Åter till föregående
sida?
Klicka i bilden ovan |
Statsbanan
Ljusdal Hudiksvall (Dellenbanan)
Av Rolf
Sten |
Snabbfakta
om statsbanan Ljusdal Hudiksvall (Dellenbanan)
1860 invigdes den första järnvägen
i Hudiksvall. Det var en smalspårig, 1217mm, järnväg
som ägdes av Hudiksvalls Järnvägsaktiebolag. Den
gick mellan Hudiksvall och Forsa och förlängdes sedan
till Näsviken. Läs
mer om den genom att klicka här!
Som nämnts i historiken över Hudiksvalls
Järnvägsaktiebolag gav många års argumenteranden
och påtryckningar från Hudiksvalls stad och Hudiksvalls
Järnvägsaktiebolag äntligen resultat då
riksdagen 1885 med knapp majoritet godkände ett byggande
av statsbanan Ljusdal - Hudiksvall.
Riksdagen anslog 4 623 300 kronor för
byggandet av denna statsbana. Pengarna skulle räcka till
inköp av den gamla banan, Hudiksvalls Järnväg
, ombyggnad av denna till normalspår 1435 mm, nybyggnad
av järnväg mellan Näsviken och Ljusdal samt nytt
spår från Hudiksvalls station till Djupe.
 Arbetena började
i januari under ledning av distriktsingenjören majoren vid
väg- och vattenbyggnadskåren H E Lundborg. Lundborg
(se vidstående bild) hade en lång karriär bakom
sig. Han var född 1834. Han anställdes som nivellör
1855 vid statens järnvägsbyggnader. 1860 blev han stationsingenjör
och 1877 distriktsingenjör. 1885 utnämndes han till
major vid väg- och vattenbyggnadskåren och efter färdigställandet
av statsbanan Ljusdal - Hudiksvall blev han utnämnd till
bandirektör i 5:te övre trafikdistriktet. Han avled
23 juni 1888.
Ljusdals station 15 oktober 1880. Stationen är utsmyckad
och folket står och väntar på att invigningståget
för stambanan genom Norrland, delen Järvsö - Ljusdal,
ska ska anlända.
Till vänster järnvägshotellet,
bortom det ligger stationshuset och längst bort till vänster
skymtar lokstallet. Bortåt i bild är mot Järvsö
och några år senare även mot Hudiksvall. Foto:
Stig Nyberg
Arbetet bedrevs så att den 27 kilometer
långa bandelen Ljusdal - Delsbo kunde öppnas för
allmän trafik 1 oktober 1887.
På sträckan Delsbo - Hudiksvall
bedrevs arbetet på ett sådant sätt att trafiken
på den smalspåriga banan, Hudiksvall - Näsviken,
kunde pågå så ostört som möjligt
under ombyggnadsarbetet. Av den smalspåriga järnvägens
banvall kunde man för statsbanan bara använda 5,7 av
16 kilometer. Den gamla banan hade alltför kraftiga lutningar,
framför allt på de sista kilometrarna in till Hudiksvall.
Statsbanan fick byggas i en vid sväng söderut innan
den svängde in mot Hudiksvall.
Den 35 kilometer långa sträckan
Delsbo - Hudiksvall öppnades för allmän trafik
1 juni 1888.
Statsbanans totala längd blev 62 kilometer
och spåret till Djupe blev 2,1 kilometer.
För terrasseringen av banan flyttade man
701 170 kbm jord och sprängde 49 576 kbm berg.
Mellan Hybo och sjön Gryttjen fick man
för passerandet av en del mossar och djupa myrar lägga
ut så kallad rustbädd.
Mellan Delsbo och Näsviken genomsprängdes
två tunnlar 137 respektive 163 meter långa.
Man anlade 149 avloppstrummor och byggde
9 broar.
194 plankorsningar med vägar anordnades dessutom byggdes
en vägbro och 6 vägportar.
Rälsen som lades ut var stålräls
som vägde 27,27 kilo per meter.. Banans största lutning
10 ‰ och minsta kurvradie 300 meter.
Gruset till banbyggnaden togs till stor del från grusgropen
"Kala-hea". Den låg strax öster om Hybo
station och anslöt till statsbanan via ett cirka 2 kilometer
långs stickspår. På bilden syns gruslastarlaget
i grusgropen någon gång runt 1888. Loket på
bilden är ett av statens järnvägsbyggnaders sex
byggnadslok, "JEMTLAND" littera Qä 510. Foto:
Sveriges Järnvägsmuseum.
För banbevakningspersonalen byggdes en banmästarstuga,
23 enkla och en dubbel banvaktsstuga.
6 stationer, 1 mötesplats och 2
lastplatser hade byggts. Stationerna var Hybo, Delsbo, Fredriksfors,
Näsviken, Forsa och Hudiksvall. Alla stationshusen var nybyggda
och i Hudiksvall hade dessutom en helt ny bangård anlagts.
Långbacka station tillkom inte förrän
1907.
Statsbanans station i Näsviken. Året är omkring
1905. Förste stationsinspektor vid Näsviken blev Ernst
Ludvig Edelstam, född 1854. Innan tjänsten i Näsviken
var han från 1875 stationsinspektor vid Forsa station på
Hudiksvalls Järnväg. Sedan statsbanan Ljusdal - Hudiksvall
öppnats blev han, 1888, stationsinspektor vid "nya"
Forsa station. Tjänsten i Näsviken tillträdde
han 1889 och där blev han kvar till sin död 1912. Foto
efter gammalt vykort.
I Hudiksvall, vid den södra delen av bangården,
byggdes 1887 ett lokstall. Det var ett så kallat rundstall
i tegel och hade 6 stallplatser. I anslutning till stallet byggdes
ett vattentorn samt personal- och expeditionslokaler. Vid en
stor brand 17 juni 1906 eldhärjades byggnaden men den återuppbyggdes
omedelbart.
Kartan visar hur järnvägsspåren gick i Hudiksvall
innan Ostkustbanan byggdes. De gröna
spåren är Statens Järnvägars
spår. De röda spåren
tillhör Norra Hälsinglands Järnväg.
Kartan ovan kommer från Statens Järnvägars resehandbok
1916. Färglagd och kompletterad av Rolf Sten.
Och sedan
När Norra hälsinglands Järnväg, NHJ, byggdes
anslöts den smalspåriga banan till Hudiksvalls station
med ett spår som slutade vid stationshusets norra gavel.
NHJ öppnades för allmän trafik 12 december 1896.
Inför Ostkustbanans anslutning till stationen gjordes
en stor ombyggnad av hela bangården i Hudiksvall. Ostkustbanan
öppnades för allmän trafik 1 november 1927 men
då hade Statens Järnvägar sedan 6 september 1924,
på uppdrag av OKB, trafikerat den redan färdigställda
ostkustbanedelen mellan Hudiksvall och Iggesund.
Bilden visar en del av Hudiksvalls hamn i början av 1910-talet.
Spåret till höger tillhör den smalspåriga,
891 mm, Norra Hälsinglands Järnväg, NHJ. Hitåt
i bild fortsätter NHJ spår till Hudiksvall Östra
och sedan vidare mot Bergsjö. Spåret längst till
vänster, vid kajkanten tillhör också NHJ. Några
vagnar lastade med plank står och väntar på
att bli lossade.
Övriga spår tillhör Statens
Järnvägar. Till vänster om hamnbassängen
kan man ana ett gult hus. Det är den gamla järnvägsstationen.
Ytterligare en bit till vänster utanför bild ligger
nuvarande järnvägsstation. Huset mitt i bilden
är tullhuset.
Foto efter gammalt vykort.
Rälsen på banan har under åren bytts till
kraftigare. Numera är rälsvikten varierande mellan 41
och 43 kilo per meter.
Även broarna har förstärks för
att klara högre axeltryck
Järnvägen elektrifierades på
slutet av 1950-talet. Eldriften togs i bruk 31 maj 1959.
Redan 1969 begärde SJ att få göra
vissa nedläggningar av trafiken men fick avslag
Några år senare begärde SJ
att få lägga ned persontrafiken. Detta godkändes
och 14 januari 1985 lades persontrafiken ned
Strax därefter kom begäran om att
få lägga ned godstrafiken. 1 november 1986 lades godstrafiken
ned på sträckan Hudiksvall - Delsbo och i oktober
upphörde godstrafiken på sträckan Delsbo - Ljusdal.
Formellt är banan nedlagd sedan 1995.
I dag är anslutningsväxlarna i Hudiksvall och Ljusdal
borttagna. Någon kilometer från Hudiksvall är
en viadukt avlyftad. Kontaktledningen är med några
få undantag fortfarande intakt även om den är
spänningslös.
Samtidigt med persontrafiksnedläggningen
1985 bildades järnvägsföreningen Dellenbanans
vänner. Föreningen har arbetat aktivt för att
rädda Dellenbanan. Mer
om Dellenbanan finner du på deras hemsida
http://www.dellenbanan.se
Åter till sidans början
|
|
Returtåg till innehållsförteckning |
© Rolf Sten
sbhd_snabbf..html senast uppdaterad
2021-04-19
 |