Åter till innehållsförteckningen?
Klicka i bilden ovan! |
DHdJ, Dala - Hälsinglands Järnväg
Av Rolf
Sten |
|
Person- och
godsvagnar vid DHdJ (wagons
at DHdJ)
(2002-06-19) |
Personvagnarna
För persontrafiken inköpte bolaget ett antal vagnar
från Nya Aktiebolaget Atlas i Stockholm (Atlas). Vagnarna
levererades under 1899. Samtliga personvagnar var försedda
med ångvärmeledningar.
Vagnarna fördelades enligt följande:
Två stycken boggievagnar kombinerade
andra- och tredjeklass. Vagnarna numrerades som BCo1 och BCo2.
Sittplatsantalet var i varje vagn 28 i andra- och 35 i tredjeklass.
Vid leveransen var vagnarna utrustade med enbart
skruvbroms och fotogenbelysning. 1910 försågs BCo2
med vaccumbroms och acytylenbelysning och 1912 moderniserades
BCo1 på samma sätt.
Två stycken två-axliga, obromsade, kombinerade
andra- och tredjeklass vagnar. Vagnarna numrerades som BC 7 och
BC 8. Sittplatsantalet var i varje vagn 12 i andra- och 22 i
tredjeklass. Vagnarna var försedda med fotogenbelysning.
Vagnarna försågs 1913 med genomgångsledning
för vaccumbroms. Vagn nummer 7 försågs 1916 med
plåtbeklädnad eftersom träpanelen hade blivit
i dåligt skick..
Tre stycken två-axliga, skruvbromsade, tredjeklassvagnar.
Vagnarna numrerades som C 11, 12 och 13. Varje vagn hade plats
för 44 stycken passagerare. Vagnarna var försedda med
fotogenbelysning.
1913 försågs vagnarna med genomgångsledning
för vaccumbroms.
Två stycken två-axliga, obromsade, kombinerade
tredjeklass och postkupé. Vagnarna numrerades som CD 19
och 20. Varje vagn hade plats för 22 passagerare. Belysningen
bestod av fotogenlampor.
CD 19 försågs 1912 med vaccumbroms och CD 20 fick
1913 genomgångsledning för vaccumbroms.
Inför trafikstarten på bibanan Göringen -
Dalfors, 1902, inköptes en begagnad personvagn från
Nässjö - Oskarshamns Järnväg. Det var en
tvåaxlig obromsad tredjeklass personvagn med plats för
40 resande. Vagnen som var tillverkad 1872 numrerades som C 9.
Den här vagnen var i huvudsak avsedd för
trafiken på bibanan. 1907 byggdes den om till en kombinerad
tredjeklass- och resgodsvagn varvid sittplatsantalet minskade
till 30. Vagnen numrerades om till CF 29.
1913 slopades den som personvagn och kom fram
till 1917 att tjänstgöra som järnvägens materialvagn.
Vagnen såldes det här året som skrot för
1500 kronor.
Som extra kapacitet fanns det sex stycken så kallade "sommarvagnar"
(se avsnittet godsvagnar). Som hörs på namnet var
det vagnar som bara användes under den varma årstiden.
Det var lösa skrov, inredda för persontrafik, som kunde
monteras på vanliga öppna godsvagnar. Skroven bestod
av väggar och tak samt glaslösa fönster. Sittplatserna
bestod av träbänkar. 40 resande fick plats.
1913 försågs samtliga personvagnar
med modernare buffertar.
Personvagnarnas sammanlagda kapacitet var 410
resande. Därav var 80 platser i andra klass. Om man även
räknar in de sex sommarvagnarna ökade kapaciteten med
240 platser.
Furudal station år 1900 eller 1901. Lok nummer 3 med blandat
tåg på väg mot Bollnäs. Närmast lok
syns en kalkvagn littera R. De övriga vagnarna resgods-
och passagerarvagnar. Foto: Nybergska samlingen, Sveriges Järnvägsmuseum.
Godsvagnarna
Från Vagnfabriksaktiebolaget i Södertälje köptes
1899 två stycken kombinerade resgods- och ångfinkevagnar.
Dessa numrerades som F 206 och 207. Båda vagnarna var försedda
med skruvbroms. Ångpannorna var av Cochrans modell och
tillverkade av Munktell.
Vagnarna gick som resgodsvagnar i persontågen
och ångpannan användes, under den kalla årstiden,
för att leverera ånga till personvagnarnas uppvärmning.
För res - och styckegods samt färskvarutransporter
köptes fem stycken täckta vagnar. Även dessa levererades
av Vagnfabriksaktiebolaget i Södertälje och var tillverkade
under åren 1897/98. Vagnarna numrerades som G 191 - 195.
1910 isolerades G 193 och 195 för att
kunna användas som så kallade varmvagnar. Vagnarna
försågs även med ångvärmeledning.
Varmvagnarna behövdes speciellt vintertid för transporter
av köldkänsligt gods. Samma år försågs
192 och 193 med vacuumbroms och 195 med genomgångsledning
för vacuumbroms. Vagn 194 var under några även
försedd med ångpanna för uppvärmning av
personvagnar.
Samtliga vagnarna var förberedda för trupp-
och hästtransport.
Det visade sig att man hade underskattat behovet
av täckta vagnar varför man redan 1900 , i två
omgångar, köpte ytterligare tio stycken. Fem stycken
från Vagnfabriksaktiebolaget i Södertälje samt
fem stycken från Vagn & Maskinfabriken i Falun. Vagnarna
numrerades som G 352-355 respektive 356-360.
Året därpå köpte man ytterligare två
stycken. Den här gången från Atlas. Vagnarna
numrerades som G 361 0ch 362.
Ännu var inte behovet mättat varför
man 1902 köpte ytterligare två vagnar. Den här
gången från Karlstads Mekaniska Verkstad. Dessa vagnar
numrerades som G 363 och 364. Det här var för övrigt
den sista nyanskaffningen av vagnar till DHdJ.
Samtliga G-vagnar var obromsade samt förberedda för
trupp- och hästtransport. Nummer 351, 355 och 359 försågs
efterhand med genomgångsledning för vacuumbroms.
Under åren 1897 till 1899 köptes från Vagnfabriksaktiebolaget
i Södertälje sammanlagt 140 stycken öppna godsvagnar.
Av dessa vagnar var 56 stycken försedda med skruvbroms.
Vagnarna numrerades in i nummerserien 100-247. De ursprungliga
NN-vagnarna 116, 125 , 151, 163 samt 188 försågs 1902
med skrov för kalktransporter och blev omlittrerade till
R. Kalkskroven kostade 275 kronor styck.
Vagnarna 196-205 levererades som KN-vagnar.
Det vill säga att de var utrustade med så kallade
svänglar vilket gjorde det möjligt att transportera
virke som var så långt att det måste lastas
på två vagnar.
Övriga vagnar littrerades som NN.
Till sex stycken av NN-vagnarna köpte
man så kallade "sommarvagnsskrov". Detta gjorde
det möjligt att transportera resande. Skroven rymde 40 passagerare.
Vagnarna NN 102, 119, 122, 126 samt 168 gick normalt i trafik
som "Sommarvagnar" och var då littrerade CN.
Skroven kostade 500 kronor styck.
Övriga öppna godsvagnar användes
till allehanda transporter. För att bredda vagnarnas användningsområden
fanns det 100 stycken lösa träkolsskrov som kunde montera
på vagnarna. Dessutom fanns det äve 10 stycken skrov
för kalktransporter.
Vilka vagnar som för tillfället gick
apterade med lösa skrov, berodde helt på kundernas
transportbehov
DHdJ öppna godsvagn Nn 229. På bilden försedd
med ett löstagbart träkolsskrov. Leveransfoto 1899.
Foto: Nybergska samlingen, Sveriges Järnvägsmuseum.
Från Nässjö-Oskarhamns Järnväg köptes
en, obromsad, begagnad N-vagn, tillverkad 1872. DHdJ byggde om
den för att användas som spårrensare. Vagnen
numrerades som N 100.
För alla vagnar vid DHdJ gällde att de ursprungliga
axlarana var av Surahammars tillverkning och SJ 1890-års
modell. Materialet var puddelstål. Hjulringarna var av
Sandvikens bessemerstål och fästade med bultar. Efterhand
som ringarna slets ut ersattes de av Surahammars martinstål
och fästades med sprängringar. Vid nyanskaffning av
axlar övergick man också till Surahammars martinstål.
Godsvagnarnas sammanlagda lastförmåga var 1334
ton!
Datatabell över DHdJ person- och godsvagnar
Littera |
nummer |
tillv.år |
Axel-
avstånd |
löb |
sittpl 1/2
Lastar |
egen
vikt |
antal |
Anmärkning |
BC0+ |
1-2 |
1899 |
2.0/12.0 |
18,87 |
28/35. |
25,4 |
2 |
- |
BC |
7-8 |
1X |
4,3 |
10,27 |
12/22 |
11,2 |
2 |
- |
C |
9 |
1872 |
3,68 |
7,7 |
-/40 |
8,5 |
1 |
Före detta NOJ |
C+ |
11-13 |
1899 |
4,3 |
10,27 |
-/44 |
11,1 |
3 |
- |
CD |
19-20 |
1899 |
4,3 |
10,27 |
-/22 |
11,2 |
2 |
- |
Bå |
- |
- |
- |
- |
-/45 |
- |
1 |
Släp till ångvagnen |
F+ |
206-207 |
1899 |
4,3 |
9,67 |
5 ton |
15,2 |
2 |
Plåtklädda ångfinkor. |
G+ |
191-195 |
1897/98 |
4,3 |
9,67 |
2 ton |
9,4 |
5 |
No 194 med ångpanna för tåguppvärmning. |
G |
351-355 |
1900 |
3,76 |
8,17 |
9 ton |
7,4 |
5 |
- |
G |
356-360 |
1900 |
3,76 |
8,17 |
9 ton |
7,4 |
5 |
- |
G |
361-362 |
1901 |
3,76 |
8,17 |
9 ton |
7,4 |
2 |
- |
G |
363-364 |
1902 |
3,76 |
8,17 |
9 ton |
7,4 |
2 |
- |
R |
116,125 |
1897/98 |
3,76 |
8,87 |
10,7 |
6,3 |
5 |
|
R |
151,163 |
1897/98 |
3,76 |
8,87 |
10,7 |
6,3 |
5 |
|
R |
188 |
1897/98 |
3,76 |
8,87 |
10,7 |
6,3 |
5 |
- |
N |
100 |
1872 |
3,68 |
7,7 |
8 |
5 |
1 |
Före detta NOJ. Användes som spårrensare |
Nn |
101-115 |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
Data Nn- vagnarna. Se nedan "med broms"
respektive "utan broms" |
Nn |
117-124 |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
Nn |
126-150 |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
Nn |
152-162 |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
Nn |
163-187 |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
Nn |
189-190 |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
Nn |
208-247 |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
Nn |
Med broms |
1897-99 |
3,76 |
8,87 |
12 |
5,4 |
56 |
Av Nn-vagnarna 56 stycken med broms |
Nn |
Utan broms |
1897-99 |
3,76 |
8,87 |
12 |
4,9 |
69 |
Av Nn-vagnarna 69 stycken utan broms. Sex
stycken av vagnarna är med inredning för persontrafik,
sommarvagnar. |
Kn |
196-205 |
1899 |
3,76 |
8,87 |
12 |
5,4 |
10 |
|
|
Föregående sida |
Nästa sida |
|
|
Returtåg till innehållsförteckningen |
© Rolf Sten
dhdj_vagnar.htm senast uppdaterad
2007-08-20
|