Om Historiskt Kartor Normalspår Smalspår Rullande Signaturer Stationer Diverse Huvudsida

Return to previous page
Åter till föregående sida?
Klicka i bilden ovan


BKJ, Bånghammar - Klotens Järnväg

Av Rolf Sten

Facts Snabbfakta BKJ, Bånghammar - Klotens Järnväg (2013-08-03) 

Bånghammar, station på Frövi - Ludvika Järnväg, öppnad för trafik 8 oktober 1873. På bilden pågår arbetet med att ansluta Bånghammar - Klotens Järnväg
Bånghammar, station på Frövi - Ludvika Järnväg, öppnad för trafik 8 oktober 1873. På bilden pågår arbetet med att ansluta Bånghammar - Klotens Järnväg. Bilden är tagen någon gång under åren 1875 - 1877. Foto: Nybergska samlingen, Sveriges Järnvägsmuseum

Ritning Bånghammar 1875.
Ovanstående ritning visar Bånghammar 1875. Vill du se en större ritning? Klicka i bilden ovan (öppnas i nytt fönster). Ritningen levererad från Christer Fredriksson.

Rritning Bånghammar 1919
Ovanstående ritning visar Bånghammar 1919. Vill du se en större ritning? Klicka i bilden ovan (öppnas i nytt fönster). Ritningen levererad från Christer Fredriksson.

Stationshuset i Bånghammar omkring 1912. Jämför med föregående bild. Foto efter gammalt vykort.
Stationshuset i Bånghammar omkring 1912. Spåret till höger är mot Kloten. Jämför med föregående bild. Foto efter gammalt vykort.

Klotens station year 1900
Klotens station omkring år 1900. Stationshuset inrymde även kontoret för Klotens AB. Till vänster i bild är i riktning mot Bånghammar. Foto: Foto: Nybergska samlingen, Sveriges Järnvägsmuseum.

Utfarten från Kloten med sidospåret till hyttan i Kloten. Foto: A Blomkvist i Grängesberg ca 1899-1930.
Utfarten från Kloten med sidospåret till hyttan i Kloten, omkring 1930. Foto: A Blomkvist i Grängesberg.

Utfarten från Kloten med sidospåret till hyttan i Kloten, omkring 1930. Foto: A Blomkvist i Grängesberg
Delförstoring av ovanstående bild. Utfarten från Kloten med sidospåret till hyttan i Kloten, omkring 1930. Foto: A Blomkvist i Grängesberg .

Den 11 december 1874 fick C F Liljevalch j:or koncession på en 22 kilometer lång normalspårig Järnväg mellan Bånghammar på Frövi - Ludvika Järnväg, FLJ och industrianläggningarna i Kloten, Klotenverken.
  Under ledning av Gustaf M Dahlström byggdes banan under åren 1874 - 1876. Kostnaden uppgick till 850 000.
Map, karta BKJ, Bånghammar - Klotens Järnväg   Banan öppnades för provisorisk godstrafik 25 december 1875 och 20 september 1877 öppnades banan för allmän gods- och persontrafik.
   Den första rälsen på banan hade en vikt mellan 17 - 30 kg per meter
   För banans trafikering hade man tecknat avtal med FLJ, senare även TGOJ.

Ritning Kölsjön 1919
Ovanstående ritning visar Kölsjön 1919. Vill du se en större ritning? Klicka i bilden ovan (öppnas i nytt fönster). Ritningen levererad från Christer Fredriksson.

För ånglokens drift och underhåll byggdes i Kloten, omkring 1876, ett så kallat rundstall med förenat vattentorn. Två lokplatser samt en 5 meters vändskiva framför.
   Trafiken på banan bestod till allra största del av godstrafik. Persontrafiken verkar ha varit mycket liten och sporadisk. Enligt tidtabellen från 1914 gick ett persontågspar endast helgfria lördagar.
Följande vagnar användes för persontrafiken.
Personvagnarna FLJ BCF0-vagnarna 20 och 21 gick kvar på BKJ fram till 1927 då de såldes till LKAB. Därefter insattes OFWJ litt F4 No 1107, dvs före detta ångfinkan litt Få, där ångpannan uttagits och ersatts med resandeutrymme, vagnen gick kvar till slutet.

OFWJ F4 1107:
III 12 st sittplatser, lr 8,0 ton, Gyta 8,5 kvm, Gyta-lgd 3,71 m, Vv 9,8 ton. Löb 10,17 m, Ax-avst 4,27 m.
Skruvbroms, Tryckluftledning, Kamin, Fotogenbelysning.

FLJ BCF0 20 o 21:
II 8 och III 18 st sittplatser, Vv 11,2 ton. Löb 9,10 m, Ax-avst 4,40 m.
Skruvbroms, Kamin, Stearinljusbelysning.

   1899 förstatligades Klotenverken och med dem även järnvägen. Både industrianläggningarna och järnvägen förvaltades av Domänverket. FLJ fick fortsatt förtroende att sköta trafikeringen.
   1910 lades masugnen i Kloten ned.
   1 maj 1934 lades all trafik ned, järnvägen och spåren revs upp. Det verkar dock som att spåret Bånghammar - Kölsjön låg kvar till 1937.

Bånghammar - Klotens Järnväg - en del i den industriella utvecklingen!
Christer Fredriksson sammanfattar:

Innan järnvägen byggdes fanns bara Kronvägen söderifrån via Granhult till Kloten samt vidare upp mot Högfors bruk och till Ludvika.

Trafiken blev aldrig vad man hade hoppats på. Efterfrågan på tackjärn avtog medan efterfrågan på järnmalm tilltog.
Skogen avverkades snabbt för sågat virke, gruvtimmer samt kolved, varför sågrörelsen flyttades till Gusselby, det vill säga närmare tillgång på skog. Den avverkade skogen från revirets norra del började avverkas ca 1909, men gick Kloten förbi via en nybyggd flottningsled ned till Hedströmmen för att förädlas vid Domänverkets stora såg i Skinnskatteberg.
1910 nedblåstes hyttan. Kloten höll på att bli ödemark igen.
Härefter började man på alla tänkbara sätt få fart på Klotens samhälle igen. Skogsskola, fiskeskola, fiskodling, fritidsanläggningar, mm har hållit Kloten vid liv sedan Domänverket genomfört sina rationaliseringar och flyttat revirkontoret till Björsjö.

Storvulna planer från de Engelska finansiärerna som skulle sattsa stort i Sverige och Bergslagens hyttor, bruk och gruvor. Planer som raskt flyttade sina ekonomiska intressen från Kloten till Grängesberg. Detta utvecklades ju raskt via Klotens AB, Grängesbergs Grufve AB, Grängesbergs Gemensamma Förvaltning, TGO, SSAB samt till sist Grängesbergs Gruvor AB för att senare nedläggas. Historien känner många av oss!

Lok FLJ 17 står klart för avgång med blandat tåg från Kloten omkring 1930. Foto: A Blomkvist i Grängesberg.
Lok FLJ 17 står klart för avgång med blandat tåg från Kloten omkring 1930. Foto: A Blomkvist i Grängesberg. 

BKJ Personförande tåg

Fr.o.m.

Dagar

Tågpar

Sträcka

1877-02

Ordinarie godståg med gods enligt överenskommelse

Klt-Bhr-Klt

1877-11-15

Dagl

 

 

 

2 tågpar

- " -

1878-05-15

Vard

 

 

 

1 tågpar

- " -

1878-09-08

Ons

Fre

Lör

1 tågpar

Bhr-Klt-Bhr

1878-11-15

Tis

Tor

Lör

 

- " -

- " -

1886-06-01

Ons

Lör

 

 

- " -

- " -

1899-10-01

Lör

 

 

 

- " -

- " -

1934-05-01

Nedlägges

   
Anm:  Från och med 1878-09-08 endast helgfria angivna veckodagar.

Christer Fredriksson har gjort ovanstående sammanställning över vilka dagar som tågen medförde personvagnar.
     Att det var höga ambitioner från början framgår att avtalet från 1877-11-15 innebar att det alla dagar i veckan gick två tågpar på sträckan Klt – Bhr - Klt ( Kloten – Bånghammar – Kloten). Nu kom detta förhållande inte att vara mer än fram till 1878-05-15 då det reducerades till 1 personförande tågpar på vardagar.
     1878-09-08 blev det åter ändringar i persontrafiken. I fortsättningen gick det endast att resa till Kloten på måndagar, onsdagar, fredagar och lördagar. Från det är datumet förlorade lokstallet i Kloten sin betydelse då inga lok i fortsättningen var stationerade i Kloten. De följande åren utgick alla tåg från Kopparberg.
      Från 1886-06-01 begränsades persontrafiken ytterligare varefter det bara gick att resa onsdagar och lördagar.
     1899-05-01 begränsades persontrafiken ytterligare då det efter detta datum endast gick att resa på lördagar (se tjänstetidtabellen längst ned på sidan). Det här förhållandet kom att gälla fram till trafikens nedläggande 1934-05-01.

Lok FLJ 13 avgår med tåg från Kloten. Året är cirka 1930.
Lok FLJ 13 avgår med tåg från Kloten. Året är cirka 1930.  Foto: A Blomkvist i Grängesberg.

Delförstoring av föregående bild. Lok FLJ 13 avgår med tåg från Kloten. Året är cirka 1930.
Delförstoring av föregående bild. Lok FLJ 13 avgår med tåg från Kloten. Året är cirka 1930.  Foto: A Blomkvist i Grängesberg.

Ritning visar Kloten 1919
Ovanstående ritning visar Kloten 1919. Spår 1 togs bort i slutet på 1890-talet då trafiken var ytterst liten både för hyttan och sågen. Vill du se en större ritning? Klicka i bilden ovan (öppnas i nytt fönster). Ritningen levererad från Christer Fredriksson.

FLJ engine No 11, former BKJ engine No 1
Järnvägen hade två ånglok byggda 1873. Båda loken övertogs av Frövi - Ludvika Järnväg 1878 där dom fick nummer 11 och 12. På bilden, som är tagen omkring 1900, syns det första BKJ-loket. Här i skepnad som FLJ nummer 11. Foto: Nybergska samlingen, Sveriges Järnvägsmuseum.

Lokstallet i Kloten fotograferat i september 2007
Lokstallet i Kloten fotograferat i september 2007. Foto: Rolf Sten.

Tjänstetidtabell för tågen på Bånghammar - Klotens Järnväg. Gällande från 15 september 1920! Text och tidtabell: Christer Fredriksson.

Tidtabellen är representativ för i stort sett hela 1900-talet, dvs 1 ord lördagståg och 1 tåg på särskild order. Det var bara minutrar som skilde mellan de olika åren.

Enligt plan så medfördes 1 st BCF0, dvs en av FLJ BCF0 20 eller 21, det vill säga de vagnar som 1927 såldes till LKAB i Kiruna och varav en nu finns på Sveriges Järnvägsmuseum. Därefter insattes som regel en litt CF.

Man kan fråga sig varför de långa uppehållen i Bånghammar för lördagstågen.
Inga lok vändes ju i Bånghammar, utan loken gick rättvända upp och back ned. Detta efter det att "BKJ"-loken FLJ 11 o 12 sålts samt 17 uppflyttats till Grängesberg.
Ordinarie lok var FLJ No 13 med No 7 som reserv fram till nedläggningen.

Tjänstetidtabell för tågen på Bånghammar - Klotens Järnväg. Gällande från 15 september 1920!

Return to page top

Källor: Svenska Järnvägsföreningens Minnesskrift 1876-1926.
Svensk Järnvägsstatistik. Järnvägsdata 1999.
Christer Fredriksson, Sveriges Lokstationer, Sveriges Järnvägsmuseum


Train back to History and page "standard gauge railways"
  Returtåg till Historiskt och sidan "normalspåriga järnvägar"


© Rolf Sten
bkj.html senast uppdaterad 2013-08-03