Om Historiskt Kartor Normalspår Smalspår Rullande Signaturer Stationer Diverse Huvudsida

Return to previous page
Åter till föregående sida?
Klicka i bilden ovan


ÅJ, Åg - Wintjerns Järnväg
 
    
 

Av Rolf Sten


Karta över Åg - Wintjerns Järnväg 
 Karta över Åg-Wintjerns Järnväg samt kommunikationsleden Wintjern - Åg - Svartbäcken - Korsån - Korsån (GDJ). (Observera att kartan är 104 kb stor.)
Klicka på pilen till vänster

ÅJ byggdes av Stora Kopparberg och var avsedd endast för bolagets egen godstrafik. Spårvidden var 891 mm och banan blev totalt 21 kilometer lång och trafiken startade 1883.
   Från början utgick banan från en punkt i Wintjern som låg någon kilometer nedanför den senare anlagda Wintjerns station vid Dala - Ockelbo - Norrsundets Järnväg (DONJ). ÅJ fortsatte sedan via Åg:s masugn till Svartbäckens lastplats vid sjön Hinsen. 1887 anslöts ÅJ till DONJ vid Wintjerns station. Observera att järnvägen aldrig hade någon allmän trafik och därför aldrig hade någon officiell signatur. Därför förekommer det minst två olika inofficiella signaturer, ÅJ eller ÅWJ.
Blå linje anger ÅWJ spår på Wintjerns station
 Blå linje anger ÅJ spår på Wintjerns station

Bilden nedan visar ångloket "ÅG" med några lastvagnar samt den så kallade "Kungavagnen". Bilden är tagen i Åg omkring år 1888. Foto: Stig Nyberg
Loket "ÅG" med vagnar. 
 Som dragkraft köptes ett ånglok från Kristinehamns Mekaniska Werkstad. loket döptes till "ÅG".
1900 köptes ett nytt kraftigare ånglok, axelföljd 1B, kallat "Tysken" eftersom det var tillverkat av Orestein & Koppel (uppgifterna om det tyska loket är mycket vaga). Loket "ÅG" kom senare att överföras till gruvförvaltningen i Wintjern.
1902 inköptes ytterligare ett ånglok, "KORSÅN" tillverkat vid vagn & maskinfabriken i Falun. Loket hade axelföljden C men det visade sig ganska snart att loket var "baktungt" och gick väldigt dåligt i spåret. Det skickades därför ganska omgående tillbaka till Falun för komplettering och montering av en löpaxel under hytten. Den nya axelföljden blev C1.

   ÅJ var en del av Bergslagets kommunikationsled för transport av sina produkter. Malm och träkol fraktades till masugnen i ÅG där tackjärnet producerades. Detta fraktades sedan vidare på ÅJ till Svartbäckens lastplats där det lastades om till pråmar som bogserades över sjön Hinsen till Korså Bruk. I bruket förädlades järnet ytterligare varefter det transporterades med en 3 kilometer lång hästbana från Korså Bruk till sjön Hyen, omlastades åter till pråmar och bogserades över till Korsåns station vid Gävle - Dala Järnväg.
    Masugnen i Åg lades ned 1928 vilket innebar att banan inte längre behövdes för järntransporterna. I fortsättningen blev det transport av timmer och träkol.

Svartbäcken, ÅJ:s södra ändpunkt. Midsommarfirande omkring 1910. Loken ÅG och KORSÅN har på lövade boggivagnar transporterat midsommarfirare
Svartbäcken, ÅJ:s södra ändpunkt. Midsommarfirande omkring 1910. Loken ÅG och KORSÅN har på lövade boggivagnar transporterat midsommarfirare vilka har äntrat en av pråmarna för vidare bogsering till Korså Bruk och midsommarfestligheterna. Foto: Samling Rolf Sten

ÅJ engine "KORSÅN" at Wintjern year 1935
Wintjern i slutet av 1930-talet. Loket "KORSÅN" med tillkopplad DONJ-snöplog på väg från Wintjerns station och ut på linjen mot Åg. Foto: Samling Rolf Sten.


    Efterhand minskade transporterna på järnvägen. På den 6 kilometer långa sträckan Svartbäcken - Brattberget upphörde trafiken och spåret revs 1940. På sträckan Brattberget - Åg upphörde trafiken 1946 och den 5 kilometer långa sträckan revs 1946. Den sista sträckan från Åg till någon kilometer hitom Wintjern revs åren 1947-1948.
    Träkolsvagnarna, L 509-521, såldes 1936 till DONJ. Personvagnen "kungavagnen" lämnades i Åg:s lokstall. Efter en tid flyttades den till Korså Bruk där den stod till 1967 då den skänktes till Museisällskapet Jädraås - Tallås Järnväg (JTJ). Vagnen är idag fullt driftduglig.
 Teckning av loket "KORSÅN" Tecknad av Sten Billberg
     Ångloken "ÅG" och "Tysken" skrotades medan ångloket "KORSÅN" (se vidstående bild), 1948, såldes till Dannemora gruvor. Det var i drift fram till slutet av 1950-talet. 1961 överläts loket till den nybildade föreningen 891-järnvägarnas Museisällskap. Numera känt som Museisällskapet Jädraås - Tallås Järnväg (JTJ). Här återfinns nu det "gamla" ÅWJ-loket och fortfarande fullt tjänstdugligt.


 
  Returtåg till Historiskt och sidan "smalspåriga järnvägar"

© Rolf Sten
awj.htm senast uppdaterad 2009-01-12