Åter till föregående sida? Klicka i bilden ovan!

MBlJ, Mellersta Blekinge Järnväg Av Rolf Sten

Föregående sida

Nästa sida

MBlJ, Mellersta Blekinge Järnväg

Karlshamns station 1896. Till vänster i bild är i riktning mot Sölvesborg. Foto: Samling Stig Nyberg.

1885 tog landstinget i Blekinge län initiativet i frågan om järnvägarna i länets mellersta och östra delar. Man beviljade 5000 kronor till en undersökning av en järnväg längs kusten från Karlshamn till länsgränsen Kalmar län. Dessutom garanterade man det eller de bolag som byggde en järnväg på denna sträcka ett bidrag på 3000 kronor för varje färdigbyggd bankilometer före år 1895.
   Man tillsatte även en kommitté under ledning av landshövdingen greve R Horn.
Kommittén uppdrog åt civilingenjören E Qvistgaard att göra ett plan- och kostnadsförslag på en smalspårig, 1067 mm, järnväg mellan Karlshamn och Gullberna (några kilometer norr om Karlskrona.)
Vid ett möte i Ronneby 12 januari 1886 tillsattes en interimsstyrelse. Denna sökte koncession baserad på den upprättade järnvägsplanen. Väg- och Vattenbyggnadskåren uppmanade interimsstyrelsen att komplettera koncessionsansökan så att den även skulle omfatta sträckan Gullberna till Karlskrona. Planen kompletterades med denna sträcka och koncessionsansökan skickades.
     Det befintliga järnvägsbolaget Karlskrona - Växjö Järnväg (CWJ, öppnad för trafik 5 augusti 1874) skulle på det här viset få en konkurrerande järnväg bredvid sin redan existerande normalspåriga (1435 mm) bandel mellan Gullberna och Karlskrona.
Förhandlingarna mellan de båda bolagen kärvade varför interimsstyrelsen begärde att få koncessionen beviljad på bandelen Karlshamn till Gullberna för att vid ett senare tillfälle söka få en uppgörelse med CWJ. Detta beviljades 22 oktober 1886.
     11 januari 1887 konstituerades Mellersta Blekinge Järnvägsaktiebolag (MBlJ) och bolagsordning fastställdes. Den beviljade koncessionen för sträckan Karlshamn - Gullberna överfördes till bolaget.
    Bolagets första styrelse bestod av landshövdingen greve R Horn (ordförande), amiralen F W von Otter, konsuln E Meijer, häradshövdingen A Lilienberg samt possessionaten G Wrede.
     Som entreprenör för banbygget kontrakterades ingenjören och greven Fr Arv:son Posse. Kontraktssumman uppgick till 1 490 000 kronor, exklusive rullande materiel. Banan skulle vara klar för trafik senast 1 oktober 1889.
    Förhandlingarna med CWJ om banansträckning mellan Gullberna och Karlskrona fortsattes. Bland annat diskuterades att lägga in en tredje skena i CWJ:s spår.
Slutresultatet blev dock att MBlJ skulle få anlägga ett eget spår parallellt med CWJ:s. Koncession beviljades 2 december 1887.
     Bolaget ansökte även om koncession på ett 1 kilometer långt bispår mellan Djupadal och Kallinge. Detta beviljades 22 juni 1888.
    För bandelen Gullberna - Karlskrona tecknades ett kompletterande kontrakt med entreprenören Posse.

Bräkne-Hoby station 1900. Till vänster i bild är i riktning mot Ronneby. Foto efter gammalt vykort samling Rolf Sten.


Bräkne - Hoby station omkring år 1930. Foto: Stig Nyberg.

    Banan öppnades för allmän trafik mellan Karlshamn och Pantarholmen, strax före Karlskrona, 8 juni 1889. Den återstående delen in till Karlskrona öppnades 23 november samma år.
    Bilden nedan visar Ronneby Redd omkring år 1924. Foto: Svenska Järnvägsföreningens minnesskrift 1926. 
    Rälsen på banan vägde 17,2 kilo per meter och den största tillåtna hastigheten sattes till 30 kilometer i timman.
     Inför banans byggande och öppnande för allmän trafik köptes fem stycken tanklok. Tre lok med axelföljd 1 B levererades från Kristinehamns Mekaniska Werkstad 1887. Loken numrerades 21, 22 och 23 och fick namnen "RUDOLF HORN", "RONNEBY" respektive "HOBY"
    1888 levererades det tredje och fjärde loket, axelföljden var C. Även dessa lok kom från KMW. Loken fick nummer 24 och 25 och namnen "G LAGERSTRÅLE" samt "F W VON OTTER".
    1895 levererades ytterligare ett tanklok, den här gången från Nydqvist & Holm, NOHAB, i Trollhättan. Loket som hade axelföljden 1 C fick nummer 26.
   1900 levererades ännu ett tanklok från KMW. Loket hade axelföljd 1 C och fick nummer 27.
  1898 slöts avtal med Östra Blekinge Järnvägsaktiebolag (ÖBlJ) vilket gav ÖBlJ rätt att med sina tåg trafikera linjen Gullberna - Karlskrona.

Bilden ovan visar ett snälltåg passerande Mie-ån i Karlshamn. Foto: Svenska Järnvägsföreningens minnesskrift 1926.

   En utökning av MBlJ järnvägsnät skedde år 1902 då MBlJ köpte Västra Blekinge Järnvägar (VBlJ) av Karlshamn stad. Sedan köpet godkänts tillträdde MBlJ denna bana 1 januari 1903.

Merserum station , senare stavat Märserum, omkring år 1910. Foto: Stig Nyberg.

     Det fanns stora effektivitets- och rationaliseringsvinster att hämta om alla smalspårsbanorna mellan Kristianstad och Karlskrona kunde samlas under en förvaltning. MBlJ hade ju 1902 förvärvat VBlJ och nu vändes blickarna mot den bandel som "saknades", Sölvesborg - Kristianstads Järnväg (SCJ).
     1905 lämnade MBlJ ett bud på SCJ. Budet var på 1 675 000 kronor och efter betänketid accepterades budet. 24 november skedde det formella köpet av SCJ. Tillträdesdatumet bestämdes till 1 januari 1906.
     Inför det här köpet hade MBlJ bestämt sig för att bolaget skulle få ett mer passande namn. Efter vederbörligt tillstånd infördes nu från den 1 januari 1906, bolagets nya namn, Blekinge Kustbanor, BKB. Se dessa i fortsättningen.

Ronneby lokstall 1897. Från vänster lok MBlJ 27, 28 samt Bredåkra - Tingsryds Järnvägs lok 52. Foto: Samling Stig Nyberg.


Trensum station omkring år 1940. Foto: Stig Nyberg.

 

Föregående sida

Nästa sida

Returtåg till MBlJ "innehållsförteckning"