Return tp previous page
Åter till föregående sida?
Klicka i bilden ovan

Karlshamn - Vislanda Järnväg
Vislanda - Bolmens Järnväg
Karlshamn - Vislanda - Bolmens Järnväg

Av Rolf Sten

Previous page Föregående sida   Nästa sida Next page

KWJ, Karlshamn - Vislanda Järnväg 
Vid stadsfullmäktiges i Karlshamns sammanträden 15 juli 1864 anhöll sjökapten H A Shutt Att staden skulle utföra en undersökning för en järnväg mellan Karlshamn och någon lämplig punkt vid Södra stambanan. En kommitté tillsattes och den gav i uppdrag till löjtnanten W Ganger att göra undersökning, ritningar och kostnadsförslag till en normalspårig järnväg från Karlshamn via Ålshult vid sjön Åsnens södra strand till Vislanda. Förslaget överlämnades i maj 1865.
   Svårigheter att anskaffa kapital gjorde att järnvägsfrågan vilade fram till 1869 då den åter blev aktuell. En ny kommitté bildades vilken åter anlitade W Ganger som ombads att omarbeta sitt tidigare förslag. Han lämnade fram tre olika alternativ varav ett antogs. Vissa tvivel angående hans beräkningar gjorde att man anlitade löjtnanten i Väg- och Vattenbyggnadskåren, E Sandell, för att göra ett nytt förslag på en järnväg Karlshamn - Vislanda.
   Sandell lämnade ett förslag på en smalspårig, 1067 mm, järnväg vilken var kostnadsberäknad till 1 900 000 kronor.
Vy över Karlshamn år 1924
Bilden ovan visar en vy över Karlshamn. Året är troligen 1924. Foto: Svenska Järnvägsföreningens minneskrift 1926.

   
Det här förslaget antogs av Karlshamns stadsfullmäktige och 19 september 1870 hölls ett möte med alla intressenterna. Man beslöt att bilda Karlshamn - Vislanda Järnvägsaktiebolag, KWJ. En interimsstyrelse tillsattes och i och med att bolagsordningen fastställdes 23 februari 1871 kunde den första styrelsen utses. Den bestod av vice konsuln KWJ-styrelsens förste ordförande  E F MeyerEdv. Meyer (ordförande) se bilden till vänster, grosshandlaren C G Berg, kustchefen S Landergren, borgmästaren L V Lothigius samt konsuln S A Hellerström.
    Koncession söktes och den beviljades 19 januari 1872.
Efter vissa ändringar av järnvägens sträckning, speciellt längs sjön Åsnan, startade järnvägsbygget i början av februari 1872 under ledning av E Sandell.
    Med en arbetsstyrka på ibland upp till 1200 personer bedrevs bygget så snabbt att järnvägen kunde invigas och öppnas för allmän trafik 29 juni 1874.
  Järnvägens första lok levererades 1873. Det var tillverkat i England av firman Avonside. Loket som fick namnet "Carlshamn" var ett tanklok med axelföljden 1B, det vill säga 1 löpaxel följd av 2 drivande axlar. Tjänstevikten var 6,9 ton. Lokets första tjänstgöring var i slutfasen av banans byggnad.
   Banans längd var 78 kilometer och spårvidden 1067 mm. Rälsvikten var från början 17,2 kilo per meter men byttes efterhand så den 1925 var 24,8 kilo per meter i hela huvudspåret Karlshamn - Vislanda.
   Största tillåtna hastighet var från början 32 km/tim men i takt med banans förbättring har den höjts så att den 1925 var 60 km/tim.

KWJ engine No 9 at Torne station year 1893
Karlshamn - Vislanda Järnväg. KWJ lok nummer 9 "BLEKINGE" med tåg på Torne station 1893. Foto: Nybergska samlingen, Sveriges Järnvägsmuseum.

Train at Ryd year 1920
Karlshamn - Vislanda Järnväg. Tåg på bangården i Ryd på 1920-talet. Foto: Nybergska samlingen, Sveriges Järnvägsmuseum.


Källor: Svenska Järnvägsföreningens 50-års skrift från1926, Svensk järnvägsstatistik samt järnvägsdata.

Till sidans början. To page top
 
Previous page Föregående sida   Nästa sida Next page

  Return to KWJ, ViBJ, KVBJ table of content
  Returtåg till KWJ, ViBJ, KVBJ "innehållsförteckning"

© Rolf Sten
kvbj_fakta.html senast uppdaterad 2011-11-30