Åter till föregående
sida?
Klicka i bilden ovan |
Stambanan
genom Norrland
The Norrland line
Av Rolf
Sten |
|
Linjen
Storvik - Ånge (the line Storvik - Ånge) |
Förhistoria
När stambanorna i Sverige
planerades på 1850-talet satte man gränsen för
norra stambanan vid Storvik. När man senare planerade för
banans förlängning upp genom Norrland till Sollefteå
valde man att kalla banan för "stambanan genom Norrland".
Denna avsåg då sträckorna
Storvik - Ånge, Torpshammar - riksgränsen (Norrländska
tvärbanan) samt Bräcke - Sollefteå.
(Vidstående karta visar en del av alla de alternativa
sträckningar som diskuterades när det gällde dragningen
av stambanan genom Norrland. Orginalkartan kommer från
SJ:s 50-års skrift 1856-1906.
 Vill
du se en större karta? Klicka i Kartan!. Do you want to
see a larger picture? Click at the map!)
På initiativ från Kunglig
Majestät fick Statens Järnvägsbyggnader, i april
1870, uppdrag att undersöka Norra stambanans fortsättning
från Storvik via Bollnäs och Ljusdal till Torpshammar.
Där skulle banan delas, ett spår mot Sundsvall och
ett västerut till Trondheim via Östersund.
Febrila aktiviteter startade inom norrlandslänen
Gävleborg, Västernorrland och Jämtland. Alla argumenterade
för att få så stor del som möjligt av den
kommande banan inom sitt län. Det ena järnvägsmötet
efter det andra hölls på olika platser inom länen.
I augusti 1870 hölls ett stort möte
i Härnösand med deltagare från kustbygderna och
den övre delen av Norrland. Mötet framhöll kravet
att Norra stambanan skulle dras från Hybo, strax söder
om Ljusdal, förbi sjöarna Dellen och Malungen till
Matfors och vidare över Selånger och Vivstavarv till
Nyland. Från Nyland skulle sedan en tvärbana byggas
via Ragunda till Krokom och vidare till Trondheim.
För att göra järnvägsbygget
billigare hade man allvarliga funderingar på att bygga
stambanan norr om Storvik med en smalare spårvidd, 1067
mm, än de tidigare byggda stambanorna. (Dessa var byggda
i så kallad normal spårvidd 1435 mm.)
När Sundsvall - Torpshammars Järnvägsaktiebolag
sökte koncession för en järnväg mellan Sundsvall
och Torpshammar avsåg denna en bana med 1067 mm spårvidd.
Den skulle ansluta till Norra stambanan vid Torpshammar, som
också då var tänkt att få 1067 mm spårvidd.
Sundsvall - Torpshammars Järnvägsaktiebolag fick koncessionen
beviljad i januari 1872.
1873 kunde riksdagen besluta att en normalspårig
bana med lätt överbyggnad skulle dras från Storvik
till Hybo och vidare till någon punkt på en smalspårig
tvärbanan mellan Torpshammar och riksgränsen.
Sträckningen norr om Ljusdal (Hybo) fortsatte
att hålla diskussionens vågor höga. De olika
förslagen var otaliga men ett av dem kom till sist att segra.
1874-års riksdag beslutade att
även tvärbanan skulle byggas normalspårig.
1876-års riksdag fastställde tvärbanans
sträckning. Den skulle byggas från Torpshammar via
Ånge, Gällö och Östersund till Näskott.
Därifrån skulle den byggas vidare via Åre och
Storlien till Riksgränsen för att där ansluta
till en norsk järnväg som skulle byggas från
Trondheim.
1877-års riksdag fastställde
slutligen stambanans sträckningen norr om Hybo. Banan skulle
dras från Hybo via Välje till Ånge och där
anslutas till tvärbanan.
När det gällde den sista delen av
stambanan genom Norrland, norr om tvärbanan, hade man i
samband med undersökningen av tvärbanan även undersökt
den lämpligaste sträckningen norrut mot Sollefteå.
Som vid tidigare bandelar fanns det även här många
viljor som alla ville ha "sin" sträckning utförd.
1881-års riksdag beslutade att banan
skulle dras från Bräcke vid tvärbanan via Helgum
och vidare till Sollefteå.
Banan byggs
Inför byggandet av stambanan
genom Norrland och Norrländska tvärbanan indelades hela projektet i tre distrikt
 Första
distriktet omfattade bandelen Storvik - Hennan och byggnadschef
var L. M. Nordenfeldt.
Andra distriktet omfattade bandelarna Hennan
- Ånge samt Torpshammar - Pilgrimstad. Byggnadschef var
A. T. Roos.
Tredje distriktet omfattade linjen Pilgrimstad
- riksgränsen mot Norge. Byggnadschef till år 1877
var O. F. Zander (se bild till vänster) och han efterträddes
av H. E. Lundborg (se bilden nedan till vänster).
 Arbetet med linjen Storvik - Ånge började januari
1875. Arbetet fortskred i rask takt och efterhand som banan blev
klar öppnades
den för trafik:
- Storvik - Ockelbo 1 november 1876, 38 km
- Ockelbo- Holmsveden 1 november 1877, 27 km
- Holmsveden - Bollnäs 23 september 187,8 33 km
- Bollnäs - Järvsö 1 oktober 1879, 48 km
- Järvsö - Ljusdal 15 september 1880, 15 km
- Ljusdal - Ånge 16 september 1881, 104 km.
Järnvägens längd blev 265,8
km räknat från mitt till mitt på stationshusen
i Storvik och Ånge.
Rälsen som lades in hade en vikt på
27,77 kilo per meter
16 stationer (Storvik och Ånge är
inte medräknade) och 13 så kallade militärmötesplatser
anlades.
 Bilden
till vänster visar stationshuset i Storvik 1906. Storvik var
stambanans för- eningspunkt med Gävle - Dala Järnväg.
Foto från GDJ:s minnesskrift 1855-1908.
I Statens Järnvägar minnesskrift från 1906 beskrivs Stambanan genom
Norrland enligt följande:
"Denna
uppåtgående stambana har en längd af 265,8 km, räknadt från midt till midt
af stationshusen vid Storvik och Ånge. Inberäknas grenspåren från Östavall
till Holmsjön och från Kilafors till Bergviken utgör hela längden 269,9 km.
Banan utgår från Storvik å Gäfle - Dala järnväg och antager strax
därefter nordlig riktning, hvilken hufvudsakligen bibehålles å hela
sträckningen. Efter att hafva öfvergått Valbyggeån och Storån är banan å
öppen terräng framdragen till Åshammar, genomgår sedan skogstrakter tills
den inkommer i Jädraåns odlade dalgång och framkommer därefter till Järbo.
Eller att hafva öfvergått nämnda å fortlöper banan i stigning 10 ‰ till
Hålldamsjön, men sänker sig sedan ned till Ockelbo station, där Gäfle -
Ockelbo och Linghed - Norrsundets järnvägar ansluta. Strax här invid
passeras Bysjöns utlopp Testeboå på en större bro, och sedan öfvergår banan
med skarpa lutningar vattendelaren mellan Testeboåns och Gopåns dalgångar
samt framkommer därefter till Lingbo. Ända hit är banan förlagd å för
järnvägsarbetena fördelaktig terräng, men på andra sidan om Lingbo är
landskapet mera kuperadt. Från Lingbo går banan till Holmsvedens station,
den punkt å hela banan, som ligger närmast Östersjökusten. Banans afstånd
från kusten uppgår nämligen här till endast omkring 25 kilometer. Från
Holmsveden är linjen dragen förbi Röstbo, hvarest det största
terrasseringsarbetet å hela denna uppåtgående bana utfördes, och sänker sig
sedan med en lång lutning af 10 ‰ till Ljusnans dalgång och Kilafors
station, från hvilken ett
Kilafors station i början av 1880-talet. Till vänster i bild är i
riktning mot Storvik. Foto: Foto: Nybergska samlingen, Järnvägsmuseet.
sidospår år 1879 utlades till sjön Bergviken. Vid sistnämnda station
ansluter den sedermera byggda statsbanan till Söderhamn och Stugsund, vid
hvilken banas färdigbyggande det omnämnda sidospåret till sjön Bergviken
icke vidare blef för statsbanan behöfligt. Efter att hafva öfvergått
Voxnaälf och passerat Länninge fortlöper linjen till Bollnäs, hvarest banan
från Orsa tillstöter, och följer sedan Ljusneälfs dalgång förbi Arbrå,
Karsjö och Järfsö ända till Ljusdal, mellan hvilka sistnämnda båda stationer
älfven öfvergås på en större brobyggnad. Vid Ljusdal, där den sedermera
byggda statsbanan till Hudiksvall anknyter till stambanan, lämnar linjen
Nedanstående bild visar Bollnäs järnvägsstation 1879. Huset bortom
stationshuset är hotell och järnvägsrestaurangen. Tåget vid plattformen är
på väg söderut. Foto: Nybergska samlingen, Järnvägsmuseet.
Ljusneälfs dalgång, stiger uppför Letälfvens dalgång och genomgår sedan
skogstrakter, hvilka sträcka sig nära 15 km fram till sundet mellan
Bäckesjön och Storsjön. För öfvergången av detta sund, Löfnässundet kalladt,
erfordrades en större bankfyllning, vid hvars södra ände anlades en
hufvudsakligen för timmerflottningen å sjöarna erforderlig bro. Norr om
denna bro stiger banan till Hennans station, passerar därefter Väljeå och
följer sedan å omkring 20 kilometers längd sjön Hennan, vid hvars norra ände
Ramsjö station förlagts.
Helt nära denna station vidtager den längsta stigning, som
förefinnes å den uppåtgående stambanan till Ånge. Linjen höjer sig nämligen
här 111 meter på en längd af omkring 12 km, och lutningen är sålunda i
genomsnitt å hela sträckan ungefär 10 ‰. Strax efter det denna långa lutning
passerats uppnår banan sin högsta punkt, belägen 330 meter öfver hafvet,
hvarefter linjen öfver en jämförelsevis jämn terräng framkommer till
Mellansjö. Sedan järnvägslinjen öfvergått Juån, sänker den sig, följande åns
dalgång, ned till Östavalls station,
Östavalls station omkring 1900. Till höger i bild är i riktning
mot Ljusdal. Foto: Samling Rolf Sten.
belägen vid stranden af den därstädes genom Ljungaälfvens utvidgning bildade
sjön Aldern. Från Östavall, där ett 2,000 meter långt spår utgår till
Holmsjön, följes nämnda sjö ända till dess utlopp, som af en ö delas i
tvenne grenar, af hvilka den nordligaste utgör Ljungans egentliga strömfåra.
Efter att hafva passerat Ljungaälf följes detta vattendrag till Alby,
hvarifrån banan sänker sig med stark lutning och därefter genom en lång
kurva framkommer till Ånge station å tvärbanan genom Jämtland.
Å denna del af stambanan genom Norrland förekomma på flera ställen
terrasseringsarbeten af ganska stor omfattning. Det största
schaktningsarbetet utfördes vid Röstbo, omkring 7 km norr om Holmsveden.
Järnvägen måste här för att kunna framdragas med lutning 10 ‰ genomskära en
höjdsträckning, hvars högsta punkt i järnvägslinjen ligger 40 meter öfver
den norrut angränsande dalbottnen. Denna genomskärning, som har ett största
djup af 18 meter, innehöll icke mindre än 99,000 kbm till största delen
stenbunden och svårarbetad jord. Öfver Hybosjön och dess låga stränder
utfördes en större bankfyllning. Banken är visserligen endast 3,5 meter hög,
men dess längd uppgår till icke mindre än l,500 meter. Ett ännu större
fyllnadsarbete utfördes dock för järnvägens framdragande öfver det förut
omnämnda Löfnässundet, hvilket har en bredd af 600 meter och ett djup af 11
meter. För bildande af denna bank erfordrades icke mindre än 138,500 kbm
fyllnadsämnen, hvilka till största delen framforslades medelst lokomotiv och
ballastvagnar.
För de många
af banan korsade vattendragen måste uppföras flera brobyggnader af icke så
oansenliga dimensioner. Af dessa må nämnas den 54 meter långa af 5 spann
bestående bron öfver Jädraån, bron invid Ockelbo station med ett spann af
41,57 meters längd och den mellan Järfsö och Ljusdals stationer byggda bron
öfver Ljusneälf med ett midtdelspann af 47,5 meters längd och 2 sidospann,
hvartdera af 26,7 meters längd. För järnöfverbyggnadens anbringande å
murstöden till denna bro - den största å banan - kunde icke ställningar
uppsättas i den strida älfven, hvarför öfverbyggnaden sammannitades å södra
stranden och därefter drogs öfver älfven till dess rätta plats. För
järnvägens öfvergång af Ljungaälf uppfördes därjämte en bro med ett spann af
41,57 meters längd".
Ånge station omkring 1900. Husen är från vänster: posthuset,
stationshuset och järnvägsrestaurangen. Foto efter gammalt vykort, samling
Rolf Sten.
Totalt hade man vid byggandet
av stambanan genom Norrland och Norrländska tvärbanan flyttat på 6 594 383
kbm jord samt sprängt bort 167 217 kbm berg.
1256 avloppstrummor och 2 kulvertar hade byggts.
Man hade även byggt 107 broar varav en
svängbro.
1184 vägövergångar hade anlagts.
dessutom hade man byggt 18 vägportar och 8 vägbroar.
Som bostäder åt banpersonalen hade
man uppfört 327 banvaktstugor.
Den totala kostnaden för banorna inklusive
rullande materiel uppgick till 39 924 455 kronor och 46 öre.
Anslaget till banorna var 40 400 000 kronor och det innebar att
man hade lyckats att bygga banorna 475 544 kronor och 54 öre
billigare än beräknat!
Och sedan
Elektrifiering
Sträckan Storvik - Bollnäs 98 km elektrifierades 28
november 1935
Bollnäs - Ånge 167 km fick elektrisk drift 2 april
1936.
Dubbelspår
På grund av hög trafikbelastning har vissa delar av
banan Storvik - Ånge byggts ut med dubbelspår:
- Norrhög - Mellansjö 6 km, 31 maj 1959
- Alby - Ovansjö 6 km, 29 maj 1960
- Ramsjö - Norrhög 12 km, 1 september 1960.
- Mellansjö - Juån 10km, 1 september 1961.
- Kilafors - Granbo 7 km, 1 september 1962.
- Juån - Alby 17 km, 1 september 1962
- Bollnäs - Granbo 10 km, 3 november 1964.
- Mo Grindar - Hedsjön 6,5 km, 1997.
- Hedsjön - Holmsveden 15 km, 10 november 1999.
Fjärrblockering
1 juni 1955 infördes fjärrblockering på sträckan
Ånge - Dysjön. Detta var för övrigt den
första fjärrblockeringen i Sverige. Numera är
hela sträckan mellan Storvik - Ånge och Torpshammar
- Östersund fjärrblockerad.
ATC
ATC är numera införd Storvik
- Ånge.
Under årens lopp har banan förstärkts, rätats,
broar har bytts ut eller förstärkts, och grövre
räls har ersatt den gamla. Allt detta för att klara
ökande krav på högre axeltryck och högre
hastigheter.
Mer om Järbo station
Järbo station omkring 1920. Bortåt i bild är
i riktning mot Ockelbo. Foto: Olle Thåström.
På sträckan Storvik - Ånge
anlades från början 16 stationer, här är
inte ändstationerna inräknade. Utöver stationerna
anlades 13 så kallade militärstationer. Från
bandelens öppnande och fram till 1906 tillkom 6 stationer
och 3 hållplatser.
En typisk station var Järbo. Stationshuset
var av den större modellen. I huvudsak använd vid de
större orterna som banan passerade. Järbo station togs
i bruk samtidigt som bandelen Storvik - Ockelbo öppnades
för allmän trafik 1 november 1876.
I början av 1910-talet utrustades stationen med mekaniskt
ställverk vilket gjorda att man centralt från stationshuset
kunde lägga om infartsväxlarna samt ändra infartssemaforernas
signalbilder. 28 november 1935 infördes elektrisk drift
mellan Storvik och Ockelbo. 1938 moderniserades och tillbyggdes
stationshuset.
Efterhand har verksamheten vid stationen avvecklats.
12 maj 1968 lades persontafiken ned mellan Storvik och Ockelbo
varefter biljettförsäljningen slopades. 17 februari
1971 infördes fjärrblockering av tågdriften mellan
Storvik och Ockelbo. Bangården blev därmed fjärrstyrd
från Gävle. Behovet av personal på Järbo
station försvann därmed. Numera är stationshuset
rivet och godstågen stannar bara när det är tågmöten.
Strax nordöst om Järbo station passerar
järnvägen på en bro över Jädraån.
Vid banans byggande uppfördes en järnbro bestående
av 5 spann. Den sammanlagda längden är 54 meter. Bron
har vid ett eller flera tillfällen förstärkts
för att klara de ökande kraven på högre
bärighet. En ny bro togs i bruk oktober 2001. På Olle Thåströms hemsida
kan du följa brobyggnadsarbetet och mycket annat om Järbo och järnvägen.
Klicka här!
Bilden nedan visar Järbo station och bangård i slutet
av 1960-talet. Stationshuset skymtar bland träden till höger
i bildens mitt. Uppåt i bild skymtar bron över Jädraån
och till vänster om den syns sågverket. Uppåt
i bild är i riktning mot Ockelbo. Foto: Olle Thåström.
|
Föregående sida |
|
Nästa sida |
|
|
|
Returtåg till "Norra stambanan"
"innehåll" |
© Rolf Sten
sj_stvk_ange.html senast uppdaterad
2018-02-23
 |