Åter till huvudsidan? Klicka i bilden ovan

Kinds Härads Järnväg, KindsJ Av Rolf Sten

Föregående sida

Nästa sida

1/1

Kinds Härads Järnvägsaktiebolag, KindsJ

 Förhistoria
I den så kallade Sjuhäradsbygden är Kind det härad som är störst till ytan och beläget i gränstrakterna mellan Småland, Västergötland och Halland.
   Den största centralorten är Svenljunga och det var härifrån som man tog initiativet till förbättring av de dåliga kommunikationerna. Långt in på 1800-talet bestod förbindelserna med Borås och omvärlden av dåliga och krokiga vägar.
   För förbättrande av kommunikationerna var det allt fler som hävdade att man skulle bygga en järnväg genom häradet.
  Dessa idéer ledde till i ett järnvägsmöte mellan ett antal personer i Länghem 23 september 1880. Till ordförande för mötet valdes landshövdingen Erik Sparre (se bild till vänster). Den planerade järnvägens sträckning var Borås – Sexdrega – Svenljunga och vidare söderut längs Ätran ner till Mölneby. Man diskuterade även en grenbana från Hillared till sjön Åsunden eller Månstad. Beslut fattades om utskickandet av listor med begäran om aktieteckning i ett blivande järnvägsbolag. Beslut fattades om ett nytt möte i Borås 13 januari 1881.
   Vid Boråsmötet, som också det leddes av Erik Sparre, gick man igenom de aktieteckningslistor som hade cirkulerat sedan det första mötet. Man kunde konstatera att aktier hade tecknats för 68700 kr. Vidare hade Borås stad tecknat sig för 100 000 kr. Kommunerna Hillared, Ljushult, Revesjö, Sexdrega, Svenljunga, Ullasjö och Örsås hade tecknat sig för sammanlagt 70 000 kr. Landstinget hade tecknat sig för 50 000 kr.
   Den planerade järnvägen var kostnadsberäknad till 2 315 000 kr.

Beslut fattades om att konstituera ett bolag för byggandet av en järnväg enligt de föreslagna sträckningarna. I protokollet gjorde man dock följande tillägg: ”… med rättighet för bolagets styrelse att derest erforderlig teckning för banans utsträckning från Svenljunga till Mölnebyn och från Lockerud till sjön Åsunden eller sammanbindning med Limmareds jernväg ej kunde åstadkommas tills vidare inskränka byggnadsarbetet till Svenljunga.”
    Mötet beslutade anta förslaget till bolagsordning och därmed var Kinds Härads Jernvägsaktiebolag bildat. Den första styrelsen valdes och den kom att bestå av: ordförande Erik Sparre, borgmästare Wendt, godsägare Herman Almqvist, bankdirektör Adolf von Zweigbergk, J Gabrielsson samt fabrikör Carl Magnus Lundberg.
   För att fortsätta arbetet med aktieteckning utsågs ett antal ”kommitterade”.

Koncession och statslån
I april 1882 söktes koncession.
Kostnaden för sträckan Borås – Mölnebyn kostnadsberäknades till 2 315 000 kr varav
1 157 000 skulle finansieras genom ett statslån.
   Koncessionen beviljades 11 augusti och samma dag fastställdes bolagsordningen.
   Den 11 maj 1883 beviljades statslån med 500 000 kr. I motiveringen framkom att lånet endast avsåg sträckan Borås – Svenljunga.
   Detta gjorde att man fick omarbeta hela järnvägsförslaget. Bandelen Svenljunga – Mölnebyn och grenbanan Hillared – Månstad ströks ur planerna.
   På sträckan Borås – Buttorp planerades linjesträckningen om för att möjliggöra ett billigare banbygge. Med dessa ändringar reducerades kostnaden för banan till 1 250 000 kr.

Kinds härads järnväg byggs och invigs
Som entreprenör för banbygget kontrakterades järnvägsbyggaren Jonas Vessel vilken på grund av sjukdom tvingades överlåta entreprenaden till greve Fredrik Arvidsson Posse (se bild till vänster).
   Som bolagets kontrollant anställdes ingenjören Johan Danielsson (se bild nedan till vänster).
   Under februari 1884 startade banbygget  och som mest arbetade 1042 personer med banbyggnaden. Redan i november hade man färdigställt nästan alla terrasseringsarbeten. Byggnadernas grunder var lagda och stationshusen var nästan färdiga. Rälsen var utlagd mellan Borås och Roppered. Strax söder om Hillared skulle banan dras över en mosse något som fördröjde bygget på grund av att den utlagda banvallen flera gånger sjönk. Till slut hade man lagt ut tillräckligt med fyllnadsmassor som gjorde att banvallen blev stabil.
   Med Varberg – Borås Järnväg hade man kommit överens om anslutning till deras godsbangård vid Karlsberg, senare Borås Nedre, samt att få trafikera spåret upp till Borås Övre station.
   Efter Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens besiktning 27 oktober 1885 fick man tillstånd att öppna banan för allmän gods- och persontrafik.
   Den 30 oktober invigdes banan och den 1 november öppnades den för allmän trafik.

Lok nummer 2 "GREFVE E  J SPARRE” fotograferat omkring 1890. Foto: Sveriges Järnvägsmuseum.

Vad fick man för pengarna
Sedan banan öppnats för trafik kunde man konstatera att byggnadskostnaden inklusive den rullande materielen uppgick till 1 182 082 kr.
   För dessa pengar hade man fått en normalspårig 38,020 kilometer lång järnväg med tillhörande signaler, byggnader och bangårdar.
   Rälsen på banan var av engelskt stål och vägde 17,3 kg/m.
   Största lutning var 16 ‰ och minsta kurvradie 237,5 meter.
   Största tillåtna hastighet var 30 km/t utom över den så kallade Kovrabanken där hastigheten var begränsad till 20 km/t.

Borås Nedre Station 1901. KindsJ norra ändpunkt. Det andra tågsättet från höger tillhör KindsJ. Foto: Sveriges Järnvägsmuseum.

För drift och underhåll av den rullande materielen hade man i Svenljunga uppfört ett lokstall i tegel och med tillhörande vändskiva, vattentorn och kolförråd. I Borås fanns endast ett kolförråd.
   Som dragkraft till tågen köptes två stycken tanklokomotiv från Nydqvist & Holm i Trollhättan. Axelföljden var 1B, det vill säga en löpaxel följd av två drivande axlar.
   Loken levererades 1884 och fick namnen ”KIND” och "GREFVE E  J SPARRE”. De numrerades 1 respektive 2. Loken första arbetsuppgift var att dra arbetstågen vid banbygget
   För godstrafiken köptes 1884, från Aktiebolaget Atlas i Stockholm, 30 stycken öppna tvåaxliga N-vagnar för bland annat användning som grusvagnar vid banbygget. 1885 levererades ytterligare 8 stycken godsvagnar från Atlas. Dessa var täckta, tvåaxliga med littera G.
   För persontrafiken köptes från Atlas 1885 7 stycken tvåaxliga personvagnar samt 2 tvåaxliga resgodsvagnar littera F. Resgodsvagnarna var utrustade men ångpanna avsedd att via ångvärmeledning förse personvagnarna med värme.

Kråkereds station 1901. Stationsbyggnaden består av en förlängd banvaktsstuga. foto: Sveriges Järnvägsmuseum.

1894 bestod personalen av trafikchef Carl Johan Jansson (se bild till vänster), kassör Adolf von Zweigbergk, kamrerare Carl Johan Muhl, byrå- och förrådsbokhållare Carl Herman Östrand, lokomotivmästare Albert Georg Mårtensson, 4 stationsföreståndare: vid Svenljunga  Carl Johan Jansson (trafikchefen), Sexdrega John Emil Auer, Hillared August Törnqvist samt vid Roppered Axel  Jansson, stationsskrivare Emil Anton Johansson.
   Övrig personal: 1 banvaktsförman, 8 banvakter, 5 grindvakter, 2 lokförare, 2 eldare, putsare, vagnlyftare, 2 konduktörer, packmästare samt 2 stationskarlar.

August Törnqvist. Stations-föreståndare vid Hillared.

Axel Jansson stations-föreståndare vid Roppered.

Johan Emil Auer stationsföre-ståndare vid Sexdrega

Hillareds station på 1890-talet. Tåget är på väg mot Borås. Mannen på bilden är stationsföreståndaren August Törnqvist. Foto: Sveriges Järnvägsmuseum.

Vad hände sedan
Redan 1886 var man tvungna att köpa ännu ett lok, mycket på grund av ökande trafik men framför allt beroende på att man behövde ett reservlok när något av de andra loken var på service eller reparation. Det nya loket var från samma leverantör och av samma utförande som de övriga. Det fick namnet ”INDUSTRIEN” samt numrerades som nummer 3.
   Godsvagnsparken utökades i två omgångar med N-vagnar. 1897 levererade Göteborgs Mekaniska Verkstad 5 stycken vagnar för att året därpå leverera ytterligare 5 stycken.

Sexdrega station någon gång på 1890-talet. Till vänster i bild är i riktning mot Svenljunga. Mannen på bilden är stationsföreståndaren Johan Emil Auer. foto: Sveriges Järnvägsmuseum.

Ringestena station i början av 1900-talet. Till vänster i bild är i riktning mot Svenljunga. Foto: Sveriges Järnvägsmuseum.

Åter till sidans början

Föregående sida

Nästa sida

Returtåg till innehållsförteckning

© Rolf Sten
kindsj_snabbf..html senast uppdaterad 2006-03-06