Åter till föregående sida? Klicka i bilden ovan

MKJ, Mariestad - Kinnekulle Järnväg Av Rolf Sten

MKJ, Mariestad - Kinnekulle Järnväg

Förhistoria
Skara - Kinnekulle - Vänerns Järnväg, SKWJ (Skara - Gössäter) invigdes 15 december 1887. I orterna mellan Kinnekulle och Mariestad  var man oroade eftersom man nu var  mitt emellan två järnvägar, SKWJ och Mariestad - Moholms Järnväg, MMJ. Det var helt enkelt nödvändigt att skapa en ny järnvägsförbindelse mellan dessa båda järnvägar och på så vis ordna en järnvägsförbindelse mellan Skara och länets residensstad Mariestad.
   Ett antal intressenter sökte koncession för en järnväg mellan Mariestad - Forshem - Gössäter samt utfärdade inbjudan till aktieteckning, intresset från berörda kommuner var mycket stort.
   Koncessionen beviljades 8 juni 1887 och på ett möte 29 september 1888 konstituerades Mariestad - Kinnekulle Järnvägsaktiebolag, MKJ.

Den första styrelsen bestod av landssekreterare A M Bolinder (ordförande), Mariestad, friherre C Klingspor, Råbäck, ingenjör A. Th. Wallenius (verkställande direktör. Se vidstående bild.), Svaneberg, doktor P G Södermark, Mariestad, brukspatron Fr Sköldebrand, Hällekis samt disponent V Lundstedt, Mariestad.   
   Aktiekapitalet uppgick till 333 700 kronor och med ett lån på 305 000 kronor var man klara att förverkliga projektet.

Äskekärr station omkring 1890. Stationshusen på MKJ var ovanliga vid den tiden eftersom dom var uppförda i tegel. Loket på bilden är troligen MMJ nummer 3. Bortåt i bild är i riktning mot Mariestad. Foto: Samling Stig Nyberg.

Banan byggs och invigs
Till entreprenör för järnvägsbygget kontrakterades K G Wallenius ( son till A. Th. Wallenius).
"Den tidiga våren 1889 underlättade järnvägsbyggandet .

Detsamma kunde börja i maj månad. Rälsläggningen begynte i slutet av juli och arbetet var färdigt till avsyning 7 månader efter dess början eller i december 1889. Då hade ändå grusningen försenats genom att tjänligt grus blott fanns på ett ställe utmed banan nämligen vid Österängs station.
Arbetarnas uppförande beskrivs "utan nämnvärt undantag" som gott och mönstergillt".
   Den 27 kilometer smalspåriga, 891 mm, järnvägen mellan Mariestad - Forshem - Gössäter  öppnades för allmän trafik 19 december 1889.

Gössäters station 1923. Stationen var MKJ anslutningsstation med SKWJ. Spåret till Mariestad går bortåt och till höger. SKWJ spår till hamnen Hönsäter vid Vänern går bortåt och till vänster. Foto: Samling Stig Nyberg.
 

Ritningen till vänster visar järnvägarnas inbördes förhållande. Den gröna linjen är SKWJ och den röda MKJ.

Vad fick man för pengarna
1890 redovisade MKJ att kostnaden för hela järnvägsanläggningen uppgick till 522 207 kronor och för dessa pengar hade man fått en 27 kilometer lång järnväg med spårvidden 891 mm.
Rälsen på banan var av stål, tillverkad i Belgien och vägde 14,3 kg/m.
Två stora broar och 6 stationer hade uppförts.
Stationshusen var för den här tiden ovanliga då dessa hade uppförts i tegel.

Forshems station omkring 1890. Till höger i bild är i riktning mot Mariestad. När Kinnekulle - Lidköpings Järnväg, KiLJ, öppnades för trafik 8 december 1898 blev Forshem dess norra ändstation. Foto: Samling Stig Nyberg.

Ritningen till vänster visar de båda järnvägarnas inbördes förhållande. Grön linje är MKJ och den röda KiLJ.

För drift och underhåll av det rullande materielet inleddes ett samarbete med Mariestad - Moholms Järnväg, MMJ.
På MKJ:s bekostnad byggde MMJ ut sitt lokstall i Mariestad med tre platser.
 I Gössäter uppförde MKJ 1889 ett rundstall med två platser och tillhörande vändskiva på 4,9 meter.
  
För persontrafiken hade man köpt 6 personvagnar varav två var något för den här tiden så ovanligt som boggivagnar, övriga vagnar var tvåaxliga.
   För godstrafiken hade man anskaffat 20 stycken tvåaxliga godsvagnar.

Järnvägsbron över Tidan, strax söder om Mariestads station. Året är omkring 1924.
Foto: Svenska Järnvägsföreningens minnesskrift 1926.

Som dragkraft till tågen hade man köpt två tanklok. Det ena köptes 1889 begagnat  från MMJ. Det var MMJ lok nummer 2 tillverkat av den engelska firman Fox & Walker Co. 1873. Loket fick hos MKJ behålla sitt nummer, 2. Lokets axelföljd var C, det vill säga tre drivande axlar.
   Det andra tankloket var nytillverkat av Kristinehamns Mekaniska Verkstad och levererades 1889. Det fick nummer 4 och namnet "MARIESTAD". Axelföljden var 1B.
   Den något udda numreringen av loken berodde på överenskommelse med MMJ att MMJ:s lok hade udda nummer medan MKJ:s lok hade jämna nummer.
MKJ lok 4 "MARIESTAD" omkring år 1895. Foto: Järnvägsmuseet.

 

Och Sedan
Trafiken på banan var samordnad med SKWJ och MMJ vilket innebar att vagnarna var genomgående Skara - Gössäter - Mariestad - Moholm. Lok, lokpersonal och tågpersonal byttes i Gössäter respektive Mariestad.
   Det två lok man hade räckte inte till varför man 1898 köpte ett nytt lok från Motala Verkstad. Tankloket hade axelföljden 1B och fick nummer 6. Några år senare var det dags att köpa ännu ett lok. Den här gången från NOHAB. Tankloket levererades 1903, hade axelföljden 1C och fick nummer 8. Det blev för övrigt det sista loket som anskaffades innan banan såldes till VGJ.
   Sedan lok nummer 8 hade levererat kunde man skrota lok nummer 2 vilket också skedde 1905.

MKJ lok nummer 8 vid lokstallet i Mariestad omkring 1905.
Foto: Järnvägsmuseet.
 

VGJ köper järnvägen
Sedan VGJ 1904 köpt SKWJ och införlivat denna bana i VGJ väcktes tanken att göra en sammanslagning mellan VGJ och MKJ.

Initiativet till detta togs av ingenjör K G Wallenius.
"Då därigenom nåddes samma mål, som legat till grund för tanken på byggandet av en järnväg Skara - Timmersdala - Mariestad eller direkt förbindelse från Göteborg över Skara till Mariestad genom en linje, som till hörde samma förvaltning, tog förslaget fast form".
   22 augusti 1908 undertecknades köpebrevet som gjorde att VGJ för 445 136 kronor och 85 öre blev ägare av MKJ.
   I och med köpet införlivades MKJ helt i VGJ.

Den rullande materielen märktes om med den nye ägarens signatur, VGJ.
   - Lok nummer 4 fick vid VGJ nummer 21 och var i tjänst fram till skrotningen 1916
   - Lok nummer 6 fick vid VGJ nummer 22 och varit tjänst till 1941 då det såldes till Byvalla - Långshyttans Järnväg, BLJ. Där var det i tjänst till banans nedläggning.
1968 köptes det av Museijärnvägen Jädraås - Tallås Järnväg, JTJ, där det fortfarande är i tjänst som dragkraft till museitågen.
   - Lok nummer 8 fick vid VGJ nummer 23 och var i tjänst tills det skrotades 1942.

Föregående sida

Returtåg till innehållsförteckning

© Rolf Sten
mkj_fakta.html senast uppdaterad 2023-01-11