HOME
INDEX

669     Färjestaden - Ottenby

FÖREGÅENDE
LISTA
(Färjestaden) - Mörbylånga - Ottenby

 



Klicka i kartan ovan för att komma till en karta där den här bandelen ligger!

Sign=
Platsens signatur,
Driftplats= Namnet inom parantes= tillhör inte denna bandel, Namnet i rosa färg= Tidigare stavning,
Sida= Stationshusets läge i förhållande till spåret, räknat uppifrån, h= höger, v= vänster,
Km= Avstånd mellan platserna,
Höjd= över havet,
Från= Tagen i drift,

Notering=
A
avförd som trafikplats
abo
automatisk blockpost
avx
arbetsväxel
bgd
bangård
BI
borttagen infrastruktur
blp
blockpost
fp
förgrenings-punkt
G
godstrafik
grp
grusgrop
hlp
håll- och lastplats
hp
hållplats
hpr
rälsbusshållplats
hp
hållplats med sidospår
hst
hålställe
I
infrastrukturell
kb
kombinerad bro
lmk
längdmätnings-konnektion
lp
lastplats
mtmp
militär-mötesplats
P
persontrafik
rbg
rörlig bro
sipl
signalplats
stn
station
sto
stopplats
T
trafikal
ts
teknisk station
U
upphört
vt vattentag
väg
väg med stopplikt
*
(åter)öppnad
nedlagd

I nutidskoder:
Första bokstaven
F
fullständig trafik
G
godstrafik
I
ingen
P
persontrafik
Andra bokstaven
H
hållplats
L
linjeplats
S
station
ö
övrig status
.
Sign Driftplatsens namn Sida Km Höjd Från Notering







Fd/Fdn (Färjestaden) v 0,000 0 1909-11-25 stn, † 1961-10-01; hamnspår; stnsida räknad norrifrån
Lt Lundtorp skiljeväxel  

   2,400

  1910-02-01 fp; fd Lundtorp växel; delade Böda- och Ottenbylinjerna
Ltrbg (Lundtorp rbg) 3,200 3 1927 Lundtorp rangerbangård, fp; skiljeväxel bangården; triangelspår
Kp/Krtp Kråketorp 4,300 1910t hp, † 1912-10-01, hp 1920t, † 1961-10-01
Er/Erö Eriksöre v 5,500 28 1910-02-01 hlp, † 1961-10-01
Ki/Kar Karlevi 7,000 30 1910t hp, † 1912-10-01, hlp 1920t, † 1961-10-01
V/Vkb Vickleby v 9,000 31 1910-02-01 stn, hlp 1934, I stn ~1953, † 1961-10-01; under hlp-tiden I-stn vid betkampanjerna
Rmog Resmo grusgrop   12,900 10   ssp
Ro/Rmo Resmo v 13,100 10 1910-02-01 stn, hlp 1926, † 1961-10-01
Mb/Mbl Mörbylånga 16,800 1 1910-02-01 stn, † 1961-10-01; småbana Mörbylånga sockerbruk; hamnspår; stationshussida räknad norrifrån
  Mörbylånga industrispår   17,400 1   ssp
Mblg Mörbylånga centralskola 17,400 1 ~1955 hpr, † 1961-10-01
Mby/Mblb Mörbylånga by 18,500 1 1912-10-01 hp, † 1912-10-01, hp 1920t, † 1961-10-01
Mby/Mblb

Mörbylånga kyrkoby

      ~ 1912 hp
Mbd/Mbld Möbylångadalen 20,000 13 1910-02-01 hlp, † ~1955
Röl Rösslösa 22,200 18 ~ 1955 hpr, † 1961-10-01
Br/Bri Bring h 23,700 38 1912-10-01 hlp, † 1961-10-01
 

Ölands Dalby

  23,700 38 1910-02-01 hlp, fd Dalby
Ks/Kaö Kastlösa h 26,200 36 1910-02-01 stn, † 1961-10-01
Sf/Sklv Skärlöv v 35,100 12 1910-02-01 stn, hlp 1926, † 1961-10-01

Skärlöf

 
Ömy Ölands Melby 37,500 11 1947-07-01 hpr, † 1961-10-01
My

Melby

  37,500 11 1940t hpr
Sg/Öse Ölands Segerstad v 39,700 9 1910-02-01 stn, hlp 1935, † 1961-10-01; skylt Segerstad
Tg/Tgå Torngård h 43,900 11 1910-02-01 stn, hlp 1944, † 1961-10-01
Gr/Ögr Ölands Gräsgård h 46,400 8 1910-02-01 stn, hlp 1922, † 1961-10-01; skylt Gräsgård
E/Öe Ölands Eketorp v 49,600 7 1939-05-15 hlp, ; fortsatt stationsskylt Eketorp, † 1961-10-01
E

Eketorp

49,600 7 1910-02-01 hlp
Ob/Oty Ottenby v 53,500 6 1910-02-01 stn, † 1961-10-01

 

Södra Ölands järnväg (SÖJ) Bandel 668, 669
Tillkomsten av en järnväg på norra Öland gav ny fart åt planerna på en bana även på öns södra del, men det är osäkert om det blivit något av ifall inte ett sockerbruk anlagts i Mörbylånga 1908. Sockerbolaget var en av de stora aktietecknarna medan det mesta övriga kapitalet tillsköts av kommuner, främst Kalmar stad. Kommunernas skiftande stöd gav järnvägen en sicksackande sträckning mellan väst- och östkust. Ekonomin var ansträngd men tack vare sockerbetorna bättre än för Borgholm–Böda järnväg.

Koncession

1907-05-28

Längd
96 km

Spårvidd
891 mm

Förvaltningsort
Färjestaden till 1910, sedan Mörbylånga.

Trafikförändringar
1908-10 *Borgholm–Mörbylånga, 59 km, provisorisk godstrafik.
1909-11-25 *Borgholm–Färjestaden, 44 km, allmän trafik.
1910-02-01 *Färjestaden–Ottenby, 52 km, allmän trafik.

Omläggning
1927 anlades en växlingsbangård för sockerbetstrafik med triangelspår vid Lundtorp, 3 km öster om Färjestaden. Tåg kunde därmed framföras direkt Borgholm–Mörby-långa men detta utnyttjades endast under betkampanjerna.

Nollpunkt
Färjestaden

Anmärkning
a) Färjestaden och Mörbylånga var säckstationer liksom föreningsstationen med BBJ, Borgholm.
b) Ingångslinjen till Färjestaden, som var gemensam för linjerna från Borgholm och Ottenby, delade sig vid Lundtorps skiljeväxel 2 km österut.
SÖJ uppgick 1928-01-01 i Ölands järnvägar (se härefter dessa, även för trafikplatsdata).

Ölands järnväg (ÖJ) Bandelarna 667, 668 och 669
ÖJ uppstod 1928-01-01 genom fusion av Borgholm–Böda järnväg och Södra Ölands järnväg (för tidigare data se dessa)
  Ekonomiska svårigheter tvingade på 1920-talet både BBJ och SÖJ att vädja till staten om hjälp. Sådan gavs också i form av efterskänkta lånekostnader, men som motprestation krävdes en sammanslagning av banorna som möjliggjorde rationaliseringar. Dessa kom även till stånd, bland annat genom ett tidigt införande av motorvagnsdrift, och tillgångarna förvaltades sparsamt och klokt. Medaljens baksida var den mycket låga lönesättningen. Liksom på andra håll innebar andra världskriget ett uppsving varefter konkurrensen från vägtrafiken undan för undan berövade järnvägen mycket av dess trafik, inte minst den viktiga bettrafiken, och förlusterna tilltog. Den lokala oppositionen mot nedläggning var stark men det hjälpte inte.

Längd
151 km

Spårvidd
891 mm

Förvaltningsort
Mörbylånga

Trafikförändringar
1961-10-01 † all trafik

Förstatligad
1947-07-01 egen ansökan

Fjärrblockering
1953-10-01 Lundtorp skiljeväxel, lokal fjärrstyrning; Färjestaden.

Upprivning
1961–62

Anmärkning
a) Nedläggning av Bödalinjen övervägdes på 1930-talet. Det var meningen att ÖJ:s busstrafik skulle ta över. Frågan lämnade emellertid inte utredningsstadiet.
b) Från 1948-05-09 pågick allmän tågfärjetrafik, 891 mm, Kalmar–Färjestaden. Den började för internt SJ-bruk 1947-09-30 och fortfor t.o.m. 1962-05-04 för att transportera järnvägsmateriel till och från Öland. Leden användes bl.a av stenindustrin i Grönhögen med omlastning i Ölands Eketorp, 4 km, norr om Ottenby.
c) Ett stort spårupprustningsbehov vägdes in i nedläggningsprocessen.
d) Borgholm förblev Ölands enda station med plattform!
e) Banan hade tre säckstationer: Borgholm, Färjestaden och Mörbylånga.

Litteratur
Ove Johannesson, En bildberättelse om Ölands järnväg, u.å.
Hjalmar Nilsson, Ölands järnväg, 1970
Göran Adolfsson, Sune Lantz & Hjalmar Nilsson, Ölands Järnvägar, 1987
Eric Fransson, En stins minns … Ölands Järnväg 1924–1955, 1998
Jan-Olov Svensson, Ölands Järnväg, 2009

Ölands järnväg (ÖJ) Bandelarna 667, 668 och 669
ÖJ uppstod 1928-01-01 genom fusion av Borgholm–Böda järnväg och Södra Ölands järnväg (för tidigare data se dessa)
  Ekonomiska svårigheter tvingade på 1920-talet både BBJ och SÖJ att vädja till staten om hjälp. Sådan gavs också i form av efterskänkta lånekostnader, men som motprestation krävdes en sammanslagning av banorna som möjliggjorde rationaliseringar. Dessa kom även till stånd, bland annat genom ett tidigt införande av motorvagnsdrift, och tillgångarna förvaltades sparsamt och klokt. Medaljens baksida var den mycket låga lönesättningen. Liksom på andra håll innebar andra världskriget ett uppsving varefter konkurrensen från vägtrafiken undan för undan berövade järnvägen mycket av dess trafik, inte minst den viktiga bettrafiken, och förlusterna tilltog. Den lokala oppositionen mot nedläggning var stark men det hjälpte inte.

Längd
151 km

Spårvidd
891 mm

Förvaltningsort
Mörbylånga

Trafikförändringar
1961-10-01 † all trafik

Förstatligad
1947-07-01 egen ansökan

Fjärrblockering
1953-10-01 Lundtorp skiljeväxel, lokal fjärrstyrning; Färjestaden.

Upprivning
1961–62

Anmärkning
a) Nedläggning av Bödalinjen övervägdes på 1930-talet. Det var meningen att ÖJ:s busstrafik skulle ta över. Frågan lämnade emellertid inte utredningsstadiet.
b) Från 1948-05-09 pågick allmän tågfärjetrafik, 891 mm, Kalmar–Färjestaden. Den började för internt SJ-bruk 1947-09-30 och fortfor t.o.m. 1962-05-04 för att transportera järnvägsmateriel till och från Öland. Leden användes bl.a av stenindustrin i Grönhögen med omlastning i Ölands Eketorp, 4 km, norr om Ottenby.
c) Ett stort spårupprustningsbehov vägdes in i nedläggningsprocessen.
d) Borgholm förblev Ölands enda station med plattform!
e) Banan hade tre säckstationer: Borgholm, Färjestaden och Mörbylånga.

Litteratur
Ove Johannesson, En bildberättelse om Ölands järnväg, u.å.
Hjalmar Nilsson, Ölands järnväg, 1970
Göran Adolfsson, Sune Lantz & Hjalmar Nilsson, Ölands Järnvägar, 1987
Eric Fransson, En stins minns … Ölands Järnväg 1924–1955, 1998
Jan-Olov Svensson, Ölands Järnväg, 2009

 
Källor och referenser
Svenska Järnvägsklubben, SJK, Järnvägsdata 2009
Olofsson, Carl, Sveriges Järnvägar, 1920
Mer om ovanstående www.historiskt.nu (öppnas i nytt fönster)

 

TOP
FÖREGÅENDE

Upprättad: 2004-12-05   /  Benny Nilsson   /   Författare: Kjell Byström, Östersund
Uppdaterad 2015-07-01 Rolf Sten