Rullande Materiel (rolling stock) 
   
Första överhettningsloket med system Schmidt.
First steam-engine with overheating system Schmidt
Följande är kopierat ur en broschyr som Nydqvist & Holm, år 1905, gav ut i samband med att man levererade det första svenska loket med överhettningssystem system Schmidt.

 


NYDQVIST & HOLM
           -------------
   TELEGRAFADRESS:
     WERKSTADEN

Bilden visar Berglslagernas Jernvägars överhettningslokomotiv  BJ A5 2


ÖFVERHETTNINGSLOKOMOTIV FÖR BERGSLAGERNAS JERNVÄGAR LEVERERADT
AF NYDQVIST &, HOLM, TROLLHÄTTAN

S. H. T,

      Det gynnsamma resultat , som i utlandet ernåtts med öfverhettad ånga å lokomotiv enligt Schmidts system, har föranledt oss att träda i förbindelse med uppfinnaren för tillgodogörandet af systemets fördelar vid svenska jernvägar. Sedan vi sålunda förvärfvat tillverkningsrätten för Skandinavien, tillåta vi oss härmed fästa Eder uppmärksamhet på de möjligheter till driftkostnadernas nedbringande, som förefinnas vid användandet af högt öfverhettad ånga å lokomotiv enligt Schmidts system.
      Den öfverhettade ångans fördelar har sin grund deri, att den minskar cylinderkondensationen hvilken vid våt ånga i ett, vanligt lokomotiv med tvillingmaskin kan uppgå till 40 % eller med andra ord: 40 % af den i pannan genererade ångan går förlorad utan att uträtta något nyttigt arbete.
     Möjligheten att hindra cylinderkondensationen är större i samma mån som öfverhettningen är hög, hvadan andra system, som arbeta med lägre öfverhettning, ej åstadkomma så stor ångbesparing. Schmidts öfverhettare, anordnad i tuberna, utmärker sig derjemte för reglerbarhet och åtkomlighet af alla dess delar.
      Utom den direkta vinsten af lägre kolförbrukning genom minskad kondensation mot cylinderväggarne kunna större cylindrar användas, hvarigenom lokomotivets dragkraft ökas; eller kan pannans 1ifslängd vid samma effekt af lokomotivet som förut betydligt förlängas, då vid minskad ångåtgång pannan ej så mycket anstränges. En bidragande, orsak härtill är äfven de låga ångtryck, som med fördel äro användbara vid öfverhettad ånga .
     Det är sålunda klart att begagnandet af öfverhettad ånga erbjuder stora ekonomiska fördelar, och hafva äfven under den korta tid, som systemet varit kändt, många jernvägsförvaltningar skyndat att tillgodogöra sig dess fördelar,. Ibland den stå preussiska statsbanorna främst med 181 st öfverhettnings- lokomotiv. dels levererade , dels under tillverkning. Utom vid övriga tyska Jernvägar har systemet införts vid belgiska, rysk ,Österrikiska och ungerska Jernvägar.
       I Sverige har det första öfverhettningslokomotivet levererats af oss till Bergslagernas Jernvägar. Derjemte är ett dylikt under tillverkning för Statens Jernvägar.
       Vi meddela på nästa sida (se nedan) resultatet af mätningar, utförda i tågtjenst å Bergslagernas Jernvägar dels med ofvannämnda öfverhettningslokomotivet och dels med ett vanligt snälltågslokomotiv af samma typ.
      Trollhättan i Augusti 1905
       NYDQVIST & HOLM

Jämförande profkörningar mellan de äldre af jernvägens snälltågslokomotiv (lok n:o 51) och det nya lokomotivet n:o 52 med öfverhettning (system W Schmidt) i snälltågen 1 och 2 å linien Åmål - Göteborg den 4, 5, och 7 Aug. 1905.

Lok. af samma typ Be-
sparing
i %
medelst
Lok. 52
Utan
Öfverhettning 
Med
Öfverhettning
Lok. 51
4 - 5
-----
Lok. 52
5 - 6
-----
8
Lok. 52
6 - 7
-----
Lok. 52
Medeltal
Utgjorda vagnaxelkilometer.  8364  9512 9512 9512
Framförd bruttolast, Tonnkilometer…  61042,9  67596,7 66825,9 67211,3
Kolförbrukning…. Kg  3425  2905 2825 2865
Vattenförbrukning… liter.  23675  20640 20240 20440
Vattenförbrukning pr kg. kol… liter  6,9  7,1 7,2 7,1
kolförbrukning pr 100 vagnaxelkm…. Kg.  40,9  30,5 29,7 30,1 26,4
Vattenförbrukning pr 100 vagnaxelkm…. Liter  283      215 24,0
Kolförbrukning pr tonnkilometer bruttolast … Kg.  0,0561  0,0430 0,0423 0,0426 24,1
Vattenförbrukning pr tonnkilom. Bruttolast . L.  0,388      0,304 21,6
Ångans medeltemperatur å linien Åmål - Mellerud & Mellerud - Åmål…............. 
Ångans medeltemperatur å linien Mellerud - Göteborg & Göteborg - Mellerud….....
Ångans maximitemperatur å linien Mellerud - Göteborg & Göteborg - Mellerud.............
275 
280 
290 

    Anm. Vid beräkning af bruttolasten hafva personvagnarne uppförts med half last.
    Stenkol: Prima Lambton Walsend.
Åmål den 10 Aug. 1905

O. NYSTRÖMMER.

Vad hände sedan med loket

Loket som hade tillverkningsnummer 775 registrerades vid Bergslagernas Järnvägar, BJ, som A nummer 52. När BJ förstatligades 1948 fördes loket över i SJ:s littrerings- och nummersystem där det kom att bli SJ C7 1814.
Loket slopades 1967.
Wolf Clarke, ordförande i NOHAB:s ångloksklubb, berättar vad som hände sedan:
"I samband med lokets försäljning/överflyttning till NOHAB-fabriken där en grupp entusiaster hade slagit vakt om lokets öde, fördes loket tillfälligt över till JVM. Loket friköptes av firman NOHAB/Bofors ett halvt år efter ankomst till NOHAB 1973 för summan 15 000 kr och skänkte loket för en krona till de NOHAB-anställda entusiaster som hade initierat lokets räddning och bildat NOHABs Ångloksklubb, en förening som i begynnelsen var öppen endast för NOHAB anställda . I gåvobrevet fanns ett förbehåll som vi i NOHABs ångloksklubb först 1992-11-30 fick hävt. Loket är sedan dess helägt utan förbehåll av NOHABs Ångloksklubb i Trollhättan." 

To page top


Retur till historiskt "rullande" innehållsförteckning




© Rolf Sten
bj_52..html senast uppdaterad 2014-07-26