Utredning om trafikering av Åmål

Åter till innehållsförteckning?
Klicka i bilden ovan

Utredning om trafikering av Åmål - Årjängs Järnväg

Föregående sida

Nästa sida

IX. Trafikinkomster.
   Samtliga trafikinkomster uppgick, som av den under avd. VII återgivna sammanställningen av inkomsterna framgår,
   1929 till i runt tal 174,500 kr.,
   1930 159,500 kr.,
   1931 167,500 kr. samt
   1932 till 117,950 kr.
   Den sista året 1932 uppkomna inkomstminskningen torde få till stor del anses vara återverkningar från järnvägsbolagets ekonomiska svårigheter under detta år, bolagets konkursår, ävensom också de i allmänhet ogynnsamma konjunkturerna och i synnerhet minskad trafik till och från Svaneholms Bruk. Bortser man ifrån detta sista år, ha totalinkomsterna i medeltal hållit sig i c:a 167,000 kronor.
   Att beräkna inkomsterna för en järnväg, vilken såsom i nu ifrågavarande fall varit så att säga nedlagd inemot ett års tid, är givetvis mycket vanskligt. En mycket stor del av järnvägens trafik har under denna tid inlänkat sig på andra kommunikationsleder och fråga kan ju vara, om vid öppnandet ånyo av driften på järnvägen, denna nu avledda trafik kan förväntas återkomma till järnvägen. De deklarationer, som av kommunombuden i de socknar, järnvägen genomlöper, avgivas vid förenämnda sammanträde i Åmål den 30 augusti 1933 om järnvägens nödvändighet för respektive orter, och de löften, som gavs om järnvägens välvilliga benyttjande av ortsborna, därest driften på järnvägen ånyo upptages, har emellertid givit oss stor anledning att se förhoppningsfullt på denna fråga och medgivit oss möjlighet att kunna påräkna minst samma trafik som medeltalet av järnvägens tre första år.
   Att döma av från auktoritativt håll gjorda uttalanden synes det vidare framgå, att en viss förbättring av konjunkturerna även för järnvägarna inträtt - om denna blir konstant får framtiden utvisa. Någon kraftigare ökning i anledning enbart härav har vi således inte vågat räkna med.
   Vad först persontrafiken beträffar utgjorde inkomsten härav år 1929 60,071 kr., år 1930 41,318 kr., år 1931 38,548 kr. och år 1932 36,636 kr. Om vi bortse från det förstnämnda och sistnämnda året så blir medeltalet 39,933 kr. Vissa betydelsefulla vägförbättringar har skett, vilka bidrar till att skärpa konkurrensen med järnvägen, men å andra sidan är landsvägen mellan Åmål och Kättilsbyn obekväm för omnibusstrafik, och synes det av ovan anförda skäl berättigat att med genomförandet av en bekväm motorvagnstrafik räkna med bibehållandet av den persontrafikinkomst, som ungefär motsvarar sagda medeltal eller i runt tal 40,000 kr.
   Inkomsten av godstrafik var år 1929 104,265 kr., år 1930 104,128 kr. och år 1931 111,545 kr. Härav kom år 1931 på vagnslasttrafiken 101,031 kr. Vid konferenser med järnvägens större trafikanter har dessa framhållit järnvägens stora betydelse för dem och utlovat sitt välvilliga stöd vid ett återupptagande av järnvägsdriften. Så har ledningen för Svaneholms bruk förklarat sig kunna tillföra järnvägen en inkomstökning av 50 %, eller omkring 40,000 kr., ifall överenskommelse om kraftleverans från Trollhättan eller Uddeholm kunde träffas och en fullt genomförd utvidgning av driften vid Bruket kunde utföras. På frågans nuvarande ståndpunkt och då avgörande angående kraftleveransen ännu icke torde hava träffats, har vi icke ansett oss kunna beräkna en så stor trafikökning, men synes man vid nuvarande uppåtgående konjunkturer inom träindustrien åtminstone kunna räkna med en därav beroende mindre ökning av omkring 6,000 kr., av vilken ökning vi fört 4,000 kr. på inkomst av godstrafik och 2,000 kr. på extra trafikinkomster. Vi har sålunda upptagit en beräknad inkomst av godstrafik till 115,000 kronor.
   Extra och diverse inkomster tillsammans utgjorde år 1929 4,913 kr., år 1930 8,975 kr., år 1931 11,244 kr. och år 1932 9,803 kr. Det synes berättigat att räkna med 1931 års inkomstsiffra, ökad med dels nyss nämnda 2,000 kr. och dels en påräknad ökad inkomst av hushyror till omkring 1,300 kr. (6 lägenheter om 2 á 1 rum och kök) och beräknas således extra trafikinkomster och diverse inkomster till sammanlagt i runt tal 15,000 kronor.
Inkomsterna från postverket var år 1929 5,187 kr., år 1930 5,024 kr., år 1931 6,173 kr. Sedan järnvägen nedlagts, har postverket ordnat posttransport med billinje och betalar härför 3,650 kr. pr år. Det har vid förfrågan hos vederbörande postdirektion meddelats, att ersättningen till järnvägen i varje fall ansetts väl hög och torde hava kommit att minskas. Vi räkna visserligen med att järnvägen vid ett återupptagande av järnvägsdriften skall kunna återfå posttransporterna, och då åtminstone erhålla samma ersättning, som postverket nu utbetalar, men har vi f. n. helt bortsett från inkomsten från postverket.

    De beräknade inkomsterna blir sålunda:
    Persontrafik ............................................... 40,000 kronor
    Godstrafik ................................................ 115,000    "
    Extra trafikinkomster och diverse inkomster 15,000    "
                                                                     -------------
                                                        Summa 170,000 kronor

   I detta sammanhang vill vi utan att gå in på detaljer nämna några anvisningar för banans blivande ledning i avsikt att stärka järnvägens ställning i konkurrensen med andra trafikmedel. Sålunda synes det bli till järnvägens fördel att träffa överenskommelse med lämpliga omnibuslinjer rörande trafiksamarbetet i fråga om persontrafik med direkta samtrafiksbiljetter. Sådan överenskommelse med billinje kan lämpligen även omfatta samtrafik ifråga om paketgods och såvitt möjligt även annat gods. Exempelvis vore detta av vikt bl. a. för persontrafiken på linjen Hallanda - Kättilsbyn, då persontågen icke blir hindrade med gång till Kättilsbyn.
   För övrigt är överenskommelse med lämpliga personer rörande utfraktning med bil eller hästskjuts av gods från (event. även till) trafikplatserna att rekommendera. Avgiften härför bör läggas på godstransporten. Vidare är det lämpligt att järnvägen överenskommer med lämpliga personer vid obemannade hållplatser och i övrigt i byarna inom banans trafikområde att såsom godsombud mottaga gods dels för utlämning till trafikanter och dels för uppsamling och transport på järnvägen. Dessutom erinras om den stora betydelse en lämplig ackvisitionsverksamhet har, exempelvis genom att överenskomma med trafikanter att dessa ev. mot viss mindre fraktnedsättning förbinda sig att transportera allt sitt ifrågakommande gods på järnvägen. I allmänhet sagt är det sålunda av vikt, att banans blivande ledning ägnar trafikvärvningen, beträffande såväl gods- som persontrafiken, en stor och oavlåtlig uppmärksamhet.

Åter till sidans början

Föregående sida

Nästa sida

Returtåg till innehållsförteckning