Åter till Rullande huvudsida? Klicka i bilden ovan

Snälltågslok vid Uppsala - Gävle Järnväg, UGJ Av Olof Palm

Innehållsförteckning
(Gör ditt val och klicka på den lila pilen make your choice and click at the arrow)

	A-LOKEN 1, 2 , 3 ,4, 10 (UGJ express engine class A)
	B-LOKEN 22, 23, 24 (UGJ express engine class B)
	Ba-LOKEN 25, 26 (UGJ express engine class Ba)
	Bb-LOKEN 30, 31, 32, 33 (UGJ express engine class Bb)

Stora och små! Till vänster UGJ tanklok nummer 15 litt C. Levererat från Motala Verkstad 1890 och avsett som dragkraft till lokaltågen. Till höger det fyrcylindriga kompoundloket Bb nummer 25 levererat från NOHAB 1913 och avsett som dragkraft till snälltågen. Fotot taget 1915 på Gävle Södra. Foto: Stig Nyberg.

A-LOKEN (UGJ express engine class A)

	Historik UGJ A-lok (History)
	Tekniska data (Technical data)
	Dragkraft & effektkurvor (traction power & effect cam diagram)

 

Historik UGJ A-lok (History)

UGJ lok nummer 4 "RASK" i orginalutförande. Bilden är troligen tagen 1875. Foto: Samling Rolf Sten

Redan 1873 - ett år innan UGJ skulle invigas - levererades de första tre B1-2* loken från Nydqvist & Holm i Trollhättan. De hade numren 1, 2 och 3. Nr 4 kom 1874 och nr 10 1875.
De var de första normalspåriga loken med denna hjulställning som tillverkades i Sverige och loktypen blev inte vanlig.
Det är naturligtvis inte helt korrekt att kalla dessa små våtånglok för snälltågslok. Några snälltåg framfördes inte på UGJ den tiden. Hastigheten på banan var satt till 30 km/h och tågen gjorde givetvis uppehåll vid varje station.
    Fram till tiden för anskaffandet av de stora snälltågsloken var de emellertid den väsentliga dragkraften i person- och sedermera snälltåg. Ursprungligen var sth* satt till 85 km/h men sänktes på 1910-talet till 70 km/h.
   Vid leveransen var loken utrustade med hög kopparkransskorsten på vilken numret satt. På hytten fanns en fyrkantig skylt med namnet. Det var soldatnamn med antydan om lokens förväntade egenskaper; Rask för nr 1, Färdig för nr 2, Snäll för nr 3, Flink för nr 4 och Snabb för nr 10. Ägarskylt saknades.
    Från början var loken helt obromsade men tendrarna bromsades med skruvbroms, som via träblock verkade på ett hjulpar. Oljelamporna fick sitta kvar under hela lokens livstid.
    Under åren gjordes naturligtvis åtskilliga förändringar. Utöver sedvanliga pannbyten och revisioner utbyttes originalskorstenarna redan omkring 1890 mot koniska plåtskorstenar med turbingnistsläckare. Namnskyltarna togs ner och ersattes med ovala ägarskyltar.
    1907 skrotades fyran, som var med i en sällsam tågurspårning vid Buddby lastplats strax söder om Örbyhus nyårsaftonen 1897 och som aldrig hämtade sig riktigt efter den händelsen. Samma år såldes tvåan till GDJ. Övriga lok försågs 1906-07 med ångbroms, som via järnblock verkade på drivhjulen och sedermera med vakuumbromsarmatur, vars ejektor gick in i sotskåpet på vänster sida. I varje fall ettan och tian fick på 20-talet KK-broms och dessutom nya och bredare hytter.
    Fram till 1907 då de fick avlösning av de stora loken var tjänsten ofta hård med för den tiden tunga tåg. Vid den omnämnda olyckan på nyåret 1897 framförde fyran 24 axlar.
    Lokens sista tjänstgöring blev i lätta persontåg på Ockelbobanan. 1931 var de alla avställda. Vid förstatligandet 1933 slopades och skrotades nr 3 genast, medan de två återstående maskinerna stod kvar vid lokstallarna vid Sörby fram till 1934 dock utan att ommärkas.
Som ett kuriosum kan omnämnas att under sommaren 1910 var trean uthyrd till MYJ* under ett par månader till det facila priset av 20 kr/dag. Man kan undra om inte skåningarna kunde låna lok på närmare håll.

*B1-2 = Denna kombination talar om följande: B = loket har två drivande axlar. 1 = efter de drivande axlarna har loket en axel utan drivning. Siffran ett efter bindestrecket står för tendern, i det här fallet har den två axlar.
Sth = största tillåtna hastighet.
MYJ = Malmö-Ystads Järnväg

Vill Du läsa mer om loken vid UGJ så rekomenderas boken: Uppsala - Gäfle Järnvägar, lokomotiven och deras personal. Den är skriven av Bernt Forsberg och utgiven av Frank Stenvalls förlag. ISBN 91-7266-135-6

Vill Du läsa mer om HELA UGJ finns en reproduktion av UGJ: 50-års historik 1874 - 1924 att köpa. Klicka HÄR för mer information

   

Dragkraft & effektkurvor (traction power & effect cam diagram)

Den gula kurvan anger dragkraften och den svarta anger effekten.

    Dragkraft och efektkurvorna visar att loken var "undercylindrade", det vill säga pannan hade högre ångbildningsförmåga än vad maskineriet förbrukade även vid hög fyllning - under förutsättning förstås att de eldades ordentligt. Sålunda planar effektkurvan ut vid cirka 400 HP i stället för att bilda ett maximum vid en så kallad gynnsammaste hastighet.

Retur till sidan"UGJ snälltågslok"

© Rolf Sten
ugj_a.htm senast uppdaterad 26 april 1999