|
Linjen Ulriksfors-Volgsjön,
121 km. |
|
Föregående sida |
|
Nästa sida |
|
Pengarna till byggandet av den
här Inlandsbanedelen anslogs av riksdagarna 1912 till 1921
Arbetet med banan påbörjades
1911. Enligt planen hade man här tänkt att bygga banan
med enklare tekniska bestämmelser:
"Vid övervägandet av frågan huruvida
banbyggnaden skulle fortsättas norr om Ulriksfors, hade
det framstått såsom ofrånkomligt, därest
utsikter skulle förefinnas för inlandsbanans förverkligande,
att de återstående delarna av densamma anlades efter
enklare typ och trafikerades på billigare sätt än
vad som dittills hade förutsatts. Då beslut fattades
om banans fortsättande från Ulriksfors till Volgsjön,
förutsattes därför vissa förenklingar i byggnadssätt
samt i driftens ordnande".
- Sliperslängden skulle minskas till 2,4 m.
- Ballastens tjocklek reduceras till 0,5 m
- Mindre bredd på ballast- och bankkrön.
- Tillåten belastningen på broarna skulle minskas
från 20 till 18 tons axeltryck. - Längden
av banvaktsträckorna skulle ökas, "så
att ett mycket litet antal banvaktsstugor komme att erfordras,
isynnerhet som det ansågs ändamålsenligt med
hänsyn till den ringa trafik, som kunde påräknas,
att alla mindre trafikplatser förestodes av banvakt, som
därför borde bo i stationsstugan. Under banvaktens
bortovaro kunde någon familjemedlem sköta expeditionsgöromålen
och detta så mycket lättare som i allmänhet godsbodarna
skulle sammanbyggas med stationsstugorna".
- Största tillåtna stigningen skulle få uppgå
till 17 .
.
Från militärt håll
framfördes protester. Man krävde att lutningsförhållandena
skulle utföras så att de i framtiden skulle kunna
förbättras utan att banan flyttades i plan och att
man därför snabbt skulle kunna ändra den till
att medge lika tunga tåg som på bandelen Östersund
- Ulriksfors.
Detta innebar att bandelen Ulriksfors - Volgsjön
byggdes med stigningar på maximalt 12 , även
om man på några kortare sträckor överskred
detta.
Banans minsta tillåtna kurvradie blev 400 meter.
Linjens sträckning genom terrängen
beskrivs så här i SJ:s 75-års historik från
1931: "Banan är från Ulriksfors station framdragen
i nära nordöstlig riktning till Lövberga by vid
södra änden av Flåsjön samt därifrån
med bibehållen huvudriktning väster om Stora Skyrsjön
fram till närheten av den plats, där Flåsjöån
sammanflyter med Tåsjöälven. Här gör
banan en skarp krök och löper, efter att hava korsat
Flåsjöån samt Tåsjöälvens tvenne
grenar, i östlig riktning längs Tvåsjöälvens
norra strand fram till Hoting, varifrån sträckningen
åter blir nordöstlig ända upp till korsningen
med Ångermanälven i närheten av Råsele.
Därunder korsar banan Rörströmsälvens betydande
vattendrag ävensom Bergvattenån strax invid Dorotea
kyrkby, varefter linjen framgår över vattendelaren
mellan Rörströmsälven och Ångermanälven,
vilken sistnämnda älv banan övergår strax
ovanför Råsele by. Härifrån följer
linjen Ångermanälvens östra strand upp till älvens
utlopp ur Volgsjön vid Volgsjöforsen".
Banans höjd över havet
är i Ulriksfors 290 m och vid Volgsjön 337 m.
Den lägsta lägsta punkten, 243 m, är vid Tåsjöälven
och den högsta, 380 m, vid Östra Lillsjön, mellan
Rörströmsälven och Ångermanälven.
Bandelens längd är 121,0 km.
Järnvägsbron över Ångermanälven.
Järnkonstruktionen levererades av Motala Verkstad. Foto:
Teknisk och Ekonomisk beskrivning av statsbanan Ulriksfors -
Volgsjön.
Även här byggdes ett antal broar:
- Över Ångermanälven en bro med en 152 m lång
järnöverbyggnaden bestående av ett fackverksspann
med 46,6 m spännvidd samt
- Över Bergvattenån vid Dorotea byggdes en bro av
ett annorlunda slag. Banan vilar på tvär- och långbalkar
mellan två nitade plåtbågar, inspända
mellan landfästena och på brons mellersta del skjutande
upp över farbanan. Brons spännvidd är 29 m.
- Över Flåsjöån är bron utförd
som betongvalv i ett 35 m spann med granitbeklädnad.
- Över Fjällån är bron byggd med ett 20
m valv av betong men utan beklädnad.
- Övriga broars överbyggnader konstruerades med dels
plåtbalkar eller fackverk.
Rälsen på banan var begagnad räls
med en vikt på 27,5 kg/meter.
Längs banan anlades följande trafikplatser:
3 stationer, Lövberga, Hoting och Dorotea, 7 håll-,
last- och mötesplatser samt 1 håll- och lastplats.
Banans trafikplatser betjänar
de olika orterna:
- Alanäs, Havsnäs och Lövberga genom Lövberga
station.
- Norrby, Brattbäcken, Tåsjö samt Hoting genom
Hotings station.
- Risbäck, östra Ormsjö, Avaträsk, Dorotea,
Laiksjö, Lavsjö och Lomsjö genom Dorotea station.
- Mårdsjö genom Saxvattnets trafikplats.
Råsele och Almsele genom Meselefors håll-, last-
och mötesplatser.
Byggnader och trafikplatser
Huvuddelen av följande text är hämtad från Teknisk och Ekonomisk
beskrivning av statsbanan Ulriksfors - Volgsjön om än i något redigerad
form.
Stationsbyggnader.
Vid Hoting och Dorotea har stationshus uppförts enligt arkitektkontorets
ritning nr 3514. Dessa hus innehåller i nedre våningen expedition, vänt sal
i samband med vestibul samt resgods- och varmrum och i övre våningen
bostadslägenhet om 3 rum och kök för den å stationen tjänstgörande
stationsmästaren.
Dorotea järnvägsstation 1920. Foto: Teknisk
och Ekonomisk beskrivning av statsbanan Ulriksfors - Volgsjön.
Vid Lövberga, Flåsjön och Meselefors har uppförts stationsstugor i två
våningar, sammanbyggda med godsbodar enligt arkitektkontorets ritning nr
3727 I. I nedre våningen har inrymts expedition, väntsal och resgodsrum, det
sistnämnda stående i direkt förbindelse med godsboden. Godsboden är därjämte
försedd med varmrum. Övre våningen innehåller bostadslägenhet om 2 rum och
kök för stationsföreståndaren.
Stationsstuga vid Flåsjön. Foto: Teknisk
och Ekonomisk beskrivning av statsbanan Ulriksfors - Volgsjön.
Stationsstugorna vid Österkälen, Stornäset, Rörström, Saxvattnet, Granberget
och Volgsjöfors har uppförts i enlighet med arkitektkontorets ritning nr
3729. Vid Österkälen, Stornäset och Granberget har dock godsbodarna icke
kommit till utförande. Stationsstugorna inrymmer banvaktsbostad, bestående
av två rum och kök, samt expeditions- och väntrum, varvid expeditionen, som
är avsedd att på vissa tider skötas av banvaktshustrun, står i förbindelse
med köket. Vid Rörström, Saxvattnet och Volgsjöfors står expeditionen i
direkt förbindelse med godsbodens varmrum.
Boställshus vid Dorotea. Foto: Teknisk
och Ekonomisk beskrivning av statsbanan Ulriksfors - Volgsjön.
Boställshus enligt arkitektkontorets ritning nr 3754 med 2 lägenheter om 2
rum och kök i bottenvåningen och en lägenhet om 2 rum och kök i övre
våningen har uppförts vid Hoting och Dorotea. I vartdera huset är en
lägenhet avsedd för bevakningspersonal och de övriga för trafik- och
maskinpersonal.
Fristående uthus för stationspersonalens räkning har uppförts
endast vid Flåsjön, vilken håll-, last- och mötesplats ursprungligen var
avsedd att förestås av banvakt. Uthuset i fråga är därför byggt i
överensstämmelse med den för banbevakningsbostäderna gällande typen.
Avträdeshus har uppförts enligt arkitektkontorets ritning nr 3032 A på
samtliga trafikplatser utom vid Österkälen och Granberget, där avträden för
allmänheten har anordnats i samband med banvaktsboställets uthusbyggnader.
Godsmagasin vid Dorotea. Foto: Teknisk
och Ekonomisk beskrivning av statsbanan Ulriksfors - Volgsjön.
Godsmagasin med varmrum enligt arkitektkontorets ritning nr 3983 har byggts
vid Hoting och Dorotea. Godsbodar har, såsom framgår av ovanstående,
anordnats vid Lövberga, Flåsjön, Rörström, Saxvattnet, Meselefors och
Volgsjöfors.
Pumphus och vattentorn beskrivs i samband med redogörelsen för
bangårdarna.
Banbevakningsbostäder.
Bandelen Ulriksfors — Vilhelmina är indelad i 3 banmästaravdelningar om
respektive 50,7, 42,5 och 35,4 km längd, varvid på den i Vilhelmina boende
banmästaren kommer 27,5 km av statsbanan Ulriksfors—Volgsjön och 7,9 km av
Inlandsbanan, södra distriktet. På bandelen Ulriksfors—Volgsjön är placerade
12 bevakande banvakter med sträckor om cirka 1 mil samt 2 banvaktsförmän.
Banvaktsstuga. Foto: Teknisk
och Ekonomisk beskrivning av statsbanan Ulriksfors - Volgsjön.
Kombinerade banmästar- och banvaktsstugor är uppförda enligt
arkitektkontorets ritning nr 3538 A i Lövberga och Dorotea, inrymmande
vardera i bottenvåningen bostadslägenhet om 2 rum och kök jämte expedition
för banmästare och i övre våningen bostadslägenhet om 2 rum och kök för
banvaktsförman.
Kombinerad banmästar- och banvaktsstuga vid Lövberga. Foto: Teknisk
och Ekonomisk beskrivning av statsbanan Ulriksfors - Volgsjön.
Vid statsbanan Ulriksfors—Volgsjön har den förenklingen i trafiken
genomförts, att de smärre håll-, last- och mötesplatserna förestås av
banvakter, som dessutom är tilldelade vissa bevakningssträckor. Under de
tider banvakten tjänstgör på bansträckan, förestås trafikplatsen av
banvaktens hustru eller hennes ställföreträdare. För underlättande av denna
tjänstgöring har därför såsom förut angivits banvaktsstugorna sammanbyggts
med expedition och väntrum samt, där trafiken så påfordrat, med godsbod. På
så sätt tjänstgör 6 banvakter på trafikplatserna Österkälen, Stornäset,
Rörström, Saxvattnet, Granberget och Volgsjöfors med bostad i därvarande
stationsstugor. Beträffande bostäder för de övriga 6 på banan tjänstgörande
banvakterna har banvaktsstugor av vanlig typ uppförts för 4 st. och 2 st.
har erhållit bostad i boställshusen i Hoting och Dorotea.
Uthus, innehållande materialbod, foderbod och kostall, har för
banvakternas räkning uppförts vid banvaktsstugor och på dem tilldelade
trafikplatser. Avträdena har då med undantag för Österkälen och Granberget
inrymts i stationens avträdeshus. För de kombinerade banmästar- och
banvaktsstugorna har uppförts sammanbyggda uthus.
Kostnaderna för banbevakningens bostäder inklusive den på
banbevakningen fallande delen av kostnaderna för stationsbyggnaderna är
sammanställda i nedanstående tabell.
|
Föregående sida |
|
Nästa sida |
|
|
Returtåg till Inlandsbanan"innehåll" |
© Rolf Sten
inlb_norra_ul_volgsj.html senast uppdaterad
2008-01-26
|