Fakta BTJ, Bredåkra - Tingsryds Järnväg, facts BTJ

Åter till föregående sida?
Klicka i bilden ovan
BTJ, Bredåkra - Tingsryds Järnväg

Av Rolf Sten

Föregående sida

Nästa sida

BTJ, Bredåkra - Tingsryds Järnväg
1871 gjorde ingenjören A Sjögren en undersökning och en kostnadsberäkning för en järnväg mellan Växjö och Ronneby redd. Tillräckligt intresse för byggande av en järnväg fanns inte utan frågan kom att bli vilande till 1885 då förslaget åter aktualiserades. Det lyckades inte den här gången heller då intresset för aktieteckning inte var tillräckligt.
I början av 1890-talet väcktes åter frågan av revisionssekreteraren A Lilienberg. 7 januari 1891 kallade han till ett möte där han talade för en järnväg från Bredåkra station vid Mellersta Blekinge Järnväg, MBlJ, till Tingsryd.
   Vid mötet utsågs en interimsstyrelse som skulle jobba för att få järnvägen till stånd. Ett flertal alternativa sträckningar diskuterades. Kaptenen vid Väg- och Vattenbyggnadskåren C Schmidt gjorde upp ritningar och kostnadsförslag för de olika alternativen. Till exempel var linjen Bredåkra - Hallen - Örmo - Tingsryd kostnadsberäknad till 864 000 kronor.
Intilliggande bild visar BTJ förste styrelseordförande, häradshövdingen A A Lilienberg.
12 januari 1893 söktes koncession för sträckan Bredåkra - Hallen - Öljehult - Tingsryd. Koncessionen beviljades 6 oktober 1893 och den 27 april 1894 konstituerades Bredåkra - Tingsryd Järnvägsaktiebolag (BTJ)
Den första styrelsen bestod av A Lilienberg (styrelsens första ordförande) Ronneby, J G Ohlsson, Backaryd, J Magnusson, Öljehult, Aug. Johansson, Djuramåla samt G Wrede, Djupadal.
Nu blev även Konga kommun intresserade och erbjöd sig teckna aktier under förutsättning att järnvägen drogs genom kommunen. Detta bifölls av bolaget och den ändrade linjesträckningen godkändes 18 januari 1895.
December 1894 tecknades avtal med C A Borgström. För 280 000 kronor skulle han svara för byggandet av järnvägen. I detta pris ingick inte husbyggnaderna, räls och rullande materiel.
Bilden visar BTJ förste trafikchef, E von Otter.
15 september 1896 öppnades järnvägen för allmän trafik. Järnvägens spårvidd var 1067 mm och längden 40,6 kilometer. Rälsvikten var 17,2 kilo per meter och den största tillåtna hastigheten var satt till 40 km/tim.
Avtal tecknades med MBlJ om att BTJ tåg skulle få använda MBlJ spår mellan Bredåkra och Ronneby. Man tecknade även avtal med Växjö Tingsryd Järnvägsaktiebolag om genomgående tåg Växjö - Ronneby.
   De första två ångloken inköptes 1895. Dessa var tanklok med axelföljden C (tre drivande axlar) och var tillverkade av Nydqvist & Holm i Trollhättan. Loken fick inventarienumren 1 och 2 och som vanligt på den här tiden fick de namn, "LILIENBERG" respektive "TINGSRYD".
   1900 köptes ytterligare ett ånglok. den här gången var det ett tanklok med axelföljden 2B (2 löpaxlar och två drivande axlar) tillverkat av Kristinehamns Mekaniska Werkstad. Loket numrerades som nummer 3 men fick inget namn.
   1917 köptes ytterligare ett tanklok. Den här gången ett begagnat från Blekinge Kustbanor (BKB). Det var BKB nummer 17 (MBlJ 17), tillverkat av Kristinehamns Mekaniska Werkstad 1886 som vid BTJ numrerades som nummer 4.
   1920 anskaffades det sista nya loket till BTJ. Även nu blev det ett tanklok, axelföljd 1C1 och tillverkat av Henschel.
  Vid BTJ invigning 1896 bestod vagnparken av tre tvåaxliga personvagnar samt en personboggivagn. Vidare fanns 1 kombinerad tvåaxlig postvagn samt 44 tvåaxliga godsvagnar.

Konga station vid BTJ
  Ovanstående bild kommer från Svenska Järnvägsföreningens historik 1926. Den visar tågmöte i Konga. Det vänstra tåget är på väg mot Ronneby och det högra till Tingsryd.

   Den nya järnvägen beskrevs så här av Svensk Järnvägsstatistik:
Linien Bredåkra - Tingsryd, tillhörande Bredåkra -Tingsryds jernvägsaktiebolag och utgående från Bredåkra station vid Mellersta Blekings jernväg, framgår derifrån i nordvestlig hufvudriktning till Tingsryds by i Tingsås socken, Konga härad af Kronobergs län. Uti den samtidigt med koncessionens beviljande och bolagsordningens fastställande den 6 Oktober 1893 godkända planen for denna anläggning medgafs viss ändring den 18 januari 1895, sedan förut vilkoren for koncessionen i viss del ändrats den 16 November 1894.
Den färdiga anläggningen öppnades den 15 September för trafik vid stationerna Bredåkra, Ettebro (6 kilometer), Backaryd (13 km.), Hallabro (19 km.), Räfsmåla (26 km.), Konga (30 km.), Hensmåla (35 km.) och Tingsryd (41 km.; alla afstånden räknade från Bredåkra).
   Ovanstående bild kommer från Svenska Järnvägsföreningens historik 1926. Den visar Backaryds station. Tåget på bilden är på väg mot Tingsryd.

1926 såldes järnvägen till Blekinge Kustbanor (BKB) och kom därefter att helt inkorporeras i detta bolag. Vad hände sedan? Se BKB.

I Svenska Järnvägsföreningens Minnesskrift från 1926, avsnittet om BKB beskrivs järnvägens sträckning och dess omgivningar med dessa ord (Description of the line and its surrorundings):

Bredåkra - Tingsryd järnväg, 41 km.
Järnvägen trafikerar f. n. med sina tåg Blekinge kustbanors linje mellan Ronneby och Bredåkra (se Blekinge kustbanor).
Från Bredåkra viker banan av åt nordväst och framgår genom en bördig dalgång mellan Bredåkrafälten och Skurup samt över bäcken vid Möllenäs fram till Ettebro station. Från denna station går banan mellan lövklädda åsar och utefter Bäckasjön och Bäckasjögölen till Backaryds station, belägen i ett större, vackert samhälle med betydande stenindustri. Trakten är rik på vackra småsjöar. Därefter går järnvägen i kargare natur genom Vierydsåns dalgång fram till Hallabro station och därifrån till Vermanshults hållplats. I närheten ligga betydande stenbrott, i vilka brytes en särdeles vacker granit för slipning i finare stenarbeten. Barrskogen tar nu helt vid, Tattamåla hållplats passeras och man är inne i Småland, där Ronnebyån följes fram till Konga station. Vid Konga bedrives den största industriella verksamheten utefter banan, och Konga pappersmassefabriks produkter av kemisk trämassa, sulfitsprit m.m. ha vidsträckt avsättning. Norr om Konga går banan åt väster till Hensmåla station, vackert belägen vid St. Hensjön. Längs sjön Tiken fortsätter linjen slutligen till Tingsryds station, föreningsstation med Växjö - Tingsryd järnväg och ägd av Bredåkra - Tingsryd järnväg. Tingsryds municipalsamhälle är en livlig handelsplats. På andra sidan sjön Tiken ligger Tingsryds luftkurort med badhotell, vackert beläget i barrskog. Sommartid finnas regelbundna ångbåtsförbindelser över sjön till kurorten från stationsparken.

Ovanstående bild kommer från Svenska Järnvägsföreningens historik 1926. Den visar Tingsryds station. Föreningsstation med Växjö - Tingsryds Järnväg, VTJ. Åt höger i bild gick järnvägen mot Bredåkra och åt vänster mot Växjö.

Källor: Svenska Järnvägsföreningens 50-års skrift från 1926, Svensk järnvägsstatistik samt järnvägsdata.

Föregående sida

Nästa sida

Returtåg till BTJ innehållsförteckning