

För persontrafiken anskaffades 15 stycken tvåaxliga personvagnar varav två stycken var kombinerade person - och postvagnar. Dessutom köptes två stycken tvåaxliga resgodsvagnar.
För godstrafiken inköptes 108 stycken tvåaxliga godsvagnar.

Citat från Svenska Järnvägsföreningens minnesskrift 1876-1926: "Då de första nattågen å linjen Kristiania - Göteborg insattes, den 1 juni 1886, önskade man bereda de resande någon bättre komfort än förr, varför järnvägen gick i författning om anskaffandet av en sovvagn. Denna vagn, som byggdes på Skabos mekaniska verkstad, Kristiania, och som levererades den 23 dec. 1886, var försedd med två fyrhjuliga boggier med ramar av trä och hade den dubbla längden mot dåv. i trafik gående 2-axliga personvagnar. Vagnen som senare omändrades till kombinerad 2:a och 3:e klass personvagn och fortfarande går i trafik, var den första boggievagnen i landet." Bilden ovan är tagen 1923 och visar vagnen i det utförande som den hade efter "sovvagnsperioden", DJ BC0 16. Foto: Svenska Järnvägsföreningens minnesskrift 1876-1926.

Motorvagnen
För att ta hand om järnvägens lokaltrafik beställdes 1906 från Arlövs mekaniska verkstad en ångvagn med plats för 45 resande och resgodsutrymme på 7 m². Själva ångmaskinsdelen kom från den franska firman Purreys.
   I augusti 1907 sattes den i trafik tillsammans med en släpvagn som hade plats för 32 personer. Släpvagnen bestod av en delvis ombyggd tredjeklass personvagn.
   Inför starten av motorvagnstågen anordnades sex nya hållplatser "där större samling av gårdar voro belägna eller där landsväg korsade banan". Dessa var utmärkta "genom en på en stolpe anbringad namntavla med signaler för stopp". Med tiden utökades antalet "motorhållplatser" till 13 stycken.

DJ ångdrivna motorvagn med tillkopplad CD-vagn nummer 26 vid Ed. Foto: Svenska Järnvägsföreningens minnesskrift 1876-1926.

Drift- och underhåll
För underhållet av järnvägens rullande materiel uppfördes 1879 i Mellerud ett så kallat rundstall med 6 platser. På 1930-talet utökades stallet med en plats. Den ursprungliga vändskivan byttes i början av 1900-talet till en större på 18 meter. Detta med anledning av att man köpte större och längre lok.
   Stallet var beläget vid södra delen av bangården och söder om detta placerades ett stort kolupplag. Strax söder om kolupplaget uppfördes samtidigt som stallet en vagnverkstad med två spår. Vagnverkstaden revs 1942.
   I Ed byggdes 1879 ett så kallat parallellstall med 3 spår i bangårdens västra ände. Strax bredvid stallet uppfördes ett vattentorn.

DJ lokstall och verkstad i Mellerud på 1920-talet. Verkstadspersonalen har ställt upp sig för fotografering. DJ lok nummer 10 får agera lämplig bakgrund. Loket finns för övrigt bevarat hos Järnvägssällskapet Åmål - Årjäng. Foto: Nybergska samlingen, Sveriges Järnvägsmuseum.

Upprustning
1909 upprättades en plan över järnvägen upprustning. Den gamla järnrälsen skulle bytas till stålräls som vägde 34 kg/m, kurvorna skulle förses med underläggsplattor, huvudspåret skulle få nya växlar, broar och viadukter skulle förstärkas så att de klarade 18 tons axeltryck. Påbörjad modernisering av signalsäkerhets- och växelförreglingar skulle slutföras. Ballasten längs hela banan skulle förstärkas och en del s-kruvor skulle byggas bort. I planen ingick även anskaffandet av nya moderna snälltågslok.
Hela detta moderniseringsarbete påbörjades 1910 och var klart 1921. Hastigheten på banan kunde då höjas till 80 km/t.
   De nya moderna snälltågsloken köptes från NOHAB. Två lok levererades 1914 och ett 1917. Loken numrerades 9, 10 respektive 11. Loken hade axelföljden 2C-2, det vill säga två löpaxlar följda av tre drivande axlar samt en tvåaxlig tender.

Driften på bibanorna upphör
Ed - Le
De båda bibanorna Ed - Le, 3 kilometer och Mellerud - Sunnanå, 3 kilometer, trafikerades endast under den tid på året då sjöfarten gick på Vänern respektive Stora Le.
Persontrafiken på sträckan Ed - Le upphörde 1929. Godstrafiken fortsatte officiellt fram till 1 oktober 1964. Sporadisk trafik förekom fram till 1978.

Mellerud - Sunnanå
Lokal persontrafik pågick till 12 maj 1968 även om den efterhand hade reducerats från 30 maj 1965.
På sträckan Mellerud - Sunnanå var persontrafiken sporadisk efter 1896. Man fick tillstånd att lägga ned persontrafiken 14 september 1922 men det kom att dröja till 1925 innan den helt upphörde.
Godstrafik pågick fram till 1 augusti 1959 varefter den upphörde.

Elektrifiering
Ungefär samtidigt som BJ elektrifierade sin bana blev även DJ utbyggd för elektrisk drift. Eldriften mellan Mellerud och Kornsjø togs i bruk 1 oktober 1939.

I samband med elektrifieringen köpte DJ tre ellok från ASEA. Två lok levererades 1939 samt ett 1941. Loken littrerades Dk 101 och 102 respektive 103. Bilden visar lok 101 vid leveransen från ASEA. Foto: Foto: Nybergska samlingen, Sveriges Järnvägsmuseum.

I och med elektrifieringen av DJ beställde man en motorvagn. Den levererades från ASEA 1939 och littrerades DJ Xa 421. 1940 ändrades litterat till Xoa4 151. När DJ förstaligades 1948 fick den nytt littera, Xoa4 251. bilden visar motorvagnen i Ed 1940. Foto: Nybergska samlingen, Sveriges Järnvägsmuseum.

BJ övertar järnvägen
1941 tecknade BJ kontrakt med DJ om arrendering av järnvägen från 1 januari 1942. I och med detta kom även DJ att ingå i Trafikförbundet Göteborg - Dalarna - Gävle, GDG.
1946 köpte BJ Dalsland Järnväg och införlivade denna i sin verksamhet som ett helägt dotterbolag.

Förstatligande
1 juli 1947 förstatligades DJ tillsammans med BJ och överfördes till ett statligt bolag. 1 juli 1948 överfördes de båda banorna till Statens Järnvägar och införlivades i dess organisation.

Vad hände sedan
Järnvägen har med tiden rustats och är i dag av relativt hög standard. Rälsen har en vikt av minst 50 kg/m.
   3 juni 1956 öppnades ett en kilometer långt förbigångsspår i Mellerud vilket möjliggjorde att genomgående tåg Göteborg - Kornsjø (Norge) - Göteborg kunde gå direkt utan att behöva gå in på Melleruds station och där göra rundgång med loken. Förbigångsspåret var från början lokalt fjärrstyrt från Mellerud.
   3 september 1995 öppnades en ny 12 kilometer lång linjesträckning mellan Dals Rostock på forna DJ och Skälebol på forna BJ. Detta resulterade i att bland annat tågen på sträckan Göteborg - Oslo fick hela 7 kilometer kortare körsträcka. Bandelen hade redan från början elektrisk drift, fjärrblockering och Automatisk Tåg Control, ATC.

Fjärrblockering
Denna infördes mellan Mellerud och Ed 17 juni 1974. Den resterande sträckan Ed - Kornsjø fick fjärrblockeringen i drift dagen efter.

Automatisk Tåg Control, ATC
Sträckan mellan Mellerud och Kornsjø försågs med ATC 24 april 1984.

Nedläggning
Sedan det nya spåret mellan Dals Rostock och Skälebol tagits i bruk 3 september 1995 lades trafiken ned på sträckan Dals Rostock - Mellerud.

Mer om Dalslandes Järnväg
kan du läsa om i den utmärkta boken "Dalslands Järnväg 125 år" skriven av Roland Olsson & Gösta Johanneson ISBN 91-631-5689-X

Dalslands järnväg av idag!
Mer om denna järnväg kan du läsa på järnväg.net

Åter till sidans början

Föregående sida

Nästa sida

Returtåg till innehållsförteckning

© Rolf Sten
dj_snabbf_2..html senast uppdaterad 2015-05-045