Åter till huvudsida? Klicka i bilden ovan

HHJ, Helsingborg - Hässleholms Järnväg Av Rolf Sten

Föregående sida

Nästa sida

Del 2/3

Stora delar av nedanstående text är hämtad från Svenska Järnvägsföreningens minnesskrift 1876-1926. Den är kraftigt redigerad och kompletterad med ny och kompletterande text.

HHJ köper Klippan – Röstånga Järnväg.
28 december 1896 tecknade Hälsingborg - Hässleholms järnvägsaktiebolag kontrakt med Klippan – Röstånga Järnväg, KRJ, om inköp av järnvägen. I köpet ingick även koncessionen för Röstånga – Eslövs Järnväg, REJ. Säljare var greve Fredrik. Arvidsson Posse, vilken 12 juni 1896, som representant för ett konsortium, hade förvärvat KRJ och koncessionen på REJ.
     HHJ övertog driften av 19 kilometer långa järnvägen 1 juni 1897.
     Den rullande materielen inordnades i HHJ. KRJ lok 1 och 2 fick nya nummer och blev HHJ 21 och 22. Även vagnarna fick nya HHJ-nummer.

Beskuret flygfoto över stationsområdet i Röstånga 1935. Uppåt i bild är i riktning mot Klippan. Foto: Sveriges Järnvägsmuseum, JVM,KAFR00188 samlingsportalen.se.

Röstånga – Eslövs Järnväg byggs och invigs
HHJ fullföljde den tidigare ägarens planer och påbörjade omedelbart byggandet av järnvägen Röstånga – Eslöv, REJ. Ingenjören L. Rönnström var arbetschef och översten O. R. Hedenblad utsågs till kontrollerande ingenjör.
      Enligt lokaltidningarna påbörjades bygget 25 juli 1897 även om man officiellt hävdade att det började 1 oktober.
     Skenläggning och grusning startade från Röstånga och i april 1898 meddelades att man hade nått fram till Billinge. Gruset togs från grusgropen vid Klosterhagen.
     I slutet av juli är man framme i Eslöv men man kan inte ansluta sig till stationen eftersom SJ håller på att utvidga hela Eslövs Bangård.
     Det kom att dröja fram till 18 november innan man var klar och kunde besiktiga hela järnvägen. Besiktningen skedde 18 november och efter att vissa anmärkningar hade rättats till kunde man den 28 november öppna Röstånga – Eslövs Järnväg för allmän trafik.

Statens Järnvägars station Eslöv omkring 1905. Eslöv var föreningsstation med Röstånga - Eslövs Järnväg. Persontåget på bilden är ett tåg från Landskrona & Helsingborgs Järnvägar, L&HJ, draget av lok nummer 14 "R Tornerhjelm". Foto: Sveriges Järnvägsmuseum, JVM,KBAA01321 samlingsportalen.se.

Vad fick man för pengarna
Sedan man hade summerat allting kunde man konstatera att byggnadskostnaderna uppgick till 741 219 kr och 68 öre.
För dessa pengar hade man fått en 21 kilometer lång normalspårig bana. Belagd med stålräls som hade en vikt på 28,8 kg/m. Minsta kurvradie 350 meter och största lutning 10 ‰. Största tillåtna hastighet sattes till 50 km/t.
      För lokens drift och underhåll Uppfördes i Billinge ett så kallar rundstall med plats för 4 lok. I anslutning till stallet nedlades en 12 meters vändskiva.

Lokstallet i Billinge omkring 1915. Stallpersonalen med HHJ lok 3 "Ramlösa" inne i stallet. Stallet eldhärjades 1932 och blev aldrig återuppbyggt. Foto: Sveriges Järnvägsmuseum, JVM,KAFF00205 samlingsportalen.se

      Stationer hade anlagts, från Röstånga räknat, vid Billinge, Trolleholm, samt Stabbarps Gruva. I Eslöv hade man tecknat avtal om järnvägens anslutning till SJ-stationen.

Inför öppnandet av den nya bandelen förstärkte HHJ dragkraften genom att köpa två nya lok från Atlas. Dessa numrerades som HHJ nummer 15 och 16, ”Klippan” respektive ”Perstorp”.

Trolleholm station. Helsingborg - Hässleholms Järnväg, HHJ lok 22 "Röstånga", före detta Klippan - Röstånga Järnväg, KRJ lok 2 "Röstånga", på ingående. Foto: Sveriges Järnvägsmuseum, JVM,KBEB00543 samlingsportalen.se.

Helsingborg - Hässleholms Järnväg/ar
Linjerna Hälsingborg — Hässleholm, Klippan—Röstånga och Röstånga—Eslöv kom ända från de sistnämndas övertagande i trafikhänseende att utgöra en bana.
1 januari 1921 beviljade K. M:t Hälsingborg— Hässleholm järnvägsaktiebolags ansökan, att bandelarna Klippan— Röstånga, KRJ, och Röstånga—Eslöv, REJ, även i fastighetshänseende skulle få sammanföras till en enhet, formellt Klippan - Eslövs Järnväg, KEJ.

Bana, materiell och byggnader.
Den första överbyggnaden på linjen Hälsingborg—Hässleholm och Bjuv—Billesholm bestod av järnräls vägande 17,36 skålpund, per fot (24,8 kg/m.), vilken utbyttes mot stålräls av samma vikt, på den förstnämnda linjen 1888 och på den sistnämnda under åren 1893—1896. Linjen Hälsingborg—Hässleholm försågs under åren 1904—1905 med ny räls 34 kg/m, 12 meter långa skenor.

Brobyte längs HHJ omkring 1920. Loket är HHJ lok 4 "Tyringe". Foto: Sveriges Järnvägsmuseum, JVM,KBED00550 samlingsportalen.se

Trafiken, som fram till 1920-talet ökat i stor omfattning och därmed framtvingat större och starkare lokomotiv samt vagnar med större lastförmåga, medförde även nödvändigheten av en betydande förstärkning och modernisering av järnvägens överbyggnad i sin helhet. Banan tillfördes mer grus, stationerna försågs med moderna signaler och förreglingsanordningar, alla broar fick ny överbyggnad som klarade ett axeltryck på 18 ton. genom dessa åtgärder kunde tågens hastighet ökas till 70 km/t.
      Växel- och signalsäkerhetsanordningarna kompletterades ytterligare. Kraftigare räls 41,18 kg/m, med treslipersskarvar lades in på en sträcka av 24 km från Ramlösa räknat. Därmed kunde tåghastigheten sedan 1922 ökas till 80 km/t.

På bandelen Klippan—Eslövs var rälsvikten från början 24,8 kg/m. Under åren 1923 - 1924, på sträckan Klippan—Röstånga 19 km., byttes rälsen till 34 kg:s räls. Broarna på den senare delen, byggda 1892, förstärktes och dessutom har stationerna på hela bandelen fått grövre växlar samt försetts med fullständiga växel- och signalförreglingar. Dessa förbättringar gjorde att största tillåtna hastighet kunde sättas till 60 km/t.

Bjuv station 1901. Det ankommande tåget dras av loket HHJ 2 "Bjuf". Stationshuset är i sitt ursprungliga utförande. Jämför med bilden nedan! Foto: Sveriges Järnvägsmuseum, JVM,KBAA00812 samlingsportalen.se

Stationerna på Hälsingborg—Hässleholms järnväg byggdes från början med mycket begränsat spårsystem och bangårdsmaskineri samt — trots överingenjörens reservation — med så små och obetydliga stationshus, att vid flera platser enskilda personer trädde emellan med anslag för att få något rymligare hus, något som också blev resultatet på några platser.
Bangårdarna med tillbehör har sedan dess efter hand byggts ut. Under åren 1910 - 1920 byggdes dessutom flera nya, större stationshus. Ett flertal andra stationshus byggdes ut och moderniserades.

1916 inköptes av Hälsingborgs stad ett större markområde i den södra delen av staden. Där uppfördes samma år en större modern reparationsverkstad med förrådsbyggnader och lokstall med 14 platser. När anläggningen togs i bruk 1917 såldes det gamla lokstallet till L&HJ.
Foto: Sveriges Järnvägsmuseum, JVM,/KACA00139 samlingsportalen.se.

Bjuv stationshus på 1950-talet. Ombyggt och tillbyggt under åren 1910-1920. Foto: Sveriges Järnvägsmuseum, JVM,KBAA00811 samlingsportalen.se.

Trafik
1875 kördes mellan Hälsingborg och Hässleholm 6 tåg vintertid och 8 sommartid, ett antal som 1896 ökades till 8 hela året om. 1902 ökades antalet till 10 och 1923 till 12.   
     Mellan Hälsingborg, Åstorp och Klippan var tågantalet 18 respektive 16. På linjen Klippan— Billinge var tågantalet 12 och mellan Billinge och Eslöv 10.
     Godstransporterna omfattade i huvudsak stenkol och koks, tegel och lera, sten och grus, skogseffekter, spannmål, papp, papper och trämassa, gödningsämnen, jordfrukter och betmassa.

Helsingborg på 1920-talet. HHJ motorvagn, destination Klippan.  Foto: Sveriges Järnvägsmuseum, JVM,kKBEB00368 samlingsportalen.se

Industribanan Bjuv - Hyllinge
Hyllinge Stenkols- och Lerindustri AB anlade en 5 kilometer lång normalspårig gruv- och industribana mellan Hyllinge och Bjuv. Den öppnades för trafik 1896..
Bolaget uppgick 1911 i dåvarande Höganäs - Billesholms AB.
     Man kontrakterade HHJ för att sköta godstrafiken på banan.
     Under en tid 15 maj 1927 till 31 juli 1934 förekom även reguljär persontrafik. Den sköttes av en HHJ motorvagn som gick sträckan Hyllinge - Bjuv - Billesholm.
     Godstrafiken upphörde 1952.

HHJ motorvagn 54, byggd på personvagn C 510 (tillv 1876), slopad 1940, såld av SJ 1940. Motorvagnen gick som "pendel" Billesholm - Bjuv - Billesholm. Foto omkring 1928: Sveriges Järnvägsmuseum, JVM,KAFQ00025 samlingsportalen.se

Ekonomi
Aktiekapitalet, som vid järnvägsbyggnadens planläggning beräknades till 3 600 000 kr., uppgick när järnvägens öppnandes till endast 1 837 600 kr. Hälsingborgs stad och Vallåkra stenkolsaktiebolag hade likviderat sina teckningar med aktier, den förra med 6000 st. aktier på 50 kr i Hälsingborg—Landskrona—Eslövs järnvägs AB, det senare med preferensaktier för 100 000 kr. i sitt bolag.
    Hälsingborgs stadsfullmäktige beslöt i december 1877 att återköpa järnvägsaktierna, vilka skulle likvideras med 50 000 kr. före 1877 års slut, 100 000 kr. under år 1878 och återstoden, då konjunkturerna blev så gynnsamma, att staden kunde ta upp ett obligationslån. Slutlikvid erhölls under 1879.
    Aktierna i Vallåkra stenkolsaktiebolag såldes av bolaget i två poster, den ena på 20 000 kr. och den andra på 80 000 kr., den sistnämnda dock först 1893 och då till en överkurs, som inbringade bolaget en förtjänst på 16 000 kr. Först 1897 ökades aktiekapitalet med 381 700 kr.

HHJ lok 17 i Helsingborg omkring 1910. Foto: Sveriges Järnvägsmuseum, JVM,KBED00539 samlingsportalen.se

För inläggning av ny räls samt likvidering av svävande skulder beslöt bolaget 1903 att ge ut nya aktier till ett belopp på 500 000 kr. och till en kurs på 150 %. Överteckning ägde rum med 127 900 kr. 1915 nyemitterades för 880 700 kr. med överteckning på 380 900 kr. Med denna emission likviderades samtliga tillfälliga lån, samt mark köptes, på vilken egen lokstation samt reparationsverkstad uppfördes och ny rullande materiell inköptes. Samtliga dessa nyanskaffningar kostade 518 000 kr.

Först nu hade aktiekapitalet stigit till det vid järnvägens anläggning tänkta beloppet eller 3 600 000 kr. Under 1920 utökades det ytterligare med 1 800 000 kr.
     Då aktiekapitalet var lågt i förhållande till bolagets omslutning, är det tydligt, att upplånade medel i stor utsträckning måste anlitas. Åren 1881 och 1886 erhölls obligationslån mot borgen av Hälsingborgs stad. Bland lånen kan följande nämnas. För likvidering av den  1897 inköpta Klippan—Röstånga järnväg tog bolaget ett 4 % reverslån på 1 milj. kr. mot säkerhet av bolagets 4 % obligationer. Detta lån har numera ren obligationsnatur. Vidare lade bolaget upp,  till bestridande av de med byggandet av linjen Eslöv—Röstånga förenade kostnaderna 1900, ett obligationslån på 1 milj. kr., löpande med 5 % ränta. Säkerheten utgjordes av i Klippan—Eslövslinjen intecknade reverser.

Under åren 1876—1884 lämnade bolaget ingen utdelning, åren 1885 — 1891 3 % och 1892 5 %. Därefter har utdelningen varierat mellan 6 och 10 %. Den sistnämnda siffran uppnåddes åren 1898—1899 och 1917—1920. Åren 1923 och 1924 utdelades resp. 7 %.     Av kapitalvärdet har avskrivning gjorts med över två milj. kr.

Bilden är tagen omkring 1920 vid västra infarten till Påarps station. Signalen till vänster är en så kallad skivförsignal. Signalbilden som den visar talar om för lokföraren att nästa signal visar stopp. och att han måste börja att bromsa tåget så att han kan stanna strax före stoppsignalen. Foto: Svenska Järnvägsföreningens minnesskrift 1876-1926.