Linjen Ulriksfors-Volgsjön, 121 km.

 

Previous page Föregående sida   Nästa sida Next page

Pengarna till byggandet av den här Inlandsbanedelen anslogs av riksdagarna 1912 till 1921
    Arbetet med banan påbörjades 1911. Enligt planen hade man här tänkt att bygga banan med enklare tekniska bestämmelser:
"Vid övervägandet av frågan huruvida banbyggnaden skulle fortsättas norr om Ulriksfors, hade det framstått såsom ofrånkomligt, därest utsikter skulle förefinnas för inlandsbanans förverkligande, att de återstående delarna av densamma anlades efter enklare typ och trafikerades på billigare sätt än vad som dittills hade förutsatts. Då beslut fattades om banans fortsättande från Ulriksfors till Volgsjön, förutsattes därför vissa förenklingar i byggnadssätt samt i driftens ordnande".
- Sliperslängden skulle minskas till 2,4 m.
- Ballastens tjocklek reduceras till 0,5 m
- Mindre bredd på ballast- och bankkrön.
- Tillåten belastningen på broarna skulle minskas från 20 till 18 tons axeltryck. -    Längden av banvaktsträckorna skulle ökas, "så att ett mycket litet antal banvaktsstugor komme att erfordras, isynnerhet som det ansågs ändamålsenligt med hänsyn till den ringa trafik, som kunde påräknas, att alla mindre trafikplatser förestodes av banvakt, som därför borde bo i stationsstugan. Under banvaktens bortovaro kunde någon familjemedlem sköta expeditionsgöromålen och detta så mycket lättare som i allmänhet godsbodarna skulle sammanbyggas med stationsstugorna".
- Största tillåtna stigningen skulle få uppgå till 17 ‰.
.
Från militärt håll framfördes protester. Man krävde att lutningsförhållandena skulle utföras så att de i framtiden skulle kunna förbättras utan att banan flyttades i plan och att man därför snabbt skulle kunna ändra den till att medge lika tunga tåg som på bandelen Östersund - Ulriksfors.
   Detta innebar att bandelen Ulriksfors - Volgsjön byggdes med stigningar på maximalt 12 ‰, även om man på några kortare sträckor överskred detta.
Banans minsta tillåtna kurvradie blev 400 meter.

Linjens sträckning genom terrängen beskrivs så här i SJ:s 75-års historik från 1931: "Banan är från Ulriksfors station framdragen i nära nordöstlig riktning till Lövberga by vid södra änden av Flåsjön samt därifrån med bibehållen huvudriktning väster om Stora Skyrsjön fram till närheten av den plats, där Flåsjöån sammanflyter med Tåsjöälven. Här gör banan en skarp krök och löper, efter att hava korsat Flåsjöån samt Tåsjöälvens tvenne grenar, i östlig riktning längs Tvåsjöälvens norra strand fram till Hoting, varifrån sträckningen åter blir nordöstlig ända upp till korsningen med Ångermanälven i närheten av Råsele. Därunder korsar banan Rörströmsälvens betydande vattendrag ävensom Bergvattenån strax invid Dorotea kyrkby, varefter linjen framgår över vattendelaren mellan Rörströmsälven och Ångermanälven, vilken sistnämnda älv banan övergår strax ovanför Råsele by. Härifrån följer linjen Ångermanälvens östra strand upp till älvens utlopp ur Volgsjön vid Volgsjöforsen".

Banans höjd över havet är i Ulriksfors 290 m och vid Volgsjön 337 m.
Den lägsta lägsta punkten, 243 m, är vid Tåsjöälven och den högsta, 380 m, vid Östra Lillsjön, mellan Rörströmsälven och Ångermanälven.
Bandelens längd är 121,0 km.
Railway bridge over the river Ångermanälven.
Järnvägsbron över Ångermanälven. Järnkonstruktionen levererades av Motala Verkstad. Foto: Teknisk och Ekonomisk beskrivning av statsbanan Ulriksfors - Volgsjön.
   
   Även här byggdes ett antal broar:
- Över Ångermanälven en bro med en 152 m lång järnöverbyggnaden bestående av ett fackverksspann med 46,6 m spännvidd samt
- Över Bergvattenån vid Dorotea byggdes en bro av ett annorlunda slag. Banan vilar på tvär- och långbalkar mellan två nitade plåtbågar, inspända mellan landfästena och på brons mellersta del skjutande upp över farbanan. Brons spännvidd är 29 m.
- Över Flåsjöån är bron utförd som betongvalv i ett 35 m spann med granitbeklädnad.
- Över Fjällån är bron byggd med ett 20 m valv av betong men utan beklädnad.
- Övriga broars överbyggnader konstruerades med dels plåtbalkar eller fackverk.
   Rälsen på banan var begagnad räls med en vikt på 27,5 kg/meter.
   Längs banan anlades följande trafikplatser:
3 stationer, Lövberga, Hoting och Dorotea, 7 håll-, last- och mötesplatser samt 1 håll- och lastplats.

Banans trafikplatser betjänar de olika orterna:
- Alanäs, Havsnäs och Lövberga genom Lövberga station.
- Norrby, Brattbäcken, Tåsjö samt Hoting genom Hotings station.
- Risbäck, östra Ormsjö, Avaträsk, Dorotea, Laiksjö, Lavsjö och Lomsjö genom Dorotea station.
- Mårdsjö genom Saxvattnets trafikplats.
Råsele och Almsele genom Meselefors håll-, last- och mötesplatser.

Byggnader och trafikplatser
Huvuddelen av följande text är hämtad från Teknisk och Ekonomisk beskrivning av statsbanan Ulriksfors - Volgsjön om än i något redigerad form.

Stationsbyggnader.
Vid Hoting och Dorotea har stationshus uppförts enligt arkitektkontorets ritning nr 3514. Dessa hus innehåller i nedre våningen expedition, vänt sal i samband med vestibul samt resgods- och varmrum och i övre våningen bostadslägenhet om 3 rum och kök för den å stationen tjänstgörande stationsmästaren.

Dorotea railway station year 1920
Dorotea järnvägsstation 1920. Foto: Teknisk och Ekonomisk beskrivning av statsbanan Ulriksfors - Volgsjön.

Vid Lövberga, Flåsjön och Meselefors har uppförts stationsstugor i två våningar, sammanbyggda med godsbodar enligt arkitektkontorets ritning nr 3727 I. I nedre våningen har inrymts expedition, väntsal och resgodsrum, det sistnämnda stående i direkt förbindelse med godsboden. Godsboden är därjämte försedd med varmrum. Övre våningen innehåller bostadslägenhet om 2 rum och kök för stationsföreståndaren.
Stationsstuga vid Flåsjön
Stationsstuga vid Flåsjön. Foto: Teknisk och Ekonomisk beskrivning av statsbanan Ulriksfors - Volgsjön.

Stationsstugorna vid Österkälen, Stornäset, Rörström, Saxvattnet, Granberget och Volgsjöfors har uppförts i enlighet med arkitektkontorets ritning nr 3729. Vid Österkälen, Stornäset och Granberget har dock godsbodarna icke kommit till utförande. Stationsstugorna inrymmer banvaktsbostad, bestående av två rum och kök, samt expeditions- och väntrum, varvid expeditionen, som är avsedd att på vissa tider skötas av banvaktshustrun, står i förbindelse med köket. Vid Rörström, Saxvattnet och Volgsjöfors står expeditionen i direkt förbindelse med godsbodens varmrum.
Boställshus vid Dorotea.
Boställshus vid Dorotea. Foto: Teknisk och Ekonomisk beskrivning av statsbanan Ulriksfors - Volgsjön.

Boställshus enligt arkitektkontorets ritning nr 3754 med 2 lägenheter om 2 rum och kök i bottenvåningen och en lägenhet om 2 rum och kök i övre våningen har uppförts vid Hoting och Dorotea. I vartdera huset är en lägenhet avsedd för bevakningspersonal och de övriga för trafik- och maskinpersonal.
   Fristående uthus för stationspersonalens räkning har uppförts endast vid Flåsjön, vilken håll-, last- och mötesplats ursprungligen var avsedd att förestås av banvakt. Uthuset i fråga är därför byggt i överensstämmelse med den för banbevakningsbostäderna gällande typen.
Avträdeshus har uppförts enligt arkitektkontorets ritning nr 3032 A på samtliga trafikplatser utom vid Österkälen och Granberget, där avträden för allmänheten har anordnats i samband med banvaktsboställets uthusbyggnader.
Godsmagasin vid Dorotea
Godsmagasin vid Dorotea. Foto: Teknisk och Ekonomisk beskrivning av statsbanan Ulriksfors - Volgsjön.

Godsmagasin med varmrum enligt arkitektkontorets ritning nr 3983 har byggts vid Hoting och Dorotea. Godsbodar har, såsom framgår av ovanstående, anordnats vid Lövberga, Flåsjön, Rörström, Saxvattnet, Meselefors och Volgsjöfors.
   Pumphus och vattentorn beskrivs i samband med redogörelsen för bangårdarna.


Banbevakningsbostäder.
Bandelen Ulriksfors — Vilhelmina är indelad i 3 banmästaravdelningar om respektive 50,7, 42,5 och 35,4 km längd, varvid på den i Vilhelmina boende banmästaren kommer 27,5 km av statsbanan Ulriksfors—Volgsjön och 7,9 km av Inlandsbanan, södra distriktet. På bandelen Ulriksfors—Volgsjön är placerade 12 bevakande banvakter med sträckor om cirka 1 mil samt 2 banvaktsförmän.
Banvaktsstuga
Banvaktsstuga. Foto: Teknisk och Ekonomisk beskrivning av statsbanan Ulriksfors - Volgsjön.

Kombinerade banmästar- och banvaktsstugor är uppförda enligt arkitektkontorets ritning nr 3538 A i Lövberga och Dorotea, inrymmande vardera i bottenvåningen bostadslägenhet om 2 rum och kök jämte expedition för banmästare och i övre våningen bostadslägenhet om 2 rum och kök för banvaktsförman.
Kombinerad banmästar- och banvaktsstuga vid Lövberga.
Kombinerad banmästar- och banvaktsstuga vid Lövberga. Foto: Teknisk och Ekonomisk beskrivning av statsbanan Ulriksfors - Volgsjön.

Vid statsbanan Ulriksfors—Volgsjön har den förenklingen i trafiken genomförts, att de smärre håll-, last- och mötesplatserna förestås av banvakter, som dessutom är tilldelade vissa bevakningssträckor. Under de tider banvakten tjänstgör på bansträckan, förestås trafikplatsen av banvaktens hustru eller hennes ställföreträdare. För underlättande av denna tjänstgöring har därför såsom förut angivits banvaktsstugorna sammanbyggts med expedition och väntrum samt, där trafiken så påfordrat, med godsbod. På så sätt tjänstgör 6 banvakter på trafikplatserna Österkälen, Stornäset, Rörström, Saxvattnet, Granberget och Volgsjöfors med bostad i därvarande stationsstugor. Beträffande bostäder för de övriga 6 på banan tjänstgörande banvakterna har banvaktsstugor av vanlig typ uppförts för 4 st. och 2 st. har erhållit bostad i boställshusen i Hoting och Dorotea.
   Uthus, innehållande materialbod, foderbod och kostall, har för banvakternas räkning uppförts vid banvaktsstugor och på dem tilldelade trafikplatser. Avträdena har då med undantag för Österkälen och Granberget inrymts i stationens avträdeshus. För de kombinerade banmästar- och banvaktsstugorna har uppförts sammanbyggda uthus.
   Kostnaderna för banbevakningens bostäder inklusive den på banbevakningen fallande delen av kostnaderna för stationsbyggnaderna är sammanställda i nedanstående tabell.
Kostnadssammandrag för banbevakningsbostäder


Previous page Föregående sida   Nästa sida Next page

Return to Swedish state railways, table of content
  Returtåg till Inlandsbanan"innehåll"

© Rolf Sten
inlb_norra_ul_volgsj.html senast uppdaterad 2008-01-26