HOME
INDEX

347     Lerum - Olskroken

FÖREGÅENDE
LISTA
Lerum - (Olskroken)
NÄSTA

 

Klicka i kartan ovan för att komma till en karta där den här bandelen ligger!

Sign= Platsens signatur.
Driftplats= Namnet inom parantes= tillhör inte denna bandel.
Namnet i rosa färg
= Tidigare stavning.
Sida= Stationshusets läge i förhållande till spåret, räknat uppifrån. h= höger, v= vänster.
Km= Avstånd mellan platserna.
Höjd= över havet.
Från= Tagen i drift.
Notering=
A avförd som trafikplats
abo automatisk blockpost
avx arbetsväxel
bgd bangård
BI borttagen infrastruktur
blp blockpost
fp förgreningspunkt
G godstrafik
grp grusgrop
hlp håll- och lastplats
hp hållplats
hpr rälsbusshållplats
hp hållplats med sidospår
hst hållställe
I infrastrukturell
kb kombinerad bro
lmk längdmätnings-konnektion
lp lastplats
mtmp militär-mötesplats
P persontrafik
rbg rörlig bro
sipl signalplats
stn station
sto stopplats
T trafikal
ts teknisk station
U upphört
vt vattentag
väg väg med stopplikt
* (åter) öppnad
nedlagd

I nutidskoder:
Första bokstaven

F fullständig trafik
G godstrafik
I ingen
P persontrafik
Andra bokstaven
H hållplats
L linjeplats
S station
Ö övrig status

Sign Driftplatsens namn Sida Km Höjd Från Notering







Lr Lerum h 437,500 23  1858-08-01 hlp, stn, † G 1985-04-01; PS 
Asd Aspedalen v 438,600 20    438,6 Aspedalen (Asd) 20 hp 1927-09-15, PH
Apn Aspen v 440,100 15  1909-07-10 hp; PH
  Aspen   440,600  1914-05-01 tunnel 271 m; vid linjeomläggning; dsp
J Jonsered Ö   443,100 15 1856-12-02 stn, † G 1962-03-01, † 1967-05-27, ts 2000-06-13; <2000 Jonsered; IS
  Jonsered   443,400    bro 80 m; dsp
  Jonsered   444,000   1912-10-01 tunnel 178 m; vid linjeomläggning; dsp
Jfb Jonsereds fabrik   444,100   <1883 lp, BI 1912; fd Jonsereds fabriker; spår indraget till
Jonsered stn; sign Jfb
Jonsered fabriker          
Bkd Bokedalen v 444,200 14  1927-10-01 hlp, lp 1967-05-27, † 1982-05-23, BI 1984-04-20
Jv Jonsered V v  444,300   2000-06-13 hp; annonseras som Jonsered; PH
Kög Kåhög v 445,300 14  <1883 hlp, hp 1903-10-01, † 1978-05-28
Kåhög ssp 1857
Gnr Generator 447,800  ~1960 ssp, I infogad i Partille stn 1985-11-24
Gnr Generator AB 447,800   
P Partille h 448,800 8  1856-12-02 stn, † G 1991-06-10; <1912-05-01 Partilled; tillhör Göteborg C ställverk; PS
P Partilled 448,800 8   
  Säveån   450,300     bro 152 m; dsp
Ugm Ugglum v 450,400 8   450,4 Ugglum (Ugm) hp 1935-05-15, †1966-05-22
Sots Sotenäs 451,000   1958 fp, I infogad i Olskroken stn 1967; yttre ansl till Sävenäs rbg
Sel Sävedalen   451,000 10 1917-08-01 hp, † 1966-05-22
Sel Sävedalen v 451,000 10  1979-06-11 ts; ansl till Sävenäs rbg; nykonstruktion av Sotenäs och Frändtorp fp av tidtabellsmässiga skäl; tillhör Göteborg C ställverk; IS
Ftp Frändtorp 452,000 13  1915-10-01 fp, I infogad i Olskroken stn 1967; inre ansl till
Olskroken stn; <1964 Frändtorp
Frändtorp 452,200  1859-04-23 hp, † 1917-08-01
Tpa Torpa 452,700  1930 hp, † 1959; endast för SJ-personal
Sävenäs lastplats 452,900  1915-02-15  
Sär Sävenäs rangerbangård 452,900  1915-02-15 rbg+lp  (vagnslast övertagen från Sävenäs), rbg ~1930 rangerbangård (vagnslast överförd till Sävenäs lp); I infogad i Olskroken stn 1966, I stn 1979-06-11 (återförd till egen tpl); senare tillfört Göteborg C ställverk; IS
Säv Sävenäs   453,600 12 1874 lp, hlp 1907-12-01, T hp ~1915, I hp ~1918 (vagnslast överförd till Sävenäs rbg), hst 1994-06-12 (inom Göteborg - Sävenäs stn); PH
sv Göteborg - Sävenäs 454,000  1931 lp (vagnslast övertagen från Sävenäs rbg), †, ts 1984-11-26; Sävenäs (Gsv) ansl Sävenäs rbg; ingick tidigare i Olskroken stn; tillhör Göteborg C ställverk; <~1950 Sävenäs lastplats; IS
  Gamlestadsvägen   454,600   1905-10-29 spk  (korsning med spårväg), bro 59 m 1921-05-23 (från 1994 enbart över gata)
Gamlestaden  <1883 hp, † 1890-04-01; ansl från Sävenäs rbg
  Gustavsplatsen   454,800   1964-12-30 bro över VGJ, över Ånäsvägen och spårväg ; 4 spår
      454,900      ”Skäran” se Hamnbanan
  Gamlestadens   455,000   1919 grp grusgrop
Or (Olskroken) 455,500 2 1856-12-01 rbg 1877-12-11, rbg+hp 1887-06-15, hp 1932-06-11 (VGJ), *G, †G 1965, † 1967-05-28 (VGJ), † 1980-06-16; ansl Norge/Vänerbanan, VGJ, Bohusbanan; triangelspår; tillhör Göteborg C ställverk; IS

 
Västra stambanan (WSB)

Följande bandelar, 336, 340, 341, 343, 344, 346, 347 samt 348, ingår i Västra stambanans sträckning mellan Stockholm och Göteborg.

Till WSB räknas sedan 1911 Sammanbindningsbanan och numera även Grödingebanan
WSB kallades ”Linje 1” i en marknadsföringskampanj som blev kortvarig, men det ligger mycket i beteckningen som är naturlig för en förbindelse mellan Sveriges två största städer.
Den var den först färdigställda stambanan, den första söder om Malmbanan som elektrifierades, den första som fick dubbelspår i hela sin längd, den första med snabbtågsanpassning och snabbtågstrafik.

Om linjeföringen tvistades till en början mycket – starka bruksägarintressen ville dra den norr om Mälaren, i enlighet med den gamla postvägen och von Rosens förslag från 1845, och i Västergötland konkurrerade flera städer om att få stambana (tvärtemot en populär myt, med motsvarigheter på andra håll), vilket bidrog till att bygget först bara drevs från väster.
Terrängen var besvärlig och anläggningen därför komplicerad i banans ändar, och där har kostsamma ombyggnader senare förverkligats eller aktualiserats.
På mitten var underlaget gynnsammare och där finns landets längsta rakspår, som bl.a. har använts för höghastighetsprov.

WSB hade i början en viss autonomi. Den har och/eller har haft alla former av trafik: lokal- och fjärr-, dag och natt, intensiv pendling.
 ”Här och där”-tågen via Örebro och Västerås har realiserat den alternativa väg norr om Mälaren mellan landets båda största städer som inte kom till på 1800-talet

Längd: 455 km

Trafikförändringar
1856-12-02 * Jonsered–Göteborg, 15 km, allmän trafik.
1857-12-16 * Vårgårda–Jonsered, 52 km, allmän trafik.
1858-10-05 * Falköping–Vårgårda, 47 km, allmän trafik.
1859-09-01 * Töreboda–Falköping, 70 km, allmän trafik.
1860-01-01 * Stockholm S–Södertälje övre, 34 km, allmän trafik.
1861-06-01 * Södertälje övre–Järna, 10 km, allmän trafik.
1861-10-01 * Järna–Gnesta, 18 km, allmän trafik.
1862-05-15 * Gnesta–Björnlunda, 9 km, allmän trafik.
1862-08-01 * Björnlunda–Sparreholm, 21 km, och Hallsberg–Töreboda, 75 km, allmän trafik.
1862-11-08 *Sparreholm–Hallsberg, 103 km, allmän trafik.
1967-05-27 † Flen–Katrineholm, 14 km, lokal persontrafik.
1968-05-12 † Gnesta–Flen, 45 km, lokal persontrafik.
1971-05-23 † Falköping–Alingsås, 69 km, lokal persontrafik i huvudsak.
1971-07-03 † Katrineholm–Hallsberg, 65 km, lokal persontrafik.
1973-06-18 † Gårdsjö–Skövde, 61 km, lokal persontrafik.
1986-06-01 † Skövde–Falköping, 30 km, lokal persontrafik.
1986-06-09 † Hallsberg–Laxå, 30 km, lokal persontrafik.
1988-06-11 † Laxå–Gårdsjö, 23 km, lokal persontrafik.

Trafik
a) Mellersta Södermanlands järnväg persontrafikerade sträckan Skebokvarn–Flen.
b) 1909-10-01 började Stockholm–Nynäs järnväg trafikera sträckan Stockholm C–Älvsjö. I utbyte viss SJ-trafik på SNJ.

Trafikuppehåll
1856–1857-02 Jonsered–Göteborg på grund av transporter till det fortsatta banbygget.
1913-06-14–1914-12-13 Jonsered–Aspen, all trafik på grund av banvallsras vid Jonsered. Viss trafik omleddes via Borås–Herrljunga och Uddevalla–Vänersborg–Herrljunga, 1913-06-15–07-03 delvis och från 1913-07-27 helt. Ett provisoriskt spår i Y-form var anordnat vid Jonsered 1914-07-11–12-13.
1999-07-12–08-01 Alingsås–Partille på grund av banarbete med vidgning av tunnlar och brobyte.
2000-01-18–03-26 lokaltrafik Södertälje–Gnesta, på grund av lokförarbrist hos Citypendeln.

Omläggning
a) 1871-07-17 öppnades Sammanbindnings­banan och (gamla) Stockholm S kom att ligga på ett kort sidospår, men var personförande (snälltåg stannade en kortare period vid Södermalm hp, anlagd 1872-03-01, intill Tanto fp). Stationen behöll lokal persontrafik till 1926-07-01 och var godsstation till 1984-01-01.
b) 1912 Partille–Jonsered vid dubbelspårsbygget, med tunnel vid den södra infarten till Jonsered.
c) 1915 Rönninge–Igelsta vid dubbelspårsbygget, med tre tunnlar.
d) 1916 Floda–Norsesund vid dubbelspårsbygget, med två tunnlar vid Ubbared.
e) 1921-10-01 lades linjen om vid Södertälje varvid Saltskog stn (före detta Södertälje övre) ersattes med den cirka 1 km östligare belägna stationen Södertälje S. Skälet var dubbelspårsanläggning och ombyggnad av Södertälje kanal.
f) 1929-11-26 öppnades Årstabron och banan fick en rakare dragning och 1 km avkortning från centrala Stockholm. Den viktigaste anledningen var stadens arbeten med den nya Hammarbyleden. Sträckan Liljeholmen–Västberga bevarades för godstrafik och räknades i statistiken som huvudspår perioden 1934-01-01–1962-05-26.
g) 1950–1953 gjordes ett antal linjerätningar vid dubbelspårsutbyggnaden Sparreholm–Mölnbo.
h) 1954-12-06 omlades Stockholm C–Stockholm S till stor del i samband med tunnelbanans tillkomst. Datum gäller västra spåret, det östra togs i bruk 1955-09-20.
i) 1961 integrerades den ena, västliga anslutningen till Hallsberg rbg med bandelen Hallsberg–Skymossen (Stambanan Krylbo–Mjölby). Rösäter fp slopades, namnet Tälle infört 1979-06-11.
j) 1962-05-27 anlades vid Laxå förbigångsspår mot Nordvästra stambanan.
k) 1972-06-11 ny, planskild ingångslinje från söder till Älvsjö gbg, delvis i tunnel.
l) 1989-08-06–1990-11-09 var anslutningen mot Nyköping i Järna flyttad till Bankesta fp, 2 km söder om Järna, fjärrstyrd 1989-10-03, vid byggarbeten för Grödingebanan.
m) 1995–96 tre stora kurvrätningar på sträckan Flen–Katrineholm.
n) 1995-01-09 öppnades för persontrafik Grödingebanan (Flemingsberg–Järna) som leder fjärrtrafiken till Stockholm förbi Södertälje.
o) 1996-12-08 öppnades triangelspår vid Katrineholm för direkt gång från väster mellan WSB och Södra stambanan (första tåg 1997-01-03).
p) 2003-07-20 3 km av sträckan Laxå–Finnerödja på grund av ny bro över E20.
q) Ny, parallellgående Årstabro togs i bruk västra spåret 2005-05-22, östra spåret 2005-06-17.

Elektrifiering
1926-03-15 Katrineholm–Falköping-Ranten, 209 km.
1926-04-30 Södertälje S–[Katrineholm], 98 km.
1926-05-10 [Falköping-Ranten]–Göteborg, 114 km.
1926-05-15 Stockholm C–[Södertälje S], 37 km.

Dubbelspår

1903-05-01 Huddinge–Tumba, 9 km.
1903-10-01 Tumba–Rönninge, 6 km.
1908-10-01 Älvsjö–Huddinge, 6 km, och Olskroken–Göteborg C, 2 km.
1909-10-01 Liljeholmen–Älvsjö, 4 km.
1912-06-01 Partille–Olskroken, 7 km.
1912-10-01 Jonsered–Partille, 6 km.
1913-10-13 Ström–Järna, 8 km.
1914-05-01 Lerum–Jonsered, 5 km.
1915-10-01 Floda–Lerum, 7 km, och Rönninge–Igelsta, 6 km.
1916-05-01 Igelkärr–Floda, 5 km.
1916-12-11 Alingsås–Igelkärr, 13 km.
1921-10-01 Östertälje–Ström, 5 km, linjeomläggning via Södertälje S.
1924-06-01 Vretstorp–Laxå, 15 km.
1935 Östansjö–Vretstorp, 7 km.
1942-12-15 Sköldinge–Katrineholm, 15 km.
1943-01-10 Flen–Sköldinge, 8 km.
1943-06-07 Hallsberg–Östansjö, 8 km, och Laxå–Gårdsjö, 23 km.
1943-12-15 Skebokvarn–Flen, 8 km.
1944-06-05 Falköping C–Stenstorp, 15 km.
1945-06-11 Pålsboda–Hallsberg, 13 km, och Stenstorp–Skövde, 16 km.
1946-09-10 Järna–Mölnbo, 11 km.
1947-06-09 Gårdsjö–Älgarås, 8 km.
1949-12-01 Älgarås–Slätte, 7 km.
1950-06-10 Mölnbo–Björnlunda, 16 km, och Slätte–Töreboda, 8 km.
1950-08-28 Skövde–Ulvåker, 10 km.
1950-12-01 Moholm–Töreboda, 12 km.
1951-06-15 Björnlunda–Stjärnhov, 9 km, och Tidan–Ulvåker, 12 km.
1951-12-12 Moholm–Tidan, 4 km.
1952-06-15 Falköping C–Floby, 13 km.
1952-12-15 Floby–Källeryd, 9 km.
1953-06-10 Källeryd–Herrljunga, 12 km, Sparreholm–Skebokvarn, 7 km, och Stjärnhov–Lövåsen, 11 km.
1953-09-09 Lövåsen–Sparreholm, 1 km.
1954-06-10 Katrineholm–Baggetorp, 8 km, och Vårgårda–Herrljunga, 14 km.
1954-11-08 Lagmansholm–Vårgårda, 7 km.
1955-06-10 Baggetorp–Vingåker, 13 km, och Torp–Lagmansholm, 8 km.
1956-02-15 Alingsås–Torp, 6 km.
1957-06-02 Vingåker–Kilsmo, 20 km.
1958-08-31 Kilsmo–Pålsboda, 12 km.

Trespår

2005-05-22 Stockholm S–Årstaberg, 2 km.

Fyrspår
1938-05-15 Olskroken–Göteborg C, 2 km.
1972-11-26 Årstabron fp–Älvsjö, 4 km.
1986-06-29 Älvsjö–Stuvsta, 3 km.
1987-11-15 Stuvsta–Huddinge, 2 km.
1988-02-21 Huddinge–Flemingsberg, 3 km.
1995-01-09 Gerstaberg–Järna, 5 km, inom Järna stn. Parallella Grödingebanans spår går ytterst.
2005-06-17–07-02 Stockholm S–Årstaberg, 2 km, provisorisk drift av Årstabroarna.
2005-12-18 samma sträcka, efter reparation av gamla bron.

Linjeblockering manuell
1909 Stockholm S–Liljeholmen.
1910 Olskroken–Göteborg.
1911 Liljeholmen–Nyboda.
1915 Partille–Olskroken..
1917 Norsesund–Lerum.
1918 Lerum–Partille, Västra Bodarne–Norsesund, Rönninge–Igelsta och Nyboda–Älvsjö.

Linjeblockering automatisk
1923 Olskroken–Göteborg C.
1930 Stockholm S–Älvsjö.
1934-05-15 Stockholm C–Stockholm S och Älvsjö–Järna.
1940-06-15 Sävenäs rbg–Olskroken.
1941 Partille–Olskroken.
1943 Hallsberg–Östansjö
1944 Östansjö–Laxå.
1945 Valtorp–Falköping C.
1957 Herrljunga–Alingsås.
1957-06-02 Flen–Katrineholm.
1958-06-01 Stjärnhov–Flen.
1959-05-31 Järna–Stjärnhov.
1961-03-01 Kilsmo–Hallsberg.
1961-05-28 Jonsered–Partille och Katrineholm–Baggetorp.
1961-09-21 Källeryd–Herrljunga.
1961-10-03 Högsjö–Kilsmo.
1961-11-22 Baggetorp–Vingåker.
1962-01-16 Vingåker–Högsjö.
1962-01-25 Floby–Källeryd.
1962-05-27 Alingsås–Norsesund, Falköping C–Floby och Lerum–Jonsered.
1962-11-01 Laxå–Finnerödja och Norsesund–Lerum.
1963-05-26 Finnerödja–Moholm och Skövde–Valtorp.
1964-02-24 Moholm–Skövde.

Fjärrblockering
1929 Tanto fp, lokal fjärrstyrning; Stockholm S.
1941 Frändtorp fp, lokal fjärrstyrning; Olskroken.
1958 Sotenäs fp, lokal fjärrstyrning; Olskroken.
1960 Hult fp, lokal fjärrstyrning; Hallsberg pbg.
1965 Stockholm S stn, lokal fjärrstyrning; Stockholm C.
1966 Stjärnhov–(Flen), dsp, lokal fjärrstyrning; Flen, prov elektronisk fjärrblockering.
1971-10-30 (Älvsjö)–(Södertälje S), dsp; Stockholm.
1972 Stjärnhov–(Flen); Stockholm, överförd från Flen.
1972-05-28 (Järna)–Björnlunda, dsp; Stockholm.
1972-09-20 (Södertälje S)–Järna, dsp; Stockholm.
1972-12-15 [Björnlunda]–(Flen), dsp; Stockholm.
1973-03-01 (Flen)–(Katrineholm), dsp; Stockholm.
1975-01-22 Flen stn, tidvis; Stockholm.
1975-02-15 Flen stn, helt; Stockholm.
1975-10-04 Älvsjö stn, lokal fjärrstyrning; Stockholm C.
1983-05-08 Olskroken stn, lokal fjärrstyrning; Göteborg C.
1985-11-24 Partille stn, lokal fjärrstyrning; Göteborg C.
1986-06-01 (Alingsås)–[Partille], dsp; Göteborg.
1988-06-05 Östansjö stn, lokal fjärrstyrning; Hallsberg.
1990-01-08 [Östansjö]–(Laxå)–(Skövde), dsp; Hallsberg.
1991-01-08 (Katrineholm)–(Hallsberg), dsp; Hallsberg.
1992-03-02 Laxå stn; Hallsberg.
1992-06-30 (Skövde)–(Falköping)–(Herrljunga)–(Alingsås); Göteborg.
1992-07-14 Alingsås stn, tidvis; Göteborg.
1992-09-07 Alingsås stn, helt; Göteborg.
1994-06-12 Herrljunga stn, tidvis; Göteborg.
1996-01-08 Skövde stn, tidvis och Falköping stn, tidvis; Göteborg.
1996-10-01 Katrineholm stn, tidvis; Stockholm.
1996-11-01 Falköping stn, helt; Göteborg.
1996-12-01 Skövde stn, helt; Göteborg.
1998-10-01 Katrineholm stn, helt; Stockholm.

ATC
1980-12-15 (Älvsjö)–(Södertälje S).
1981-02-23 (Södertälje S)–(Katrineholm).
1981-05-31 Södertälje stn.
1981-06-16 (Katrineholm)–(Hallsberg).
1981-09-28 Karineholm stn och (Gårdsjö)–(Skövde).
1981-10-26 (Tälle)–Gårdsjö.
1981-11-16 (Skövde)–(Falköping)–(Herrljunga)–Alingsås.
1981-12-15 [Alingsås]–(Sävedalen).
1982-09-07 Herrljunga stn.
1983-03-28 Skövde stn.
1983-04-24 Älvsjö stn.
1983-05-04 Sävedalen stn.
1983-10-25 (Hallsberg)–Tälle.
1984-03-30 (Stockholm C)–[Älvsjö].
1984-07-11 Falköping stn.
1987-11-09 Hallsberg pbg.
1987-11-10 Hallsberg rbg.
1989-01-30 Olskroken–(Göteborg C, delvis).
1989-10-23 (Stockholm C stn, delvis).
2009-03-08 Stockholm C stn, helt.

Nollpunkt: Stockholm C

Anmärkning
a) 1911 fick Nyboda landets första elektriska ställverksanläggning.
b) Hols grusgrop, 12 km öster om Alingsås, hade T-semafor ända till 1957.

Källor och referenser
Svenska Järnvägsklubben, SJK, Järnvägsdata 2009.
A.W. Edelsvärd & S.A. Hedlund, Beskrifning öfver Westra Stambanan: Göteborg–Töreboda, 1859.
Teknisk-ekonomisk beskrifning öfver svenska statens jernvägsbyggnader, 1, 1866–1872, u.å..
Göteborgs centralstation, dess historiska utveckling och ombyggnad under åren 1927–1930, 1930.
Västra stambanans elektrifiering, 1926.
Claes Krantz, Från Östersjö till Västerhav, 1962.
Nils Karlsson, Södra bangården i Stockholm, 1983 (SJK 36).
Daan van Berlekom, ”Getingmidjan – trafik i konflikt med kulturmiljö”, Tåg 7/1992.
Bror Carlsson, ”Laxå – en försvunnen knutpunkt”, Tåg 8/1992.
I pendlarnas tjänst. SJ och pendeltrafiken 1968–1999, 1999.
Lars Ågren, ”Arbetet vid Katrineholms station i början av 1960-talet”, Spår 2006.
Svante Forsæus, Karlsborgsbanan och järn­vägen i Skövde, 2007.
Arne Hällqvist, Pendeltrafiken kring Stockholm, 20
08.
Jannesson, Åke, m.fl., SJK Arkeologfolder, SJK Resetjänst Viggbyholm.
Olofsson, Carl, Sveriges Järnvägar, 1920.
Statens Järnvägar 1856-1906, 1906.

 

Källor och referenser
Järnvägsdata 2009, Svenska Järnvägsklubben, SJK
Jannesson, Åke, m.fl., SJK Arkeologfolder, SJK Resetjänst Viggbyholm
Olofsson, Carl, Sveriges Järnvägar, 1920
Statens Järnvägar 1856-1906, 1906
Grafisk tidtabell nr 174, 1997

TOP
FÖREGÅENDE
NÄSTA

Upprättad: 2004-12-05  Benny Nilsson  /  Kjell Byström
Uppdaterad/kompletterad 2019-01-17 Rolf Sten